Det var mitt allra första besök i USA. Vi hälsade på släkt som bodde norr om New York.Vilken spännande upplevelse det blev! Saker var ”som på film”, Manhattans skyline, Frihetsgudinnan, Chryslertornet, Hudsonfloden, broarna.
Vi tog oss längs östkusten till Florida – åh, doften av citrusblom som slog emot oss redan vid delstatsgränsen!
Namn som etsade sig in i minnet: Shenandoah Valley. Där blev jag huvudstupa förälskad i Don McLean, vars ”American Pie” gick i jukeboxen på någon vägkrog där vi åt. (Kärleken har faktiskt hållit i sig!)
Tuckahoe hette en station på lokaltåget in till Grand Central Station, och varje gång konduktören ropade ut det gamla indiannamnet rös jag av välbehag.
Blue Ridge Mountains lät också vackert, men där låg dimman tjock som risgrynsgröt, så den vyn blev vi snuvade på.
Nu gjorde det inte så mycket, intrycken blev många ändå.
Manhattans butiker var förstås också en fantastisk attraktion. Där fanns saker man aldrig förr hade sett, lp-skivorna var billiga (Don McLean!), kläderna annorlunda, jeansen ”äkta”, böckerna nya och oräkneliga, hamburgarna stora och mumsiga. Och Howard Johnsons´ Royal Banana Boat oförglömlig.
Märkligt nog har jag faktiskt flera saker kvar från den där resan, trots att snart fyrtio år har gått. Böcker, Don McLean, några udda kökssaker från en rolig inredningsaffär, jag tror den hette Paraphernalia, vilket i så fall var ett perfekt namn på just den butiken.
Och så har jag mitt påskhalsband.
För vårt besök sammanföll med påskhelgen, och påskpynt i alla varianter fanns att välja bland.
Jag valde ägget med den lilla kycklingen, i ett läderband att hänga runt halsen. Verkligen ingen dyrgrip, om man ser till priset. Men varje påsk sedan dess plockar jag fram det och minns den där resan. Kycklingen för med sig en västanfläkt, från andra sidan av det stora havet. I år också förstås.
Det blir samtidigt min pippi nummer 39 i min lilla serie pippi på fåglar!
Copyright Klimakteriehäxan
Inlägg
Så många pippin och så fina resminnen,
SvaraRaderatrevlig påsk.