söndag, augusti 09, 2009

Citat när höstterminen närmar sig

"Tänk om det fanns en enda arbetsplats som fungerade som skolan. Att din käraste kommer hem vid fem, hej älskling, hur var det på jobbet? Jo tack, riktigt hyfsat. Jag blev bara kallad för hora fem gånger, subba tre gånger och skitfitta en. Jag blev visserligen knuffad i ryggen när jag var på väg till matsalen, men jag slog bara i knät. Och femton av mina kollegor hånskrattade högt och kallade mig mongo när jag svarade fel på en av chefens frågor, men sen hyssjade hon åt dom, så det blev inte mer än så.
I det här tankeexperimentet handlade det om vuxna människor. Blev du kallsvettig?
I verkligheten handlar det om barn."


-Bengt Ohlsson i en krönika i DN-bilagan På Stan 1998. Jag fyndade nyss ett urval av hans samlade krönikor i bokform - tretti spänn som "veckans bokerbjudande"! Och Benke, som han kallas, har skrivit sina krönikor i mer än tjugo år. Jag läser dem gärna, ofta med stor behållning. Nu ligger hans bok på toa, en krönika per besök - perfekt ...
Citatet ovan är extra tänkvärt nu när sommarlovet närmar sig slutet och verkligheten i form av ännu en hösttermin står för dörren. Alldeles för många ungar har det alldeles för jobbigt under skolåren - och då handlar det inte precis om läxorna.

5 kommentarer:

Bloggblad sa...

Skolans värld är tuffare än många andra arbetsplatser. Jag känner igen din beskrivning från när jag jobbade på högstadiet, men som tur är har jag det bättre vad gäller sånt.

Däremot undrar jag hur många andra som skulle acceptera att jobba på flera olika ställen utan att ha någon arbetsplats, resa iväg när det blir kafferast... få flytta sig när nån behöver rummet bättre och leta efter nåt annat ställe att sitta med eleven... inte ha en låda ens utan släpa mig sig alla grejer... sitta på hårda trästolar i dragiga rum...

Så har jag det - men jag har så himla fina elever att jag står ut.

Bloggblad sa...

Nu har jag lyssnat klart! Jättebra och intressant att få höra om ditt jobb i Guatemala.

En av de högfärdiga gubbarna du träffade i början, har jag också träffat, när jag var ung och var med i en dramagrupp som framförde ett kyrkospel han skrivit, BS... Vi var klädda i svarta trikåer, och spelet sa han inget om (fast vi la ner hela vår själ i det) men han var förfasad att det hade synts lite mage och rygg här och där. I övrigt gav han ett intryck av att vara förskräckligt märkvärdig...

Bloggblad sa...

..hm. "hela vår själ"... vi hade nog både en gemensam och varsin.

tant lila sa...

Ja, men min erfarenhet är nog inte att ungarna är det värsta på grundskolan! Om privata företagsvärlden hade fungerat som skolan hade det nog inte varit mycket med vårt land, och inte är det i allmänhet någon idyll bland kollegerna heller!

Välkommen att ta del av vad jag har skrivit om skolan på min blogg!

Gunilla sa...

Riktigt så illa är det faktiskt inte överallt!