fredag, mars 17, 2017

Stereotypa typer

Ibland är Bokbloggsjerkan, återkommande bloggutmaning på fredagarna, lättare att besvara. I dag är en sådan dag. Annika undrar:
Vad tycker du om stereotyper? Känns det tryggt, irriterande, bör undvikas, etc.
Ja, jag vet vad jag tycker om stereotyper. Om stereotyper tycker jag inte.

Det finns några som ständigt återkommer och som får mig att slå ihop en boks pärmar innan den är färdigläst.
Ta den typiske svenske polisen! Trassligt kärleksliv, parat med tveksam distans till alkohol, vilket kan balanseras med något udda och oväntat kulturellt intresse, som opera. Tack men nej tack.

Mannen i vitt spelade länge en huvudroll i många kärleksromaner. En tråkig typ som ändå alla sjuksköterskor svärmade för. Sjuksköterskorna var i sin tur utan undantag söta, med perfekta lockar och stora ögon, så där som de tecknades i "Hjärtebiblioteket" om någon minns den sortens storsäljare. Tack men nej tack.

Svårartad barndom på Irland har jag också fått nog av. Mamma sliter i köket, pappa tjänar nästan inga pengar och de han får spenderar han på sig själv och puben, där han sitter innan han kommer hem och slår sin fru. Barnen har trasiga kläder, är alltid hungriga och får dessutom försöka köpa mjölk och bröd på krita i närmaste butik där de redan är skyldiga för mycket pengar. Tack men nej tack.

Sedan finns det säkert tillfällen när en medveten generalisering funkar och blir rolig. Fast jag kommer inte på någon ...
Vad tycker andra? Svaren finns här.

Copyright Klimakteriehäxan

12 kommentarer:

  1. Nej, lite mer fantasi får författarna försöka använda.

    SvaraRadera
  2. Fast den svenska polisen bröt ju faktiskt mot stereotyperna när den dök upp....

    SvaraRadera
  3. Just den där polistypen skriver jag också om =) Är innerligt trött på den numera! Men jag kan ändå föredra en viss steretyp hållning när det kommer till vissa böcker. Mitt svar möjligen besvarar detta på ett något rörigt sätt =)

    SvaraRadera
  4. Dagens skratt, tack för det!

    SvaraRadera
  5. De där irländska som du beskrev älskade jag att läsa om i tonåren :)

    SvaraRadera
  6. (jag har inte riktigt kommit dit än... )

    SvaraRadera
  7. men stereotyper gäller väl mer än personskildringar. mannen i vitt förekom mycket i Flickornas julbok

    SvaraRadera
  8. Ja visst kan det var irriterande! Gillar dina iakttagelser. :D
    "Den typiske svenske polisen" fick mig att tänka på Kurt Wallander, läste med stor behållning den serien. Kanske inte så tokigt med stereotyper i litteraturen ändå. Någonstans måste de ju präglas från en början. ;)

    SvaraRadera
  9. Det är ju tyvärr inte bara den svenske polisen som har de dragen och det börjar kännas lite uttjatat :)

    SvaraRadera
  10. Haha ja de där känner man igen, speciellt läkaren.

    SvaraRadera
  11. Den där irländska eländesskildringen är verkligen välporträtterad, men jag får nog erkänna att jag fortfarande kan ha en viss dragning till den. :)

    SvaraRadera
  12. I och med denna jerka blir jag säkerligen mer medveten om detta :)

    SvaraRadera