söndag, mars 10, 2024

Konst-ig skyltsöndag

Väldigt många människor "skyltar" i sina hem med porträtt på nära och kära. Det är brudpar och examensbilder och småbarn i en salig blandning. Foton trängs på bord och hyllor, ofta inglasade med påkostade ramar. Men man kan ju variera sig! 

Exempel på det har jag hittat på Vårsalongen på Liljevalchs. Sex bilder har personen bakom verket "Mi pueblo, mi gente" (Mitt folk, mina människor) valt att sätta upp på väggen, helt utan krusiduller: brädstumpar och spik räckte för Astrid Elvin Mahedero. Är det månne en idé du vill ta upp när du vill skylta med din familj?

Nedan ett annat sätt att exponera sina foton i hemmet, en variant som kanske kan inspirera? Lite spontant uppnålade på väggen så där. Det blev i alla fall en vacker tavla, tycker jag! 

"Nostalgia" av Jakob Dziorek, något beskuren. Olja på duk.

Det är ju Skyltsöndagen jag högtidlighåller, igen. Så passande då att alla verk som kvalat in på Vårsalongen, 293 för att vara exakt, såvitt jag kunde se försetts med en liten egen skylt. På den finns en QR-kod som leder till information om både skapelse och upphovsperson. Vilket gör den gammaldags utställningskatalogen tämligen onödig, såvitt man inte vill ha den hemma i hyllan, förstås. (QR står för Quick Response, snabbt svar, visste ni det?).

Om skylten dessutom försetts med en röd prick betyder det förstås att verket är sålt. 
Konstnären bestämmer själv priset.

En mjukiskreation av Diana Lazare, "Klumpen", har sitt namn på ena sidan av den där lappen och bredvid QR-koden står det: "Scanna koden för att gå in i den här portalen  tänk på omgivningen, ge den ett leende!" Inget tokigt budskap, tycker jag, om än i det lilla formatet. Ju större leende, desto bättre eller hur? Gör som det står på skylten, helt enkelt!

Denna skyltsöndag hämtar jag alltså hjälp i konstens värld. Vårsalongen hänger kvar på Liljevalchs t o m den 21 april, så du hinner dit om du vill. På måndagar är det dessutom fri entré!


Många verk som samsas på utställningen är djur på ett eller annat vis. Varg, gris och fisk fastnade jag för. Vargen är en textil skapelse i människostorlek av värmländska Amanda Karlsson som därmed hyllar (?) Värmlands landskapsdjur. Linnéa Eklöf återvinner allt möjligt, den här gången blev det en grisig lampa! Och den roliga fisken i keramik är gjord av Beate Roberts Trygger. Men naturligtvis föll jag också för ett par urläckra boots i silvrigt skinn ... Lovisa Sköld har målat dem i olja på duk.


När jag går runt i salarna fylls jag varje år av samma irritation. Den här gången skickade  nästan 5000 personer in sina alster, i hopp om ett litet erkännande. Bara 163 kom med. Och man behöver inte heta Einstein för att klura ut att många därmed fått med inte bara ett eller två utan en hel radda verk. I stället för att ge fler chansen! Från museet är man dessutom noga med att påpeka att mycket av det som inte togs med absolut höll hög standard. (Vilket jag personligen inte anser att allt som verkligen kom upp på väggarna gör, men smaken är ju som bekant delad).

Skyltande bloggare dyker upp lite här och där. Här ett axplock av dem som brukar vara med: Angelgirl, AnkiByblixtraCarita ChristianKajsaLisa LillaSyster, Paula, PettasSusjos ,Stefan,Tony, ÅkeÅsaDu hittar dem också högst sannolikt om du kikar i högerspalten hos Skyltsöndagens beskyddare BP.

Lina Can har använt ull på juteväv och resultatet blev "The Knit Dive"
(skylten till verket ser ni högre upp i det här inlägget)
Copyright Klimakteriehäxan

22 kommentarer:

  1. Det där med konst ja...allt sitter i betraktarens ögon som det heter men visst undrar man ibland om det verkligen sitter riktigt bra där det ska sitta. Det sista verket gillar jag rätt bra. Många tankar är kul, men kanske inte är det jag vill ha i alla fall. Du lägger fingret på en öm punkt där skulle jag tro när berättar om hur många som har ansökt om att vara med men som inte platsade...ett verk av varje person och några till hade fått vara med. Absolut. Tack för de här "skyltarna", mycket intressant och kul att få se och läsa om. Nej, jag skulle nog inte lägga upp mina familjemedlemmar på ett bräde och spika fast dem på det där sättet men kanske att den som har gjort skapelsen har en familjetanke bakom, kanske någon i familjen har varit snickare etc...tankarna går i gång och det är ju en av anledningarna med konstutställningar. Tack än en gång!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ett verk per upphovsperson tycker jag skulle vara ett klart kliv framåt! Sedan är det väldigt få av de verk som ställs ut som jag verkligen gillar, men så ska det väl vara antar jag. Bra om det finns något för alla att tycka om.

      Radera
  2. Oj så mycket vackert :) "Nostalgia" av Jakob Dziorek, mycket läckert :) Men skorna och tennisbollen tar priset. Mina favvoskor men med lite mer spansk klack. Så kallande äkta raggar botts med pik jag visat upp någon gång :) Trevligt att du länkar upp oss. Väntar spänt på morgondagen ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du pekar på två av mina absoluta favoriter, "Nostalgia" och silverbootsen - hur i all världen har hon fått dem att blänka så??? Skulle gärna ha ett par likadana, men skulle nog få svårt att gå i dem ...

