lördag, maj 25, 2024

Veckans mening – om tatueringar

Hur ser den mening ut som fått mig som läsare att reagera lite extra denna vecka? Det är efterlysningen som varje lördag brukar komma från Skriv-Robert. Och jag har hittat en (litterär) meningsfrände som liksom jag tycker riktigt illa om alla blåmönstrade människor som omger oss överallt numera, hela tiden: de hysteriskt tatuerade. Det är huvudpersonen Knut i Nina Lykkes roman "Vi är inte här för att ha roligt" (Vi er ikke her for å ha det morsomt) som levererar följande (tämligen skojiga) utlåtande:
Innerst inne anser Knut att tatueringar passar bäst på män, som ju ofta är så fula redan innan  när kvinnor tatuerar sig påminner det bara om nedskräpning och vandalisering.

Copyright Klimakteriehäxan

6 kommentarer:

  1. Knut får tycka vad han vill, läste Lykkes Nej-bok

    SvaraRadera
    Svar
    1. Första Lykke-boken för mig, angenämt att göra hennes bekantskap!

      Radera
  2. Jag håller med dig och Knut!
    Naturligtvis är det resandens ensak hur man behandlar sin kropp — så länge det inte belastar min skattesedel — men nog tycker jag att det är fult.
    Margaretha

    SvaraRadera
    Svar
    1. Blir mest ledsen när jag ser unga människor som är fullsmetade med mörkblåa figurer, ibland dessutom suddiga och tydligt illa gjorda ...hur ser de ut i 80-årsåldern? Eller spelar det ingen roll?

      Radera
  3. Hahaha! Det var krasst sagt. Vet inte om det ligger så mycket sanning i det citatet, men jag ogillar ju tatueringar skarpt. Tänkte just på "skillnaden" mellan mäns och kvinnors tatueringar - män har stora olikfärgade blaffor. Sedan såg jag Barcelonas Putellas som drog av sig tröjan efter att hon gjort 2-0 till sitt lag på tilläggstid (CL-final). Ja, och hon hade hela ryggen full av små tatueringar. Såg ut som en schweizerost eller en hudsjukdom...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Zlatan är ett manligt exempel på tatueringar utan gräns! En enda tatuering har jag sett och gillat. Den satt på en kvinna som fått ett bröst borttaget p g a cancer. Hon hade ett vackert blommotiv där bröstet en gång suttit. Det kunde jag förstå.

      Radera