Varför kan alla andra ta skarpa bilder med mobilen - men inte jag? Kanske borde jag ha som plan att lära mig mobilkameran lite bättre ... |
Helst ska det handla om trevligheter: ett teater- eller biobesök, en lunch med en kompis man inte träffat på länge, kanske en liten bjudning (gärna en man inte själv behöver ordna till ...)
Och ska det gå i lås, då ska man helst vara ute i god tid. Jag begriper det.
Fast det är inte min bästa gren. Tvärtom gillar jag korta startsträckor, minimal framförhållning, utrymme för inspiration, improvisation och djärva uppkast. Det blir ofta lyckat, kan förstås bero på att förväntningarna inte är särskilt stora ...
Så är det minsann inte för alla. Det händer att jag avundas de där som prickat in allt i sin agenda. Samtidigt som jag har en ryggmärgsreaktion när folk i januari frågar om jag vill hänga med på något som händer i april. Vem vet vad som hinner hända innan dess? Något som kullkastar vilken välgrundad plan som helst?
Nu ska man inte vara pessimist, självklart inte. Men jag tror att det är svårt att styra om mig till den där personen med månadslång förvarning till både det ena och det andra. Alltså är inte PLANER mitt favoritord. Likväl är det tisdagstemat denna vecka! Andras syn på planer hittar du den här vägen!
Copyright Klimakteriehäxan
Planer är på både gott och ont. Man kan längta efter något inplanerat, men kanske händer det något som gör att planerna grusas.
SvaraRaderaVisst är man beroende av datorn!!!
Jag känner folk som har en hel livsplan klar, ibland avundas jag dem, ibland tänker jag att tänk om inget av planerna går i lås, blir de totalt olyckliga då? Framförhållning är nog bra, men jag håller med dig om långtidsplanering
SvaraRaderaSkönt tolkning! Gillar ditt fria tänkande! Jag lutar nog också åt det hållet mest även om vi förstår att lite planer kan ju vara bra ibland!
SvaraRaderaPlaner är ofta kul, men bäst med lite lagom så där.
SvaraRaderaDet gäller nog att planera lite lagom. Tror att man inte mår bra utan några planer men för mycket planering kan innebära planer som går i stöpet och det är inte roligt.
SvaraRaderaHehe gillar ditt resonemang och känner igen mig väldigt väl.
SvaraRaderaJag gillar inte att köpa biljetter och boka hotell och resor långt i förväg, men ofta måste man ju det för att det ska bli något.
SvaraRaderaBara jag får mycket tid att skrota runt för mig själv och fundera, så är jag nöjd. Idag när hostan har slagit till, är det sååå skönt att (nej, inte att hosta) inte behöva boka av något värre än gympa och en körövning. Mest nöjd att rösten höll i kväll, för annars hade jag satt hela vokalensemblen på pottkanten inför fullsatt kyrka.
Ja, vi är alla olika. Jag hör nog till dem som planerar och vill gärna ha roligheter långt borta i framtiden så jag kan gotta mig i dem så länge som möjligt. Resor vill jag boka så jag har ett par månader på mig att läsa om landet/staden men dyker det upp något så kan jag åka imorgon också. Min svåger är lite tvärtom, han vill absolut inte boka en sommarresa nu "Vem vet, vi kanske är döda då ..." Och så kommer de aldrig iväg för de är inte impulsiva heller.
SvaraRaderaJag gillar att planera, men det är helt OK att ändra planerna helt när det väl närmar sig. Mina planer är till lika mycket för att jag ska veta vad jag avståt för som att jag faktiskt vet vad jag ska göra...
SvaraRaderaMed mitt freelancejobb måste jag planera långt i förväg. I september förra året var jag i stort sett fullbokad med jobb för hela 2015. Lever man inte i en 9-5 och måndag till fredag värld, så måste man planera långt i förväg och en måndag kan vara ledig dag och en lördag arbetsdag. Med planering beror det nog på hur inrutat ens liv är från början.
SvaraRaderaatt planera, min sämsta gren.
SvaraRaderaP.S.
Nu får (?) jag inte pricka in någon vårresa, för här ska födas ♥
Kan berätta som skrivit en del sex att det här är jättesvårt och kanske anledningen till att jag inte skrivit sånt på några år. Det blir ofta likartat, hur många olika orgasmmetaforer kan man egentligen hitta på som inte liknar varandra? Sen slutar det ungefär likadant varje gång och dom där förbannade zonerna flyttar ju aldrig på sig utan sitter på samma ställe på kroppen.
SvaraRaderaKan berätta som skrivit en del sex att det här är jättesvårt och kanske anledningen till att jag inte skrivit sånt på några år. Det blir ofta likartat, hur många olika orgasmmetaforer kan man egentligen hitta på som inte liknar varandra? Sen slutar det ungefär likadant varje gång och dom där förbannade zonerna flyttar ju aldrig på sig utan sitter på samma ställe på kroppen.
SvaraRadera