En tant att ta efter

Flitiga besökare vet att min plan att följa fyra koltrastungar fram till flygfärdighet gick i stöpet (annars är det bara att scrolla lite!). Det skulle aldrig ha hänt Phoebe Snetsinger, amerikansk fågelskådare som skulle ha fyllt 85 i dag och därför hyllas av Google. Inte för att jag hade hört talas om henne innan, men det visar sig att hon sett inte mindre än 8 398 olika fågelarter innan hon dog 1999.

Googles så kallade doodles upphör inte att fascinera mig. Och det gör som bekant inte våra fåglar heller. även om jag lite vanvördigt kallar dem "pippi" och inte kommer upp i särskilt många olika arter alls.
Men man klarar sig som bekant länge med koltrast.

Om jag ska skryta lite kan jag ju avslöja att vi också har näktergal runt knuten. men eftersom den helst sjunger i mörka natten när jag förhoppningsvis sover hör jag den inte så ofta. Rödhake fick jag nyss lära mig att känna igen. Sädesärlan och andmamman brukar jag prata lite med när vi möts. Fast hägern, som vi brukar se från vår balkong, har inte visat sig än i år.

Hade Phoebe kommit på besök hade hon säkert identifierat en hel drös andra fåglar. Vi har haft rariteter i träden här. En gång drällde det av entusiaster försedda med många kameror och enorma teleobjektiv. Då hade fågelskådarlarmet slagit till, och jakten var intensiv under en eftermiddag.

Jag såg förstås bara de vanliga skatorna och måsarna och mina andra vänner. Men Phoebe hade nog kunnat lära ut en del. Hon var uppenbarligen en tant värd att ta efter.

Copyright Klimakteriehäxan