tisdag, februari 14, 2012

Tisdagstema HJÄRTA


Det var Valentin för fyra eller möjligen fem år sedan. Jag hade sett i tidningen att det fanns hummer till extrapris i fiskaffären, nykokt, vacker och överkomlig. Gav Maken i uppdrag att handla middagsmat till hela familjen - alla gillar alla skaldjur, i princip.

Dagen gick och jag kom hem. Öppnade kylen och blev besviken: ingen hummer syntes till. Nähä, vad skulle vi äta nu då? Det fanns dock ett svar på frågan. Maken såg lite lustig ut, en blandning av lätt skamsenhet och glad upphetsning. Han hämtade in maten. Den förvarades i februarikylan på balkongen.
För visst hade han köpt hummer. Fiskhandlaren hade rynkat lite på näsan åt de där extraprisdjuren och pekat i disken, sagt: Där har du hummer värd namnet!

Det blev alltså affär. När hummern kläddes av i köket var den stor som en mindre tax, ungefär. Den hade helt enkelt inte fått plats i kylskåpet. Jag blev ängslig: skulle den där verkligen gå att äta? Stora skaldjur kan bli både torra, träiga och trådiga i köttet. Men vår hummer var hur som helst en fantastisk uppenbarelse. Klorna var stora som mina händer - jag tog bild för att ha bevis för påståendet, men det fotot kan jag nu inte hitta.

 Dock såg jag hur den där Valentin-hummern gjorde ett lysande rött hjärta med klorna. Det blev en underbar middag. Fast den var inte till extrapris ... dock har jag aktat mig för att fråga HUR mycket den faktiskt kostade ...
Fler hjärtan den här vägen!

Copyright Klimakteriehäxan

12 kommentarer:

Pettas sa...

Ja, och ibland är det inte ens nödvändigt att veta priset! Huvudsaken är att smakar mumma, jag menar hummer.
En fin Alla Hjärtansdagskväll önskas

Karin

Leena sa...

Men vad underbart! Och givetvis ska du inte fråga vad det kostade, det spelar ju ingen roll i efterhand. Ni har ju ändå klarat er så han behövde inte belåna huset över skorstenen.
Och fin bild! Sånt här förgyller tillvaron absolut, långt bort från all kommersialism, på allhelgonadagen!

Lasse i Vomma sa...

Jag håller med fiskhandlaren och din man, om man nu ska äta hummer någon enstaka gång så ska det vara en bra hummer, utslaget på hela matkassan så blir skillnaden försummbar, det får förståss inte bli någon vana, men typ var fjäre år är helt OK. Hoppas att du får en ny i år.
Ler åt ditt uttryck; stor som en tax....

♥ Hannele på Hisingen sa...

Härligt :)

Zanna sa...

Tufft :) <3

Emma sa...

Kul att du såg och förevigade hjärtat i klorna, det blev en vacker och annorlunda hjärtbild!

Anonym sa...

Hummer - mums! Och så vacker dessutom. Valentin-rödare än så är svårt att tänka sej!

Kulsprutan

bosse31 sa...

A-propo skaldjur. Jag mins med stor lukullisk glädje en middag på bilresa mellan Key West och Miami. Där ingick skaldjur jag inte visste fanns. Ännu mer än 20 år senare rinner snålvattnet vid minnet av ett oförglömligt frosseri.

Wickans värld sa...

Åh, så gott med hummer! Jättelänge sedan jag åt det!
Det var en häftig en ni åt! Eller snygg kanske jag ska säga!

Det är en potatis (!) på min bild!!

Klimakteriehäxan sa...

Vi är många som vet att uppskatta en god hummer, det är tydligt! Och kanske formar de alla ett hjärta med klorna om man bara tittar efter ordentligt?
Bosse31 - du måste ha ätit stone crabs i Florida ... SÅÅÅÅ gott!

Klimakteriehäxan sa...

PS till Bosse - hoppas du inte missade en Key Lime Pie till dessert!

bosse31 sa...

Jag har inget minne av efterrätt. Hela upplägget var ett bautastort buffébord med de allra som läckraste skaldjursrätter. Efter några varv kändes det nog inte nödvändigt med dessert.