onsdag, september 14, 2011

Humrigt

Gårdagens post (se nedan) fick mig att tänka mer på skaldjur. Räkor, krabba, kräftor, musslor - så GOTT! Det som är tråkigt med dem, och framför allt med hummern, är siffrorna som står på prislappen. Ibland önskar jag verkligen att jag skulle ha tillgång till kräftfiske. Det har jag inte. Och det finns som bekant en solkatt i varje skärva: jag slipper koka dem.

Så sägs det ju att den svenska hummern överträffar alla andra humrar. Jag är inte helt säker på att jag ens smakat en som fångats i svenskt vatten, har jag gjort det måste det vara oändligt länge sedan.
För några år sedan såg jag i alla fall i tidningen, att det var ovanligt bra tillgång på de svenskfångade och att priset därför var osedvanligt lågt.

I samma veva råkade jag hamna i Göteborg. Tog mig till Feskekörka, klämde en räkmacka och gick sedan på upptäcktsfärd mellan diskarna. Men var fanns humrarna?
Till slut frågade jag en bred och glad Kålle som hade händerna i fickorna på sitt förkläde: Fanns det ingen hummer alls, nu när jag läst om hur billig den var?

Mannen suckade. Vände sig om. Vände sig tillbaka och höll upp ett svart monster mot mitt ansikte. Stora klor, som tur var hopsatta med tjocka gummiband, hytte åt mig. Jag backade förskräckt.
-Å va tror lella du att detta e?
-Jag tittade efter röda ... pep jag, men samlade mod på nytt och frågade om priset.
Summan han nämnde var hisnande. Jag tackade och gick, lika hummerlös som när jag kom. Inte förrän jag var ute på gatan igen kom jag på det rätta svaret:
-Då ska jag be att få två hekto, tack.
Men som alltid när det gäller l´esprit d´escalier var det ju redan för sent.

Nu är det snart läge för svenska humrar i fiskdisken igen. Fast även om jag befunne mig på Västkusten, även om jag hade båt, även om jag skulle ha speciallampa - så vore det nog förgäves. Man går inte och drar upp en hummer ur havet hur som helst.
Fiskeriverket har reglerna. Så här ser det ut:
* Denna säsong är hummerfiske tillåtet från och med den 26 september klockan 7 till och med den 30 april 2012.
* Vid fisket får endast hummertina användas. Hummer som fångas i annat redskap ska genast släppas tillbaka.
* Fritidsfiskare får använda högst 14 hummertinor och yrkesfiskare högst 50.
* Hummern måste mäta minst åtta centimeter från ögonhålans bakkant till huvudsköldens bakkant.
* Om hummern bär på rom ska den omedelbart släppas tillbaka.

Fiskeriverket uppskattar den totala fångsten per år till omkring 120-130 ton. Fritidsfiskarna bedöms ta upp mest, 70-80 procent.
Och inte en enda klo lär jag få knäcka. Humrigt. Hum hum.

Copyright Klimakteriehäxan

5 kommentarer:

  1. Vi får havskräftor av svärsonen ibland :)

    SvaraRadera
  2. bosse319:54 fm

    När du för läckra skaldjur på tal kommer tanken att landa i min barndoms å, i vår gemensamma hemkommun.Tillgången på svensk flodkräfta var god för 70 år sedan.

    Satte vi håvar och burar klockan 7 kunde vi om två timmar plocka minst två tjog kräftor av lovlig storlek.
    Stora grytan kokade redan med mångder av dill, och festandet skedde redan samma kväll.

    Sedan många år har pesten ödelagt denna kulinariska höjdpunkt. Det var alltså bättre förr.

    SvaraRadera
  3. Anonym12:04 em

    Den svenske fiskaren var anklagad för att ha fiskat i norska vatten. Han blev trött på de dumma frågorna och svarade domaren till sist:
    Jo, OK då, jag har gjort det - men det var bara en, säjer en, räka.
    -Och hur vet du att den var norsk? frågade domaren.
    Svaret : Han stog upp på bakbenen, slog sej för bröstet och sa: "Jeg er en hummer!"

    Våghalsiga Vera :o)

    SvaraRadera
  4. Hannele - gratis är gott ...
    Bosse - dom tar kräftor igen i Värmeln! Lär ha varit riktigt gott om dom små godingarna i år!
    Vera - också en gammal goding, fast inte ätbar :-D

    SvaraRadera
  5. PS jag gillar den där regeln om rom. Borgar väl för återväxten antar jag?

    SvaraRadera