tisdag, mars 04, 2014

Tisdagstema VÄRDEFULL

Hur vet man om saker är värdefulla, om man i ordet lägger in den ekonomiska betydelsen? Jo, säger ni, man går till någon sorts firma och ber om ett expertutlåtande.
Gott så.

Men det ställer sig inte alltid så enkelt. Hur tar man med sig ett golvur, som inte bara är stort utan dessutom tämligen tungt? Och var finns förresten de rätta förståsigpåarna? Auktionsfirmor, antikvitetshandlare? Hur stor är risken att bli lurad? Vad betyder det för värdet att det står 1862 inuti den, tillsammans med några snirkliga initialer?

Fast det där med värde, det är ju inte bara pekuniärt. Visst kan mycket mätas i pengar, men så finns ju det där som kallas affektionsvärde också. Vilket mycket väl kan betyda att inte en enda människa skulle komma på tanken att lägga ett bud på den där inredningsdetaljen, som just jag uppskattar så mycket.

Affektionsvärde har den, Moraklockan som stått i mitt barndomshem så länge jag kan minnas. På urtavlan anges såväl datum som veckodag, sekundvisare finns också. Den slog hel- och halvtimme med dov men vacker klang, och märkligt nog vaknade man inte av ljudet på natten. Däremot kunde det hända att någon i familjen vaknade med ett ryck för att den inte slog  då hade vi glömt att dra upp den, loden stod på golvet och tiden hade stannat.

Nu är det förstås så att moderna lägenheter knappast är idealisk miljö för ett golvur med ganska många år på nacken. Dessutom har den inte hörts ticka så där taktfast på åratal, grannen som kunde greja med den när den dammat ihop eller lagt av av andra skäl är död sedan länge och ingen annan urmakare har funnits att tillgå. Alltså har den inte kvar sin praktiska funktion (den gick faktiskt oftast ganska rätt, drog sig bara lite).

Men när tisdagstemat är VÄRDEFULL kom jag ändå att tänka på den gamla klockan, vars öde återstår att avgöra. En otidsenlig tidvisare som förtjänar att leva vidare, tillsammans med allt det där andra som omger oss och vars värde på inget vis kan mätas i pengar.

Copyright Klimakteriehäxan

12 kommentarer:

  1. Den måste vara alldeles för värdefull för att göra sig av med! Vilket härligt ur!

    SvaraRadera
  2. Värdefullt med ting som följt en hela livet!

    SvaraRadera
  3. Det är något alldeles speciellt med dom blir lite avundsjuk på dej som har en;-)
    Ha en skön kväll

    SvaraRadera
  4. det er slikt man aldri kan erstatte om det skulle skje noe med en slik klokke.
    Det hadde ikke vært det samme om man hadde fått tak i maken.
    Vær redd om den.
    Ha en flott kveld :)

    SvaraRadera
  5. Det golvuret skulle jag aldrig kunna göra mig av med!

    SvaraRadera
  6. Ja det där med värde är sannerligen inte enkelt. Tänker på min pappas gamla cykel....den står där den står, utan värde, men pappa kunde aldrig göra sig av med den för den var värdefull (för honom) och vem kan göra sig av med den nu? Den har ju nästan blivit värdefull p.g.a. just detta. En liten historia faktiskt. Kanske skulle göra en bok om den ;)

    SvaraRadera
  7. Glömde ju skriva att din klocka är väldigt vacker!

    SvaraRadera
  8. Ja, du har så rätt. Värdefullt kan och ska inte bara värderas i pengar. Intressant historia du berättar och den gamla klockans framtida öde skulle vara intressant att följa. Tycker den är jättefin !!

    SvaraRadera
  9. Det är som i antikrundan. Saker är inget värd innan någon vill köpa det. I pengar alltså. Men det kan vara värt massor i affektionsvärde även om ingen annan är intresserad av det...

    SvaraRadera
  10. Kul tolkning på värdefullt och det är ju ett ord som man kan tolka på så många olika sätt.. =)

    SvaraRadera
  11. Kloka och tänkvärda funderingar. För mig är det mest värdefulla jag har mina minnen och saker av affektionsvärde mer än pengavärde.

    SvaraRadera
  12. Fin klocka! Men jag vet inte... vi har tre klockor, arvegods, en vacker Göteborgs-klocka. Alla tre borde renoveras för drygt 3 000 kr var, det vill säga... att jag betalar inte 10 000 kronor för att få i gång våra klockor!

    SvaraRadera