onsdag, mars 31, 2010

Bekvämt, rymligt och följsamt

Ni har säkert stött på fenomenet: ett älsklingsplagg som hängt ett tag i garderoben visar sig ha krympt på ett högst dramatiskt sätt när det på nytt kommer av klädhängaren för att sättas på kroppen.
Varje gång blir man lika förvånad – hur går det till? Ska det verkligen behöva bli så här?

I morse hände det igen. Hade lite bråttom, bussar väntar ju ytterst sällan på passagerare som tänkt åka men som inte kommit till hållplatsen. Klänningen jag hoppade i har allt sedan den köptes varit en bekväm, rymlig sak, i mjukt följsamt tyg. Men visst, nu hade den hängt oanvänd rätt länge.

Redan på bussen kände jag att den inte var så särskilt bekväm längre. Väl framme på jobbet höll känslan i sig. Det stramade, den kröp upp i halsen, nästan så att det kliade. Jag drog och drog för att få den inte särskilt generösa urringningen på plats, men inte hjälpte det. Tyget smög fortfarande upp mot struphuvudet, ärmarna satt också lite korvigt vid närmare eftertanke.

Vid lunchbordet försökte jag se oberörd ut, men händerna gick nästan automatiskt upp till halsringningen, försökte vidga den. Resultatlöst. För all del, jag höll inte på att bli strypt, men det är verkligen obehagligt att ha saker som stramar, som hotar att snörpa av andningsvägarna, som gör det svårt att svälja, som skaver på huden.
Ännu en gång slet jag i min klänning, drog ringningen rakt ut i luften för några extra djupa syrepåfyllningar.

Det var då jag såg det. Problemet. Och dess omedelbara lösning.
Jag hade satt klänningen bakochfram.
Så kan det gå när man satsar på kläder av typen bekväm, rymlig sak, i mjukt följsamt tyg.

Copyright Klimakteriehäxan

10 kommentarer:

  1. Hi hi! Jag har nog några plagg av den modellen, jag också.

    SvaraRadera
  2. Tänk om det var så enkelt alla gånger.....:-)

    SvaraRadera
  3. *LER* En obekväm o konstig dag, har även jag haft en gång. Satte en tröja bak o fram o gjorde som du, drog i halsen, men jobbade på ändå. Först hemma igen såg jag felet;) Vet hur det känns,

    SvaraRadera
  4. Haha! Så kan det gå när man har bråttom. Tur det inte var värre...

    SvaraRadera
  5. Hahaha...
    Där bjöd du verkligen på ett gott skratt.
    Hahaha, behövs en mulen dag, kan se dig sitta och dra i klänningen å så var den bakåfram.
    Tur d nu var det ju bara att vända på den och njuta av din favoritklänning.

    Men visst har det hänt att kläderna av nån anledning har blivit för små i garderoben. Då bli man mindre glad och kan hålla sig för skratt.
    Men tur är att det finns affärer som vill sälja nya kläder =)
    Och nytt är ju kul.
    Å en annan sak varför har man inget att ta på sig ibland även fast garderoben ser ut att vara välfylld.
    Konstigt???

    Ha en bra Påsk och tavk för en underbar historia.
    (ps min kvast blev stulen...tog dammsugaren å jävlars vilken fart d blev.....)
    Tjingeling

    SvaraRadera
  6. Anonym2:06 em

    Om jag inte minns fel var just att klä på sig klänningen framåbak en oerhört uppmärksammad ´modesucksé´ på röda mattan för Oscarsstatuetten för inte så länge sen. Vilka knep man kan ta till :o)

    Härlig påsk önskas!
    Lenas syster

    SvaraRadera
  7. Haha! Jag hoppas att den satt ledigt och skönt sen.

    För några månader sen hade jag tagit mina finbyxor med resår när jag skulle in på nyårsrea, snabbt i och ur. Liksom du, ojade jag mig över att de blivit så konstigt trånga i grenen... tills jag märkte det i en provhytt...

    SvaraRadera
  8. Glad Påsk!...

    med rättvänd klänning. :)

    SvaraRadera
  9. Hi,hi! Kan känna den känsla du beskriver.

    SvaraRadera
  10. Anonym11:08 em

    Asking questions are in fact fastidious thing if you are not understanding anything entirely, however this article gives fastidious understanding even.



    Feel free to surf to my blog: novostar.de (christkorner.com)

    SvaraRadera