Ikväll är det dags att ta farväl av Sopranos. Eller, för att hålla sig till deras normala språkbruk, att be dom dra åt h-e - fuck off.
Så här skriver Markus Wilhelmson i DN:s söndagsbilaga i dag:
"Men hur kan man älska Tony Soprano? En rasist, en mördare, en lögnhals, en homofob, en otrogen make, en psykopat med panikångest.
Är det egentligen inte vi som borde gå i terapi?"
Jag finner den frågan ovanligt lätt att besvara med ett rungande JOVISST, självklart.
Med vänlig hälsning från en som aldrig gillat serien, än mindre älskat Tony Soprano. Och deklarerat det öppet, utan att skämmas!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
Jag har gärna tittat på Sopranos och gillat serien. Men för den skull älskar jag inte Tony Soprano. Han är ett riktigt äckel.
SvaraRaderaDet som har varit intressant med Sopranos är normkonflikten som mäniskorna lever i, inne i ett normsystem som inte alls stämmer överens med normsystemet i samhället utanför. Tyvärr var detta tydligare i början av serien, mest hos hustrun och barnen men även för gamle T själv. På slutet blev familjen så bortom all rimlighet dysfunktionell att det var mest jobbigt att titta.
SvaraRaderaSopranos????Har aldrig sett. Håller mig till läkarserierna.........:)"Morskan"
SvaraRadera