God fé sökes

Det går inte att komma ifrån: ibland önskar man sig lite mer magi i vardagen. Att en god fé ska dyka upp ur tomma intet och göra bra saker åt en, mest för att man själv ska slippa.
Jag skulle så förfärligt gärna vilja att en sådan där varelse valde att dyka upp vid min sida för att ta tag i ett och annat.
Allra helst bör denna min goda fé vara ekonomiskt och ordentligt lagd, så att vi kompletterar varandra.

Jag behöver nämligen en personlig ordningsman.
Jo då, jag sätter in papper jag tror är viktiga i pärmar. Jo då, våra räkningar betalas, ganska punktligt till och med. Nej, jag drar inte över på kontot. Och jag förköper mig inte på kreditkort heller, där finns (tack och lov!) en medfödd spärr.

Men jag slår däremot ständigt dövörat till när privatekonomiska experter ger goda råd, det gör de inte sällan till och med gratis, i radio, tidningar och teve. Bara att bli uppmärksam och ta till sig budskapet.
Det lyder: se över dina fonder.
Öppna, oavsett ålder, ditt orange kuvert och kolla dina pensionsutsikter.
Titta på dina bankkonton: vad har du för villkor? Hur hög är din ränta? Byt bank!
Se över dina försäkringar. Det är onödigt med dubbla – men se för all del till att inte vara underförsäkrad!

Räckan av bra förslag för en sundare ekonomi kan göras lång, men det där är mer än nog för mig.
Jag har aldrig gjort ett aktivt fondval.
Öppnar aldrig de där kuverten med pensionsbeskeden i. Har följaktligen usel koll på hur mycket pengar jag kan disponera när jag slutat arbeta – där är jag ju inte på länge än, det där hinns väl med, försöker jag slingra mig undan med. Trots att jag vet att redan en 30-åring bör kolla.
Har usel ränta på lönekontot – och jo, nog har jag TÄNKT på att byta bank men…

Nog är jag väl ordentligt försäkrad? Hus och hem och liv och barn och bil? Jo, det tror jag i alla fall. Fast å andra sidan kryper hela tiden ny och dyrare elektronik in i hörnen, så vem vet?
Men min goda fé med ekonomisk trollkraft i sitt spö skulle veta att bunta ihop alla familjens försäkringar och begära en offert från landets samtliga försäkringsbolag. Skulle säkerligen gå att få bättre villkor, till ett lägre pris, om allt låg samlat under en hatt. Vilket också skulle underlätta den dag man behöver åberopa sina försäkringar, fortfarande förstås med fara för att svimma när självrisken kommer på tal, men ändå.

Nu kan man ju konstatera, att eftersom jag har fattat så här pass mycket borde det väl bara vara att sätta igång.
Men icke.
Varifrån kommer motståndet? Jag begriper det inte. Men det blir bara aldrig av.
Det är då den goda fén ska komma susande och göra sitt underverk.
Ett stilla viftande med den magiska trollstaven och allt är ordnat: bankkontona, försäkringarna, pensionen.
Ack och ve, min goda fé, när kommer du?

Copyright Klimakteriehäxan