Denna dag sänder jag en tacksamhetens tanke till Susanne, som är ”chef” över bloggfotokedjan Veckans fönster. På torsdagar berättar hon på sin blogg vilket tema som gäller. På fredag kväll kan deltagare börja publicera sina bilder. Vilket betyder att jag gått omkring och spanat efter något sportigt att plåta – för SPORTIGT skulle alltså motivet vara denna gång.
Ingenting sportigt såg jag på mina turer mellan hemmet, jobbet och diverse busshållplatser. Ingen passande bild hade jag heller i arkivet. Var alltså på väg att ge upp. Men så kom jag på att vi faktiskt har ett litet gym i huset, ett för oss som bor här och betalar en väldigt rimlig summa för att utnyttja faciliteterna. Det är förhållandevis modernt och välutrustat, och i perioder har jag varit en någorlunda flitig besökare.
Men nu var det generande länge sedan. Det är faktiskt ofattbart att det är så svårt att ta sig dit – när det i själva verket är gruvligt enkelt.
Nu har jag hur som helst varit där. Jo, jag hittade fortfarande …
Och jag tog inte bara några bilder, jag körde faktiskt ett litet pass också. Inte så mycket att skryta med, kanske, men jag känner mig supernöjd.
Naturligtvis är jag bekant med begreppet att ”en gång är ingen gång”.
Men en gång skulle också kunna betyda den första gången av betydligt flera. Vet inte hur det blir med den saken. Susanne ska hur som helst ha ett stort tack som fick iväg mig.
Fler sportiga bilder hittar du vägen till om du klickar här.
Copyright Klimakteriehäxan
lördag, februari 18, 2012
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
En gång är en gång mera än noll!:)
SvaraRaderaTACK!
SvaraRaderaMärkligt hur man fungerar. Är det för nära, blir det inte av, är det för långt då blir det inte heller gjort... Men vilken förmån med ett "gym" som ser så välutrustat ut. DET hade jag behövt !
SvaraRaderaDet är fantastiskt vad Susanne styr upp våra liv med sina kluriga teman! Och som nödlösning kan man ju alltid gräva i arkivet, vilket också gerlite (hjärn)motion iaf!
SvaraRaderaJavisst är det konstigt....i stället promenerar jag väldigt mycket för det tycker jag är skönt. Och så kan man fotografera under tiden ;-))
SvaraRaderaTänk vad en bild kan leda till. :-)
SvaraRaderaOjojoj...dåligtsamvetebilder *suck*
SvaraRaderaDu ser, det finns bara fördelar med att delta i Veckans fönster! Bra jobbat! Och inte kan du väl sluta nu när du har outat för hela cyber space att du ska fortsätta? ;)
SvaraRaderaBra jobbat det är just det där att börja som kan vara lite knepigt..vilken tur att veckans fönster sätter fart på oss..:)promenera är som farmor säger..så pass härligt tycker jag..
SvaraRaderaCoolt o tungt i fönstret..jepp så är det..
Men tänka sig att du kom dig till gymmet p.g.a. Veckans fönster! Fantastiskt roligt! Och så blir jag avundsjuk - tänka sig att ha ett gym i huset och slippa cykla iväg för att röra på sig. Själv tog jag cykeln till spinningen i förmiddags och blev först blöt av svett, sedan blöt av regn och till sist blöt av dusch. :)
SvaraRaderajag älskar body pump
SvaraRaderaSer man på. Så kom ju gymet till användning igen.
SvaraRaderaNu gäller det alltså att åstadkomma ett återbesök ...
SvaraRaderaJa vad gör vi inte? Men bilderna var klart värda det. Fönsterjägarna blir bloggvärldens mest vältränade gäng om vi ska jaga runt på detta viset. Det är bara att bita ihop och fortsätta, no pressure ;)
SvaraRadera