lördag, augusti 29, 2009

Fönsteridyll i en idyll

Visst, någon gång när jag var barn besökte vi Sigtuna. Morbror i Sollentuna hade ju bil och brukade ta oss runt till diverse sevärdheter inom rimligt avstånd när vi var på besök.

Och märkvärdigt nog tyckte jag att jag kände igen det lilla torget med det tornförsedda gula trärådhuset. Smala gator med låga hus och kullersten garanterar att det fortfarande är en idyll, åtminstone så där hastigt beskådat på ytan. Turisterna myllrade lite förstrött, vädret var varmt och vackert, det blev lite av slagsmål om uteborden på kaféerna, barn sprang barfota, alla verkade glada och nöjda. Så är det kanske alltid i Sigtuna, vad vet jag?

När vi sedan släntrade strandpromenaden fram gick det absolut inte att låta bli att lite försiktigt kika in genom fönstren i de vackra husen. Men det var också snabbt konstaterat att man just ingenting såg: fönsterbrädorna är noggrant fyllda med saker som inte bara är fina att se på, de blockerar också effektivt så gott som all insyn.

Fast det var också trevligt att titta på - eller hur? Där står krukan från Waldemarsudde med blomma i, den lilla bordlampan som säkert tänts nu när kvällarna mörknat, en vacker glasflaska fångar ljuset utifrån, någon hade en liten modell av en segelbåt som ögonfägnad. Här har heminredarna verkligen bestämt att det räcker inte bara med en gardin, hur fin den än må vara.

Och för den som i likhet med mig aldrig kommer att se det där fönstret från insidan blir det den perfekta illustrationen av en idyll, i idyllen.

Fler fönster att titta på - från såväl ut- som insidan, kanske - kan du hitta här. Temat för "veckans fönster" denna vecka var valfritt - på det viset råkade du hamna med mig i Sigtuna!

Copyright Klimakteriehäxan

4 kommentarer:

Susanne sa...

Nej Sigtuna har jag aldrig besökt. Det enda jag förknippar med staden är den fina internatskolan. Hade en gång en elev som hamnade där och jag tror det gick ganska bra för honom.

Ja, Sigtuna är kanske en idyll, men det vete tusan om jag skulle vilja bo i en idyll. Det kan nog bli ganska enahanda.

Leena - By the sea i Tosteberga sa...

Aina
Redan i andra stycket försvann jag.
Och funderar återigen på det svarta hålet i min bildning:-)

http://bodelssons.blogg.se/2009/august/markliga-eller-markvardiga-funderingar.html

Hur kommer det sig att vi tycks vara indelade i två grupper? undrar jag. Det verkar nämligen inte vara dialektalt. Intressant, va?

Gunilla sa...

Så nostalgisk jag blir! Jag har varit i Sigtuna många gånger men nu är det säkert nästan 10 år sedan.

Hannele sa...

Visst är det kul med hus och fönster.