fredag, mars 28, 2014

Tanke om tid

En vecka bör rimligen vara en konstant mängd tid.
Likväl upplevs den som kortare och kortare av allt fler. Tänk efter: du känner inte en enda gamling som trots att deras liv sett utifrån verkar väldigt långtråkigt säjer att tiden går SÅ fort. Ändå utropar vi ”ÄNTLIGEN!” när fredagen kommer.
Jag ser inte logiken i detta. Gör du?

Copyright Klimakteriehäxan

6 kommentarer:

Asta sa...

Jag vet inte om jag hänger med på vad du säkert, men min mamma sa alltid att tiden går fortare och fortare ju äldre man blir. Och hon tyckte själv att tiden gick alldeles för fort.

Asta sa...

"vad du skriver" menar jag och inte"vad du säkert".:-)

tant Hannele på Hisingen sa...

jag har inte upplevt det än,
har inte blivit mer morgonpigg heller :(

♥ Hannele på Hisingen sa...

Jag har inte långtråkigt heller :)
Dessutom ser jag bättre och bättre!

Anonym sa...

Jag hänger inte heller helt med på - ser logiken i - det du skriver/menar, men jag minns att vår mormor varje år från det hon fyllde åttio sa : nu är det jul igen!

Kulsprutan

lilalili sa...

Just nu älskar jag alla dagar! ...men periodvis är varje dag en plåga och då tycks var minut vara lång som ett fängelsestraff och likväl tick-tack är det fredag igen!