torsdag, oktober 18, 2007

Tragedi i notisspalten

Det är nio rader i den ena morgontidningen.
Elva i den andra.
Två notiser om en och samma händelse.
Tänk att en tragedi av gigantiska mått kan beskrivas så enkelt, så kortfattat.
En katastrof vars konsekvenser inte går att överblicka, en sorg vars svärta inte går att återge.

En mamma på cykel skjutsar sin 13-årige son.
Kanske har de lite bråttom.
Hon tar Kungsträdgårdsgatan, mitt i centralaste Stockholm. Där finns ingen cykelbana. Men den kortaste sträckan mellan två punkter är en rät linje. Antagligen var just den här gatan den färdväg som var mest lik den räta linjen.

En turistbuss kommer. Antagligen ser chauffören aldrig cykeln (som antagligen ska rakt fram) med dess två passagerare. Han svänger till höger, in på Strömgatan.
Pojken hamnar under bussen. Mamman klarar sig oskadd, också cykeln ser märkligt hel och oskrynklad ut.
Men pojkens liv stod inte att rädda.

Katastrofen är ett faktum.
Kvinnan som nyss var mor till ett levande barn har fått sitt liv slaget i spillror. Antagligen finns fler i familjen. De drabbades också, hårt och obönhörligt.
Chaufförens vardag kommer inte heller någonsin att se likadan ut, inte sedan ett barn klämts till döds under den buss han rattat.

Ännu en alldaglig liten trafikolycka mellan stort fordon och liten cyklist, en nyhet som ryms i notisspalten.
Men en tragedi av gigantiska mått.
Där behövs inte ordet "antagligen".

Copyright Klimakteriehäxan

17 kommentarer:

  1. Anonym9:17 em

    som chauför kan jag säga att man som cyklist inte får köra om på insidan, när man står och ska svänga till höger vid ett rödlyse med blinkande lampor som talar om att man skall göra en högersväng så likförbaskat så smyger cyklister upp på insidan och ska rakt fram. Hur många ska behöva sätta livet till innan vi samspelar i trafiken. B

    SvaraRadera
  2. Så gräslig läsning...

    SvaraRadera
  3. Och ännu värre verklighet förstås... det är nog tur att vi inte får veta alla hemskheter som händer i världen.

    SvaraRadera
  4. Huvvaligen....huvaligen..så rysligt hemskt. Stackars människor, vem som än har gjort fel så blir livet aldrig mer detsamma.

    SvaraRadera
  5. jag vill knappt tänka mig hur den mamman mår idag...
    det kunde varit jag..
    som för alltid får leva med att mitt sätt att cykla dödade mitt barn...

    SvaraRadera
  6. Chauffören här ovan har naturligtvis alldeles rätt. Men när olyckan redan hänt hjälper det föga att inse att man begått ett fel.
    Tragedin har redan inträffat och jag tror att vi är många som lider med mamman som drabbades - även om hon var "skyldig".

    SvaraRadera
  7. Stockholms trafiken har blivit helt vanvettig - som cyklist riskerar man dagligen livet.
    Oftast pga av att folk pratar i mobiltelefon & inte är koncentrerade.
    Förbjud mobiltelefonsamtal utan handsfree NU.

    SvaraRadera
  8. Johan Forssblad1:19 em

    Min seglingskompis dödades av en högersvängande tankbil. Tonåringen kom under bakhjulet.

    I tidningen stod det att hjärnsubstansen fick sopas upp i en hink.

