Dragplåster i Stockholm

I min mailbox har jag i dag fått inte mindre än två fantastiska erbjudanden, sinsemellan synnerligen olika, men lika varandra på så vis att de måste klassas som oemotståndliga. Eller?
Det första kom från Stockholms Stadsmuseum, som lanserar en som jag förstår det helt ny attraktion.
Man kan få gå på råttsafari.

”Stockholms djur är en del av stadens kretslopp. Och det finns fler än man tror!” står det i inbjudan.
Främst är detta tänkt för barn, som ska få kolla in de levande ”vilda” råttorna (det är inte mina citattecken utan museets) som bor på museets gård medan föräldrarna äter soppa och pratar miljö med de tjocka museiväggarna som skydd för soppan och mot råttorna.

Det är förvisso sant att städer vimlar av djur. Men råttsafari? Blir nästa idé kackerlackskoll? (då behöver man ju inte gå utomhus ifall vädret är som dagens, alltså uselt).
Tacka vet jag hararna som brukar skutta under vår balkong. Minns rådjuret som förirrade sig in på vår dagisgård. Och till nöds kan jag acceptera grävlingen som verkar ha ett tillhåll i anslutning till vår parkeringsplats. Men någon råttsafari blir det INTE.

Erbjudande nummer två är som sagt av helt annan karaktär, men ska väl också framstå som ett dragplåster som lockar besökare i mängd till huvudstaden.
Ett festligt helkvällspaket utlovas, uppbyggt kring Melodifestivalens final i Globen i mars. Det börjar med en liten drink klockan 16 innan minglet tar vid. Så skjutsas man i buss från Söder till arenan, fast först blir det lite Charlotte Perrelli och en disc jockey som spelar schlager (ja vad annars?).

Väl framme serveras en buffétallrik och två glas öl eller vin. Kaffe hör till, garderobsavgift ingår. Man hamnar på finaste sortens sittplats. Samt får åka buss tillbaka till Södermalm, där man också står på gästlistan för en efterfest. Fast där blir man bara insläppt, utan förtäring.
Och alltihop till det facila priset 3495 kronor. Till Stockholm får man dock ta sig för egen maskin.

Tack, men nej tack. Nog för att jag vet att det finns de som skulle tycka det vore rena drömmen med den där schlagerkvällen, men jag hör inte dit.
Råttsafarin var i alla fall gratis.

Copyright Klimakteriehäxan