torsdag, maj 17, 2012

Världens designhuvudstad: Helsingfors

Omslag till kartan över designdistriktet.
Världen har en designhuvudstad, för tredje gången. Först ut var Seoul (Sydkorea), sedan Turin (Italien).
I år hör titeln hemma i Helsingfors. Det betyder förstås extra fokus på finsk formgivning, inte bara på de gamla inarbetade namnen, utan också en chans för många spirande designstjärnor.

För den som liksom jag kliver av det stora vita fartyget i hamnen betyder det också att staden bjuder på massor av trevliga upptäckter. Designmuséet, som jag aldrig tidigare besökt, kommer jag äntligen till. Det är inrymt i en gammal skola ”för gossar och flickor”. Här visas såväl klassiker som Alvar Aaltos skapelser, Arabia-keramik och Marimekko-produkter som supermoderna handikapphjälpmedel och saker som barn förfärdigat med fantasi och stor kreativitet. Det är glest mellan besökarna en vanlig onsdagförmiddag, man flanerar fritt och ostört mellan montrarna och måste hejda sig för att inte ta på, känna själv på spännande ytor och föremål.

Entrébiljetter till museet.
Här finns stolen som har stora röda läppar som ryggstöd, en trave av Aaltos stapelbara trebenta pallar, golvlampan vars fot utgörs av ett förgyllt gevär, den matchande fåtöljen som har både sits och rygg späckad med patronhylsor – här måste en sann pacifist ha varit i farten ...  Glas i stort och smått fångar strålkastarljuset, en taklampa som heter Marilyn är helt ljuvlig! Den är uppenbart inspirerad av scenen i ”Flickan ovanpå” när Marilyn Monroe står med en flygande kjol omkring sig. Lampan snurrar, den vita tygskärmen fladdrar förföriskt i draget. Museishoppen är också värd ett besök, med ett stort utbud av smycken, porslin och böcker om formgivning bl a.

Ingenting får man ta bild på, tyvärr. Samma sak gäller på Design Forum, där allt är till salu. Roliga (fast kanske inte alltid så bärbara) kläder, produkter man verkligen inte trodde fanns, smycken stora som mattallrikar, möbler. Prisnivån? Hög! Men att titta är gratis.
Helsingfors stoltserar också med vad man kallar ett Designdistrikt. 190 olika företag listas på den speciella kartan över området, ett stenkast från Esplanaden. Här finns konstgallerier, hantverksaffärer, små restauranger och rader av modebutiker, för både män och kvinnor.

Marimekkos textiltårtor - läckra och kalorifria. 
Det är helt enkelt jättekul att vandra omkring på de här gatorna det är så lätt att missa – kanske tycker man att tiden bara räcker till att ta sig till Stockmanns (som jag undvek) och tillbaka till kajen. Men här finns chansen att kolla vad Ivana Helsinki åstadkommer – det är den första finska designer som funnits med på Paris stora modevecka. Och hos henne finns till min stora förvåning flera plagg ända upp i storlek 46! 

En pytteliten butik visar sig vara en Marimekko-filial. Här har fyra okända, unga modeskapare fått fri tillgång till överblivna tyger och gjort egna plagg. Inte nog med det, den som har storlek M kan också fynda enstaka plagg till ett 40 procent lägre pris än på företagets flaggskeppsbutik på Esplanaden.
Väl där blir man road av rader av fantasifulla tårtor i tyg, riktiga konstverk.

I andra skyltfönster verkar dekoratörerna också ha tänkt till lite extra. Se bara den häftiga exponeringen av en inte särskilt snygg men säkerligen svindyr handväska hos Louis Vuitton. Den gula väskan är markeringen för en måltavlas mitt i prick, omgiven av hundratals pilar. Vackert!
Som motvikt till allt det moderna fungerar den gamla Saluhallen perfekt – design från förr som är lätt att uppskatta, kanske tillsammans med en bit rågbröd med sovel och en liten öl.
Uppräkningen av sevärda exempel skulle kunna bli hur lång som helst. Men jag kan bara uppmana er: res dit och titta själva!

Nästa gång tar Kapstaden i Sydafrika över titeln som Världens designhuvudstad. Dit skulle jag också väldigt gärna vilja åka ...

Louis Vuittons skyltfönster på Esplanaden i Helsingfors.
Klassiska Marimekko-ränder.
Här en fullskalig picknick, också hos Marimekko.
Och som kontrast till allt det moderna: interiören i gamla Saluhallen.
Men naturens egen design är förstås oslagbar, både vad beträffar färg och form ...
Samtliga bilder är klickbara om du vill se dem i större format.

Copyright Klimakteriehäxan

8 kommentarer:

  1. Tack för den färgstarka trippen till helsingfors! Jag kände att jag var med på hela promenaden:) Det var många år sen jag var där ca 35 så det vore på tiden att ta en tur. Vi får se hur det blir. Låter sevärt i alla fall. Kram

    SvaraRadera
  2. Fina tårtor, kanske ska städa i linneskåpet.... Maximalist som jag är, så ibland tycker jag att finsk design är lite.... minimalistisk. Kul att se dina bilder! Jag är sällan i Finland, ännu mer sällan i Helsingfors (föddes i Åbo, samma stad som Fredrika Bremer!)

    SvaraRadera
  3. Anonym2:50 em

    För mig var det c:a 55 år se´n jag var i Finland och minns bara båtresan ditåhem och en dag i Helsinki där vi tre barn fick äta så mycket glass vi ville och kunde. Klart att det minnet sitter kvar :o)
    Om jag minns rätt var vi i Häämenlinna (hur det nu stavas)
    (Tammerfors på svenska tror jag)
    också.

    Bara SÅÅÅ vackra foton på färgglad och unik finsk design.
    Lyckliga du som fick se det och tack snälla för att du delade med dig via foton i bloggen!
    Och väckte minnen.

    Kulsprutan

    Minerakastaansinua - eller nånting ditåt.
    (´Hannele´ kan säkert rätta, hon verkar veta det mesta).

    SvaraRadera
  4. Helsingfors är en härlig stad tycker jag, det var roligt att återknyta bekantskapen med den via dina bilder och berättelse. Jag har alltid varit svag för finsk design och konst.
    De kan finnarna.

    SvaraRadera
  5. K-sprutan: det stämmer med hur jag har lärt mig att säga, men stavningen lämnar vi därhän. Miksi? Siksi!

    Underbara bilder, blir ju nästan lite ressugen trots att jag knappt packat upp efter mina tre resor (ovanligt många!) senaste tiden.

    Marimekkoränderna ja... jag hade ett gulvitrandigt nattlinne som nog höll i minst 10 år, tvättades och torkade dagtid, så jag behövde aldrig använda nåt annat. När hålen sen blev för stora, var sorgen lika stor...

    SvaraRadera
  6. Visst kan Hannele rätta, men Kulsprutan verkar ha det rätta uttalet, så det räcker långt :)

    SvaraRadera
  7. Anonym12:37 em

    Tackar, Hannele! :o)

    Kulsprutan

    SvaraRadera
  8. Anonym7:48 em

    Wow Häxan -nu kan du skriva
    Fotograf med den äran på ditt CV!
    Overboard

    SvaraRadera