Visst har väl alla vi kvinnor någon gång tittat med lätt oförstående ögon på framför allt yngre representanter av det motsatta könet? Och undrat:
Varför skränar de så högt?
Varför dricker de så många öl, när man ser hur illa de mår?
Varför kaxar de sig inför andra som är helt ointresserade?
Varför är de så fixerade vid sina våldsamma dataspel och fiktiva hjältar?
Varför muckar de gräl när det kloka vore att snabbt och tyst gå åt ett annat håll?
Nu finns svaret: de unga männen befinner sig i Guyland, i Grabbriket. Det är gränslandet mellan tonår och vuxenvärld, ett gränsland befolkat av osäkra ynglingar med höga testosteronhalter, undertryckt acne, för dåliga studieresultat och för lite trygghet. Och Guyland är numera genomlyst, av en amerikansk sociolog vid namn Michael Kimmel, som skrivit boken ”Guyland”.
Kimmel, som kallas för ”mansforskare”, konstaterar att det mesta de där yviga mannagrynen gör, det gör de för att imponera – inte på tjejer, som man kanske skulle kunna tro, utan på andra killar. Man tar idiotiska risker, visar mod man inte har, skryter om saker man faktiskt aldrig gjort. Det är dessutom coolt att vara lat. Och man misstänker hela tiden att andra unga män (konkurrenterna!) alltid klarar sig bättre.
Ett exempel som belyser det är väl den undersökning i vilken collegestuderande killar ombads uppge hur många manliga studiekamrater som haft samlag den senaste helgen. Svaren låg mellan 80 och 90 procent – vilket alltså kunde tolkas som att ”nästan alla fick ligga”, underförstått ”utom jag”. Dags att deppa! Eller kanske inte ändå … för den sanna siffran var en tiondel så hög, eller ungefär 8 procent!
För män är numera trettioårsåldern helt enkelt den nya tjugoårsåldern, och de lever i sitt Guyland, där tjejer förvisso inte känner sig hemma, även om de kan vara välkomna som uppvisningsobjekt eller piffiga accessoarer.
Moderna curling-föräldrar gör heller inte saken enklare, eftersom de tenderar att i varje läge okritiskt försvara sina ätteläggar, som inte sällan bor kvar hemma för inga eller lite pengar, med tvättservice och full catering.
Så riskerar 27-åringen att bli ett gummibollsbarn eller en biffgapare. Medan han ändå vill tro att andra män betraktar honom som ”en riktig karl”.
Vi mammor, som gärna ser vår söner som praktexemplar i alla väder, vi får eventuellt vänta till barnets 30-årsdag innan han blir en man att räkna med. Åtminstone om man ska tro Michael Kimmel.
Men det är klart: den som väntar på något gott får väl hålla sig några år till …
Copyright Klimakteriehäxan
Källa: Studio Ett, SR
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
(kvinnor imponerar inte heller på män, de klär inte ut sej för män, utan för att imponera på andra kvinnor :)
SvaraRaderaHelt rätt Hannele, tjejer/kvinnor beter sig på precis motsvarande sätt med sina parfymer, kletiga krämer och fåniga skor.
SvaraRaderaFörvisso är det så! Och det fortsätter tjejer/kvinnor med långt upp i åren - kanske för att det är lättare att bli sedd av kvinnor än av män???
SvaraRaderaMen som jag tolkat poängen med Guyland handlar det mer om sociala fenomen, relationer och uppförandekoder (under en relativt lång tidsperiod) än om hur man ser ut. Vilket enligt mitt sätt att se otvivelaktigt är intressantare.
Jag säjer bara "Chicken Runs", d v s att utmana sina (grabb-)kompisar att köra mot trafiken en viss sträcka på en motorväg. Det anses vara tufft och om man gör det får man vara med i gruppen/gänget. Undrar om man får pluspoäng i Guyland om man dödar någon på kuppen?
SvaraRaderaHoppas Sonen inte har såna idéer.
Och då är väl smink, kläder och blingbling ganska oskyldigt jämfört - vem man nu än försöker imponera........(Hannele + anonym)
Kulsprutan