tisdag, april 27, 2010

Gammal kärlek: Älskade gubbe!

Jag har nog alltid älskat jordgubbar. Trots att jag inte tålde dem som barn, inte gubbarnas småkusiner smultronen heller. Men som tur var gick den allergin över och i dag är det ingen tvekan: jag kan kallas för jordgubbstokig, jordgubboman, jordgubbsfantast. När andra kvinnor under sina graviditeter käkat murbruk, sugit på saltlakrits eller tuggat hallonbåtar, så höll jag mig till jordgubbarna.

Och även om jag instämmer i de röster som säger att de svenska, solmogna, gubbarna är allra godast så köper jag och äter även de importerade bären. Som nu, en liter för (bara!) 14:90 hitfraktad ända från Spanien. Skäms inte ens när jag tycker att de spanska gubbarna också smakar bra, trots att mötet mellan det fasta fruktköttet och mina smaklökar är annorlunda. Vitaminerna finns där ju, antioxidanterna, järnet - nyttigheter alltihop. Och få kalorier!

Halvvägs ner i lådan möter jag så gubben som verkligen utmärker sig: en jätte! Mitt livs största jordgubbe! Till råga på allt är den nästan hjärtformad, som om den vill besvara min kärlek!
Som bevis för vår varma relation måste naturligtvis den älskade gubben förevigas. Och för att ni också ska förstå dimensionen ligger en liten svensk enkrona där bredvid!
Snart finns de svenska, de nyplockade, de solmogna också ...

Copyright Klimakteriehäxan

8 kommentarer:

Bruno Beige sa...

Jag hoppas att den var lika god som stor!

Klimakteriehäxan sa...

Faktiskt smakade den alldeles utmärkt!

♥ Hannele på Hisingen sa...

åt hitflugna igår, får abstinens ibland..

Klimakteriehäxan sa...

Abstinens MÅSTE tas om hand!

Klimakteriehäxan sa...

alltså när det gäller jordgubbar menar jag då

Anonym sa...

Själv åt jag taktegel. Så blodet ran i munnen. Det blev en bra gosse så jag kan rekomendera alla gravida att ta sig en mumsbit . Du känner gossen men nu är han vuxen. Nu föredrar jag röda gubbar. Ha Dig.

Klimakteriehäxan sa...

Men så grymt - jag känner någon vars mor ätit tegel, men jag vet inte vare sig vem han eller hon är!!!!! skulle ha varit så trevligt annars! Kära tegeltuggare, kan du inte höra av dej?

Anonym sa...

Spanska gubbar är fina. Och så har du ju nu erkänt att ´size matters´ för dig :o)

Kulsprutan