lördag, augusti 22, 2009

De nya utvandrarna

En gång i fjol råkade jag hamna på Oslos storflygplats Gardemoen. Blev kvar där några timmar mellan två plan. Då slogs jag av en insikt: varenda människa jag talade med var svensk – och under 25.

Flickan bakom kafédisken var svensk, hon som städade var otvetydigt svensk, grabben i taxfree-shopen som rådde mig i köpet av whisky till Maken var svensk (dessutom väl ung för att veta så mycket om whisky, men det hör kanske inte hit). Tjejen som försökte sälja lusekoftor talade också ärans och hjältarnas språk.
Jag tror att till och med rösten i högtalarna var svensk, fast den försökte låta norsk.

De nya utvandrarna drar västerut, men inte så långt som till USA. De stannar på andra sidan Kölen, tycker sig få bra betalt för enkla jobb, finner sig i att bo obekvämt och sparar ofta till något framtida äventyr.
Nu är det Dotterns tur att ta tåget till Norge. Hon har biljett, en enkel. Har hon jobb? Nej. Har hon bostad? Nej. Men hon har åtminstone sällskap med två likasinnade, det känns bättre än om hon varit ensam.

Vi känner förstås några som redan prövat lyckan. En kille fick påhugg i byggsvängen, bodde i ett iskallt hus som bokstavligen var ett råtthål, men han tyckte att han blev rätt rik och kan tänka sig en ny tur till Oslo-trakten. En annan vek servetter runt flygbestick på en cateringfirma. Han hade aldrig haft tråkigare, stod ut i en månad innan han for hem, förtjänsten var måttlig, och jag tror att hans entusiasm skulle vara ytterst behärskad även om ett återbesök i Norge skulle betyda att han blev bjuden på lyxkryssning på Hurtigrutten.

En tredje vikarierade som undersköterska och hade tur åtminstone med boendet: i ett litet men eget hus såg han storsjukhuset genom ena fönstret och betande kossor på ängen genom det andra.
Andra blir på rekordtid experter på att rensa fisk, vilket förmodligen får dem att avsky både sill, torsk och lax för all framtid.

Ett lotteri är det naturligtvis. Har man tur får man kul jobb, schysst bostad, bra arbetskamrater och ovanligt mycket betalt. Då stannar man ett bra tag, vem vet hur länge.
Har man otur funkar det bara på någon av de där punkterna. Då tar man tåget hem till Sverige igen.
Hoppas jag i alla fall.


NORSKT OCH LÄSVÄRT (ÄVEN OM MAN INTE DRAR VÄSTERUT)

För den som drar för att söka lyckan i vårt västra grannland gäller det förstås att inte spendera varenda intjänad krona på Karl Johann eller på Akers brygge. Hemmakvällar får det väl bli. Vad passar då bättre än att läsa lite norsk litteratur? Kan med fördel läsas på originalspråk, faktiskt! Perfekt språkträning!
Se här en lista på prisbelönta författare som alla berättat om människor som haft det svårt, på väldigt olika sätt – svårare än svenska ungdomar i Norge någonsin kommer att få det …


Knut Hamsun: Markens gröda
Cora Sandel: Alberte-trilogin
Lars Saabye Christensen: Halvbrodern
Jan Kjaerstad: Trilogin om Jan Wergeland (Förföraren, Erövraren, Älskaren)
Erlend Loe: Naiv Super (eller någon av hans senare)
Sigrid Undset: Kristin Lavransdotter (ja, jag brukar ju tjata om den)


Copyright Klimakteriehäxan

10 kommentarer:

  1. Så sant -på sykehusene er det nesten bare svensker føles det som, og på restaurantenrne i Oslo er det ikke mye norsk, nei.
    Forøvrig glemte du Johann Falkberget!
    Och med dette har jag väl visat att jag inte bara behärskar "ärans och hjältarnas språk".
    Jag gillade det du skrev häromdagen om språkrslarv och grammatik och prepositioner och korrektur..varför har det blivit så här?

    SvaraRadera
  2. Ack ja, du har väl inte heller nån returbiljett verkar det som? :-D
    Falkberget glömde jag inte - sanningen är att jag inte läst honom ... antar att jag bör skämmas?
    Om slarvet i tryckta medier kan man tycka mycket, antar att det man försvarar sig med är att det dels måste gå fortare, dels göras billigare. Effekten är trist, en eg. bra bok kan för mig bli helt förstörd när den dräller av korrfel.

    SvaraRadera
  3. jag blev kvar, trots dåliga löner :)

    SvaraRadera
  4. Men i ditt fall var det väl kärleken som höll dig kvar???? klart bättre skäl än pengar!

    SvaraRadera
  5. (jag har dessutom bytt kärlek sen dess ;)

    SvaraRadera
  6. Hannele2:21 em

    nio år med en stockholmare räckte :)

    SvaraRadera
  7. Jamen jag tog med mig min goteborgare till Norge - och vi ska komma hem till Göteborg. Så småningom!

    SvaraRadera
  8. Dottern min utvandrade till Norge som 20-åring(efter att ha gjort slut med dåvarande pojkvän), fick jobb, bra bostad, många nya kompisar,tjänade pengar... fem år senare längtade hon efter mamsen! Kom hem, gick en högskoleutbildning, hittade mannen sin.. nu är jag mormor:)

    SvaraRadera
  9. Anonym7:57 em

    Jag känner en 19-åring som blev butikschef efter 6 månader.....
    Snacka om snabb karriär.

    SvaraRadera
  10. Tack speciellt till Billan - det finns alltså hopp!!!

    SvaraRadera