söndag, mars 21, 2010

En ny roll att kliva in i

Jag är på väg in i en ny roll.
Många har spelat den före mig, väldigt många har misslyckats. I rollen finns en del livsfarliga repliker inskrivna, trots att det inte finns något färdigt manus. Om just de orden trillar över mina läppar är loppet kört, fiaskot ett faktum, utan att jag kommer att få en ny chans.
Och all denna prestige, allt detta fokuserande på något som inte ens är en huvudroll!

Det är svärmorsrollen jag talar om. Den i så många varianter karikerade äldre kvinnan som försöker sätta sig på den hennes barn valt som partner. Ofta handlar det förmodligen om att mamman inte vill förlora sina ungar, har svårt att se dem som självständiga individer, med rösträtt, egna inkomster, nya intressen – eget liv, helt enkelt.

Som så ofta hamnar man tvärsäkert i åsiktsskillnader som enbart beror på tycke och smak, inte på fakta. Min favoritfärg kan vara den Sonens tjej inte tål att se, den maträtt jag så gärna lagar till Dottern därför att det i åratal varit hennes favorit kan framkalla kräkreflexen hos föremålet för hennes ömmaste låga. Balansgång har aldrig varit enkelt, vare sig det handlat om bommen i gympasalen eller den ibland mycket tunna lina som löper mellan generationer.

Svärmödrar jag mött har skickat olika signaler. Många gånger har man raskt insett hur nidbilden har uppkommit: en mamma kan inte släppa taget, vill fortsätta bestämma som om hennes unge fortfarande går på lågstadiet och faktiskt inte vet sitt eget bästa – ja, det är förstås ibland sant, men är ändå inget en mamma eller svärmor kan rå på, det är det man måste hacka i sig …

Träffade nyligen en kvinna, inte 50 fyllda, som berättade att hon just förlorat sin allra bästa vän. Det var svärmor, 90, som hade dött. Tänk att ha ett sådant förhållande till svärmor!
Just precis en sådan svärmor vill jag vara. Förstås.
Men hur kommer jag dit, det är frågan?

Copyright Klimakteriehäxan

9 kommentarer:

Bloggblad sa...

Jag tror att hälften är vunnet när du är så medveten om att det kan bli problem.
Min svärmor och jag slöt fred först efter många år, det var nog mest för att hennes väninnors barn skilde sig på löpande band och hon var tacksam över att vi inte gjorde det.
Jag har jättemycket kontakt med den f.d. svärsonen, han känns fortfarande som en familjemedlem.

agnetha sa...

En sådan svärmor ville jag också vara innan jag ens hade en svärson. Nu har jag två och har upptäckt att det inte är så lätt som jag trodde. Man får väldigt ofta "hålla tand för tung". Trots att mina svärsöner är helt normala killar.
/Agnetha
http://agnetha52.blogspot.com/

mormor Hannele sa...

tja, jag låter ungdomarna fixa matlagningen..
Nu har vi fått ett extra par ungdomar till vår trånga boning under ett par månader.

Själv har jag haft mycket bra förhållande till mina svärmödrar (!?), ingen lever tyvärr.. saknar dem.

Bondjantan sa...

Jag har faktiskt en riktigt bra svärmor! Lägger sig inte i någonting... men hjälper en om man vill ha råd! Hur grym som helst!

Anonym sa...

Själv skulle jag vara glad att "barnet" hittat en livspartner värd att satsa på. Dom har säkert tänkt över beslutet att förenas innan dom bestämde sig.
Nu får väl du ta en ´backseatposition´ och hoppas att allt går bra. Det gör det säkert - du har ju redan lagt merdelen av grunden dom ska bygga sin allians på geno att uppfrostra "gummen".
Grattis förresten!



Lenas syster

Bruno beige sa...

Jag säger grattis. Grattis! Jag ser redan framemot att bli morfar. Nej, det är inte på gång och det får gärna dröja ett tag till men när min dotter är redo så är jag redo att kliva in i en ny roll.

Sfinxen46 sa...

Hej! Har nyligen hittat till din blogg och tycker att den är fantstiskt bra eller att du är det;) Få se om jag får råd att köpa den bok.

Har inte hunnit läsa så många inlägg av dig ännu, för jag har nyss börjat blogga, sen drygt en månad tillbaka. Ett fantastiskt sätt att få prata och svamla om vad man vill och tycker och tänker.

Det där med svärmödra ja, det har man ju hört och läst om sen man var liten ;) "Den elaka svärmodern" i till exempel Askungen och andra sagor, så vi har varit väl förberedda vad som komma skall;)

Problemet är ju förståss att svärmodern oftast känner sig hotat över att någon annan ska få den kärlek som hon haft i hela sitt liv. Ja min tolkning altså. Fast jag tycker att det på nåt sätt är svärmoders sak att sänka sig till sin svärsons eller svärdotters nivå och försöka förstå. För hon eller han kan ju inte höja sig till svärmoders nivå eftersom hon/han inte har samma livserfarenheter. Fast hon eller han kanske också skulle kunna tänka ite frammåt. Generationsklyftan kanske?

Fast sen säger ju en del att man kan inte tycka om alla. Jo jag tror att man kan , om man försöker sätta sig in i en annan människas liv. Jag tror att vi dömmer människor alltför snabbt.

De svärmödrar jag haft, har jag inte haft något problem med, men det beror lite på att jag aldrig sagt och tyckt vad jag tänkt, kanske inte vågat heller. För när jag märkt att vi haft delade meningar i vissa saker så har jag tänkt att, Varför skulle jag göra det? Jag har förstått att de bara skulle såra och jag hade ju livet framför mig men kanske inte hon.

Ja nu måste jag sluta för jag har en förmåga att alltid skriva för mycket Det är mitt problem;)

Kram

Klimakteriehäxan sa...

Hej alla - nu finns det helt enkelt fler bevis för att också svärmödrar kan lyckas även om rollen är svår!
Lenas syster - hoppas jag har lyckats någorlunda!
Och Bruno blir säkert en utomordentlig morfar - sen återstår att se hur han klarar svärsonen ...
Sfinxen är hjärtans välkommen hit, kul med nya vänner! och välkommen åter!

Matildas fikarum sa...

Rollen är inte svår, den är jättelätt egentligen! Som före detta svärdotter (ett par gånger) kan jag tala om att det finns två grundregler och följer du dem till punkt och pricka kan det inte gå fel. Bondjäntan har alldeles rätt i sin kommentar.

1. Lägg dig ALDRIG i.
2. Finns ALLTID till hands, efter förmåga.

Jag kanske ska lägga till en tredje punkt som jag just kom att tänka på.

3. Ha ett eget liv. Har du inget eget liv, låtsas att du har ett.

Lätt som en plätt, och din svärdotter kommer att be dig om hjälp ner hon behöver den.

Kram och lycka till!