    SvaraRadera
  9. Anna i Stockholm3:18 em

    Jag vill fråga den anonyma "chauffören" här ovan hur jag ska göra när jag står med min cykel och väntar vid ett rödljus och en tung lastbil kör fram och bromsar in en meter till vänster om mig med högerblinkersen på. Jag ska rakt fram och han ska svänga till höger. Han måste ha sett mig eftersom han haft mig framför bilen alldeles innan han stannade. Så blir det grönt och han börjar omedelbart svänga... Om jag inte tvärbromsar eller kastar mig åt sidan skulle jag krossas av lastbilen. Och i nyhetsrapporteringen skulle det ha talats om "döda vinkeln", "chauffören såg inte cyklisten" etc etc. Struntprat.
    Jag har cyklat året runt i stan i 30 år och tro mig, såna här rena DRÅPFÖRSÖK inträffar regelbundet. Bilisterna vet att de har polisen på sin sida ("chauffören misstänks inte för något brott", säger de efter en rekordsnabb "utredning" direkt på olycksplatsen - t ex på Strömgatan), och blir alltmer vårdslösa.
    Till skillnad från 70- och 80-talen upplever jag allt oftare att bilister faktiskt försöker köra på mig, t ex tränger mig upp på trottoaren och sedan ger mig ett hånflin eller ett finger genom sidorutan. Jag har hört många cyklister vittna om detta.

    SvaraRadera
  10. Till den anonyma chauffören, när jag tog körkort så fick jag lära mig att det är den som svänger som har väjningsplikt mot övriga. Och det var lastbilen som svängde, så...

    SvaraRadera
  11. Anonym4:08 em

    Den mamma och familjen mår idag inte så bra, förstås. Mitt barn i paralellklass till den avlidne.
    En stund när kris hantering i skolan verkligen fungerade. Innan barnen kommit till skolan igår, fanns präst, kuratorer, fältassistener, föräldrar , lärare.
    under dagen åkte lärare med barnen till olycksplatsen för att lämna blommor...
    i chock var de alla.

    alla våra tankar till familjen, och krishanternade andra vuxna.

    SvaraRadera
  12. anonyma chauffören har rätt när det gäller att cyklister åker upp vid sidan av fordonet. Finns något som heter kö som man får ställa sig i. Hur skulle det se ut om en bil åkte upp vid högra sidan av lastbilen och skulle rakt fram när lastbilen ska svänga till höger?
    Det är skillnad om cykeln var först framme vid trafikljuset. Då får övriga fordon vänta i kön till cykeln har kört iväg.

    SvaraRadera
  13. Anders5:24 em

    "Legitimation" pratar i nattmössan. Cyklister behöver självfallet inte stå i bilkö. Du får nog läsa på lite.

    SvaraRadera
  14. Anonym7:54 em

    In Portland Oregon on October 12, and in Seattle Washington on September 7, bicycle riders have died after being hit by right turning vehicles.

    http://www.katu.com/news/10523982.html
    http://seattlepi.nwsource.com/local/330949_bikerider.html

    SvaraRadera
  15. Anonym9:43 em

    Vi har en solklar lagstiftning som ger cyklisten rätt att köra egen fiktiv fil till höger om bilarna på vanlig väg där inte alterernativ cykelväg står till buds. Lika solklar är regeln om att ett fordon som skall svänga höger skall väja för ett fordon på höger sida som skall vidare rakt fram. Det är ytterligare en gång solklart att ansvaret för att kontrollera om det är fritt att svänga höger ligger ensidigt på den väjningspliktige.
    Att i det läget läsa polisen kommentar är ett direkt eko från våldtäktsdebatten där det ofta hävdas att allt ansvar ligger på offret som inte vadderat sig nog och inte på gärningsmannen. Där är jag inte säker på att tankefiguren alltid är relevant, men i fallet ovan är det ju häpnadsväckande att den polis i vars tjänstebeskrivning det rimligen borde ingå att ha kännedom om lagstiftningen helt lägger över ansvaret på brottsoffret.
    Jag finner det mycket intressant att veta om jag som bilist efter eget gottfinnande kan meja ner oskyddade trafikanter till höger och vänster med den mig juridiskt friande förklaringen att jag förbisett mitt lagstadgade skyldighet att vara vederbörligt uppmärksam.

    SvaraRadera
  16. livet ändras fort ibland

    SvaraRadera
  17. Faktum kvarstår: det är livsfarligt att cykla i Stockholm i dag, och det beror på en rad faktorer.
    Om mobiltelefoner tycker jag att de aldrig ska användas av folk som framför ett fordon - varken bil eller cykel.

    SvaraRadera