      Radera
    2. Vill man vara fin får man lida pin finns det ju ett yttryck :)

      Radera
    3. Sant ... men "sittskor" kan man ändå inte skaffa! Inte fler än de man redan har i a f ...

      Radera
  3. Härligt med en Konst-ig Skyltsöndag.
    Nej, jag skulle inte anamma den varianten av "fotoram" men så har jag inga foton framme på släktingar.
    Tavlan med målade foton gillade jag och det skulle kunna vara nåt att inspireras av.
    Vargen är cool och skorna är en favorit som jag skulle kunna ha på väggen.
    Lite tråkigt att inte fler får möjlighet visa upp sin konst. Ett konstverk per konstnär skulle vara ett bättre alternativ.
    Cool rana, The knit Dive.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag gillar inte heller de där långa raderna med bilder på släkt och familj, men vet förstås att väldigt många andra gör det - 'ven om jag tillåter mig att betvivla att de tittar särskilt ofta på dem.
      Fast på kylskåpet sitter foton på barnbarnen, försöker förnya dem och byta ideligen, för dem tittar jag på! Med största nöje!

      Radera
  4. LillaSyster4:50 em

    Jag är ju säker på att jag kommenterade tidigare i em hos dig..... Jag skrev att du lärt mig innebörden
    förkortningen QR. Mycket konst är verkligen konstig. Önskar dig en fin kväll!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Oj, försvinner kommentarerna??? det har jag inte märkt! Bra att du återvände!

      Radera
  5. Jättekul att jag får åka snålskjuts med dig på Vårsalongen. Om jag ska vara ärlig så vet jag inte riktigt vad jag ska tycka. Foton på träbitar är INGEN konst i mina ögon, det är inte de märkliga fårskinnen heller, för att inte tala om "skrattbågen, som är gräslig.
    Kan kanske sträcka mig till stövlarna med tennisboll, men tavlan ser nästan ut som om Adobe Illustrator har gjort huvudjobbet.
    "The Knit Dive" är inte bara en dammsamlare av rang utan verkar bestå av läckande bröst. Så nja... Men som sagt - vi har alla olika smak...
    Tackar så jättemycket för skyltningen och länken:-)

    PS. Visste INTE vad QR stod för. Så tack även för den infon:-) DS.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om man går dit kan man också se en lång rad videosnuttar, men det orkade inte jag. Tycker det är lite trist att Vårsalongen, som har sånt genomslag, inte känns lite mera seriös. Sex små oskarpa bilder på brädlappar känns inte alls som ett uppriktigt verk som någon har skapat med tankemöda och formgivarkunskaper. För att ta ett av "mina" exempel. Men nu fick jag i a f möjlighet att sprida kunskap om QR-kod!

      Radera
  6. Tack för besöket på Liljevalchs. Och en riktigt häftig Skyltsöndag blev det - Har förr om åren varit här,men det återstår att se hur det blir i år. Var inte direkt imponerad 2023, men en del kul hittade vi. Konst eller mer konstigt- Gränsen är ibland otydlig.
    Alltid i samband med Vårsalongen tänker jag på böckerna "Vad är konst"? av Ernst Billgren- Svaren är många- Och en del av dessa utställningsobjekt kan jag nog tycka är ganska konstiga- Men smaken är ju verkligen delad och det hela ligger i betraktarens ögon vad en tycker om-

    SvaraRadera
    Svar
    1. När jag lämnade utställningen tänkte jag att jag aldrig mer behöver gå på Vårsalongen, faktiskt. Jag uppfattar kvaliteten som otroligt ojämn och hittar förhållandevis få saker som får mig att reagera positivt.

      Radera
  7. Älskade ha barnens teckningar uppe, äkta konst.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har ganska många av barnens verk framme och uppe på väggarna. Tycker förstås mycket om dem, anser dessutom att några är riktigt BRA - skulle platsa på Vårsalongen vilket år som helst!
      Nu hoppas jag på nytillskott när barnbarnen blir större.

      Radera
  8. Mycket häftiga tips på fotoarrangemang...själva har vi en gammal träram som jag putsat upp å lackat där vi har bundit upp några små rep där vi klämmer fast å byter ut foton.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tycker din variant låter bättre än den med brädlappar och spikar!

      Radera
  9. Visst tilltalas jag av det estetiska, som den vackra målningen med vasen och fotona på väggen. Men, känslan av äkthet kommer till mig på första fotot där de små fotona är uppspikade på brädor. Absolut inte vackert, men fyller sin funktion och ger en speciell känsla. Tack för info om QR, kände inte till den...men låter förstås logiskt när man hör det. De lekfulla verken skänker jag ett varmt leende, man behöver ha barnasinnet kvar hela livet!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det är i a f en salig blandning på utställningen, den saken är klar! Somt man gillar, somt man ogillar. Men så är det ju med konst.

      Radera
  10. Helena11:09 em

    Kul med dina bilder här! Jag har inte hunnit dit än… Håller med dig om att det är trist att de ofta ger plats åt flera verk av samma person i st f att välja att ge ytterligare människor (och konstnärlig bredd) plats!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om du vill se allt måste du ta dig rejält med tid, mycket video-verk som man får sitt av (det gjorde onte jag, gick på guidad visning och orkade inte stanna kvar efteråt).
      Men nästa år kanske jag ska hoppa över hela grejen ...

      Radera