Gult, rött och rosa

Har just fått en ny blombekant: Kerria (Kerria japonica Pleniflora). Trevlig buske med gula blommor. En kvist stack ut över staketet till en kolonilott när jag var ute på en liten promenad och blomman fångade min blick.

Samtidigt kom självaste "kolonisten" ut genom grinden och när jag frågade vad det var för växt jag stod och tittade på nöjde hon sig inte med att ge mig namnet, hon bröt av kvisten också och tyckte jag skulle ta hem den och sätta i vas. Vilket jag gjorde, men först sedan jag kompletterat med ytterligare en liten matchande kvist med en trevlig klase av röda bär, kanske av vildkaprifol? 

Duon hamnade i en vas i design av Lisa Larson, en vas ur en serie man inte så ofta ser till. Quartette heter den, enkel modell i svart porslin från 80-talet, blommorna står bra i kvadratisk öppning och jag är förtjust i detta fynd från en andrahandsbutik!

Lägg sedan till att hösthimlen kan bjuda på vackert färgspel med rosa inslag när solen är på väg att gå och lägga sig för natten. Bara att tacka och ta emot!

Copyright Klimakteriehäxan

Med anden i flaskan ...? eller kanske andan?

Systembolagets huvudkontor ligger vid Kungsträdgårdsgatan, mitt i Stockholm City, och man har en blänkande skylt i entrén. Antagligen har jag gått förbi den hur många gånger som helst, men först härom dagen såg jag det: beviset för att även högst seriösa företag ibland släpper fram en gnutta humor. För nog är det väl det som hänt när man i symbolen för dotterbolaget IQ lagt in en flaska i bokstaven Q? 

Jag kände inte alls till att IQ-bolaget fanns, men visst har det en koppling till intelligenskvoten. För det gäller "ett smartare förhållningssätt till alkohol" och för att sprida insikten att "smarta alkoholvanor ska få unga att må bättre". Låter högst lovvärt, tycker jag och passar på att skåla för den fyndiga skylten! 

Ett bidrag till har jag att erbjuda denna Skyltsöndag, bloggstafetten ni vet där vi visar vad vi hittat för skyltar på sistone, skyltar med de mest varierande budskap. Nu ger jag den vetgirige en chans att lära sig vad en regnbädd är – ett helt nytt begrepp för mig tills härom dagen!

Det är BP som sedan mycket länge är Skyltsöndagens fostermor. Återkommande deltagare är exempelvis Angelgirl, Anki, Byblixtra, Carita , Christian, KajsaLisa,  LillaSyster, Paula, Pettas, Susjos, Stefan, Tony och Åke. 

Copyright Klimakteriehäxan

Alltid lär man sig nåt 4

Idag har jag lärt mig att de mycket berömda bröderna Marx hade en bror som inte alls var särskilt berömd. Han hette Gummo.

Veckans mening – om flyktingar

Den har lovordats både här hemma och internationellt, den fick en skönlitterär August för tolv år sedan och jag är personligen bekant med författaren. Hans bok köpte jag för riktigt länge sedan. Ändå har jag inte läst den, förrän nu! Och inser att jag väntat väldigt, onödigt, länge, för redan starten på historien är riktigt stark. Det gäller Göran Rosenbergs "Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz". Om hans föräldrar som kom som flyktingar till Sverige på 40-talets andra halva och hamnade i Södertälje. Den här synnerligen välformulerade meningen rymmer otroligt mycket och blir därför mitt val när jag ska presentera Veckans mening, på Skriv-Roberts uppmaning:

De har mött världen för första gången på en helt annan plats och bär en helt annan värld med sig och för dem har så mycket redan börjat och redan slutat och det är fortfarande osäkert om någonting här kan börja på nytt, eftersom så mycket de inte kan minnas, eller inte längre vill minnas, inte heller kan glömmas.

Copyright Klimakteriehäxan

Alltid lär man sig nåt 3

Idag har jag lärt mig att jag aldrig ska säga "woke" – ett helt ohanterligt och onödigt ord.

Bokstaverat

Sista fredagen i oktober. Vi står inför helgen när klockorna ska dras tillbaka. Dags att överväga att dra för glasrutorna på den inglasade balkongen, där de sista blommorna inte alls har gett upp och gått i dvala utan tvärtom visar knoppar. Solen lyser mot blått vatten och blå himmel som mönstras av gula löv. Och Elisa Matilda har som alltid på fredagar varit i farten och levererat fem fredagsfrågor med bas i var sin bokstav:

1. Vad använder du i din närhet som börjar på S? Spisen.
2. Vad har du många av som börjar på E? Elektriska prylar.
3. Vilket land eller stad skulle du vilja besöka på bokstaven M? Maldiverna.
4. Vad köpte du senast som börjar på K? Kaffefilter.
5. Vilket djur på bokstaven L tycker du är mest fascinerande? Latmasken. (Var kommer den ifrån, vad lever den av, varför kan den inte utrotas, den är väl rent av invasiv, varför syns den inte utan bara känns?) Jag är mer förtjust i lemurer, de har så fina randiga svansar.

