Och vad är egentligen "hem"? Jag tillhör den sortens människor som utan att darra på hakan kan kalla hotellet jag checkade in på för ett par timmar sedan "hem", även jag förstås är medveten om att det är väldigt tillfälligt. Det där irriterade min mamma, som tyckte att jag nedvärderade mitt barndomshem, på något vis. Fast det begrep jag inte, inte riktigt. Men folk som ofta åker till huset på landet, visst är det väl också "hem"? Till exempel.
Dessutom är det oundvikligen så att vägen bort i mångt och mycket starkt påminner om vägen hem, även om man tar saker och ting i omvänd ordning. I min värld är det också så, att det som är allra bäst med att åka hemifrån, det är att man uppskattar att komma tillbaka lite extra!
Fast när jag beger mig hemåt en vanlig vardag, då hamnar jag ofta i Årstavikens närhet, med Cyrillus Johanssons K-märkta bro som blickfång. Och att den där strandpromenaden stundtals går under namnet "Antikrundan" är något jag glatt sätter mig över – här körs ju barnvagnsrally också, precis som när jag rullade mina två på samma (hem)väg.
 |
| Ibland får man inte alls gå den gamla vanliga vägen. |
 |
| Träbron vid Årstavikens strand i dag ... |
 |
| ... ser ganska annorlunda ut när man är på hemväg på sommaren ... |
Inlägg
Fint när vägen hem leder till Årstaviken
SvaraRaderaett mysigt ställe;-)
Trevliga bilder, men den sista är härligast!
SvaraRaderaDet ska kännas bra att komma hem hur vägen än har varit. Att komma via Årstaviken måste vara en höjdare så vackert som det ser ut denna vinterdag!
SvaraRaderaHa en skön kväll!
jag kan också kalla hotellrum för hem. Annars är jag riktigt hemkär - idag krävdes flera timmars snöskottning för att komma hemifrån (klart maken bortrest).
SvaraRaderaHej jag är en rotlös själ som flyttat otaliga gånger i livet, både till andra länder, städer, landsort, hus, lägenhet, stuga, osv. Hem för mig blir det så snart jag plockat upp mina få tillhörigheter. Men hemkänsla får jag inte så ofta ändå, så jag är glad att jag faktiskt har en hemmakänsla där jag nu bor. Så kanske hemma blir hemma länge länge...
SvaraRaderaHemma var Stockholm för mig under drygt femton år, o jag kände mig oerhört hemma i den fina staden
Fina bilder på bron, finast i sommarskruden, fast jag gillar vinterbilder väldigt mycket.Mysigt med gamla träbroar.
SvaraRaderaHemma kan jag också känna när jag är i stugan, men även som du säger på ett hotellrum blir man ju hemma efter ett tag. Man vänjer sej snabbt.
Tack för titten hos mej!
Det är konstigt hur man tänker. När jag åker till mamma, åker jag nog också hem - till mamma. Fast jag inte bott där de senaste 45 åren.
SvaraRaderaFast hemma är ju ändå där man bor nu. Och det är jag så fäst vid.
Den bron skulle jag också gärna gå på - på sommaren. / Britt