Alltihop är egentligen Per Olof Ahls fel.
Hade inte han 1953 startat klädbutiken som fick namnet Kapp-Ahl hade min situation sett annorlunda ut.
För det var i en Kapp-Ahl-affär jag köpte de där svarta långbyxorna för ungefär ett år sedan. Enkla, släta, i kraftig bomullstrikå, raka ben. Riktigt snygga. Användbara. Ofantligt bekväma. Så till den grad att jag köpte ett par till, precis likadana.
Det borde jag inte ha gjort.
Sedan den dagen har jag i princip bott i de där byxorna, turligt nog kan ju det ena paret tvättas medan det andra sitter kvar på kroppen.
Men det finns en detalj som ställer till det.
Brallorna har resårmidja.
Vilket naturligtvis i hög grad bidrar till hur bekväma de är att ha på sig.
På minussidan dock en allvarlig bieffekt: en midjeresår protesterar inte när kroppshyddan den omsluter växer.
I morse tog jag ett radikalt beslut: jag skulle ha jeans.
Det var ett tag sedan sist, och jag har några par i garderoben, olika blåa toner, denim, manchester, svarta och grå. Levi´s, Armani, Lindex, Wrangler.
Ni har redan gissat vilka byxor jag gick hemifrån i.
Kapp-Ahls svarta med resår i midjan.
De andra gick naturligtvis inte att få igen, inte ens med det urgamla knepet att ligga ner medan blixtlåset stängs med kraft och milt våld.
Och alltihop skyller jag härmed på Per Olof Ahl.
Det hjälper inte att han nu städslat Richard Gere för att med sitt bästa leende säga "You look great!" till kunderna.
Man vill ju så gärna tro honom. Men det är svårt.
Copyright Klimakteriehäxan
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
Ack, du lyckliga kvinna som kan ha resårbyxor. Såvitt jag vet finns det inga presentabla sådana för män.
SvaraRaderaJag gör precis likadant. Har bott in mig i ett par svarta enkla "fin"-byxor a la kontorsmodell MED resår. Något annat vill jag inte ha. Någonsin. När jag köper nya byxor köper jag samma märke, samma sort och färg. Och jag är SÅ lycklig.
SvaraRadera*fnissar igenkännadne* Jag har et par "samvetsbyxor" som jag provar med jämna mellanrum. Resårbyxor törs jag bara ha på yogapassen...Men att storlekarna har förändrats så att "size 18" eller storlek 48 inte är detsamma som för bara något år sedan det är jag övertygad om. Det är en konspiration, tror jag!
SvaraRaderaJag ler också igenkännande åt detta inlägg och kommentarer. Provade kläder häromdagen i en affär och insåg att inga av mina kläder fortsättningsvis kan få ha varken knappar eller dragkedja. Bara tyg som hängs över mig passar!! Sur är jag på det så det förslår!"Morskan" :)
SvaraRaderaMatilda, du åfr mig ändå att tro att du köper samma storlek också! Då så!
SvaraRaderaSamvetsbyxor borde man uppenbarligen ha.
Och herrar som inte bryr sig så mycket om omvärldens reaktioner får väl be Gert Fylking om tips var han handlar sina rosa träningsbrallor... fast presentabla, det är de inte! Å inget annat positivt heller! Morskan borde väl älska plaggen man hittar om man scrollar ner lite här på bloggen, bilden med bacon och ägg-kläderna?!?
Klimakteriehäxan: Mja, kanske lite för mkt mönster på dessa kläder för min smak. "Stuket" på dem passar dock!! Tack för tipset. Synd bara att symaskinen är trasig..... eller inte.... :D "Morskan"
SvaraRaderaHa, ha, jag köper samma storlek NU, ja. Tack och lov. Ändå har det blivit kanske fem storleksökningar sedan jag lämnade Sverige. Usch och fy.
SvaraRadera