Copyright Klimakteriehäxan

Alltid lär man sig nåt 2

Idag har jag lärt mig att Paul Cezanne ibland målade en sak ur flera perspektiv/vinklar i ett och samma stilleben.

Om kriget på FN-dagen

FN dagen idag. Har du tips om en bra bok som handlar om krig eller fred? Så lyder Veckans helgfråga från Mia i bokhörnan.

Mycket bra inläst som hörbok av Claes Elfsberg.

Jo men det har jag väl! Den första jag kommer att tänka på är "Den längsta dagen" (The Longest Day) av Cornelius Ryan. Bygger på många intervjuer, ett tusental faktiskt, med människor (på krigets båda sidor) som var med på D-day, när landstigningen i Normandie skedde (juni 1944). Lämnar ingen oberörd.

"Moment 22" (Catch 22) är en annan klassiker som jag vid första försöket inte stod ut med, men sedan har jag sett tv-serien som bygger på Joseph Hellers succéroman och då är jag helt med på noterna. Huvudpersonerna i historien är amerikanska stridsflygare under andra världskriget. Misstänker att många använder uttrycket "moment 22" utan att ha en susning om bakgrunden ... men romanen visar tydligt hur svårt det är att ta sig ut ur en byråkratisk återvändsgränd. Bitvis rolig, ja nästan dråplig, ofta sorglig.

Kvinnor och barn drabbas ofta hårt i krig. Annika Thor har skrivit en jättefin trilogi om två judiska systrar som skickas från Wien till Sverige för att räddas undan nazisterna. Läsaren får följa med dem till totalt främmande miljöer, känna deras oro, hemlängtan och frustration. Klassas ofta som ungdomsböcker, men det är också utmärkt vuxenlitteratur där världskriget bitvis ses med barns ögon! "En ö i havet" är titeln på första boken. Den följs av "Näckrosdammen" och "Havets djup". Rekommenderas.

Att det är Förenta Nationernas dag i dag, för 79:e gången, fyller mig dock inte med särskilt mycket glädje. Datumet är valt för att det var den dagen då FN-stadgan antogs och trädde i kraft. Många goda tankar travades på varandra efter ett eländigt världskrig, det fanns hopp om en ljusnande framtid. Idag framstår FN som en jättestor men tandlös tiger, med ofantlig administration och hur många interna problem som helst. Otroligt många miljarder sätts i rullning, fast någon god effekt av det är svår att upptäcka (även om det måste finnas några små fickor). Jag bakar ingen tårta till dagens jubilar.

Copyright Klimakteriehäxan

CITAT om upphovsrätt

Någon delar en länk till en artikel bakom betalvägg, ja inte helt olikt att rekommendera en ljudbok "bakom betalvägg" eller en pappersbok som måste införskaffas på annat håll. Övriga beklagar sig och ber hen att lägga ut hela texten. I nästa ögonblick begås upphovsrättsbrott då texter från Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och andra medier i sin helhet kopieras in i ett kommentarsfält.
Som journalist vill man förstås bli läst av så många som möjligt och därför slippa betalvägg. Men man vill också ha skäligt betalt. Och det kräver betalvägg för de allra flesta som inte råkar skriva för hundratusentals eller miljoner läsare och därmed kan förlita sig enbart på annonser.

-Sölve Dahlgren, chefredaktör för boksajten Boktugg, funderar i sitt senaste nyhetsbrev kring en vanlig företeelse i sociala medier. Ytterst få tänker på detta och respekterar upphovsrätten, det tycker jag är glasklart.

Alltid lär man sig nåt 1

Idag har jag lärt mig att Albert Einstein kunde spela fiol.

Om lässvackan tar slut

Längtar efter att få riktiga lässuget tillbaka. Har haft "lässvårigheter" igen, i ett par veckor minst. Medan hyllan sakta kroknar under tyngden av oläst litteratur. Då ställer Enligt O Veckans kulturfråga som känns som en kombination av uppmaning, påhejande och en tydlig vink om det dåliga samvetet: Vilka böcker står näst på tur att bli lästa? Jag jämrar mig inombords ... 

Det vore läge att ta sig till biblioteket, men "mitt" är stängt för reparation ända till en bra bit in på det nya året, så jag måste ta mig samman och bekanta mig med ett annat. Då ska jag ställa mig i kö för "Tigerns år" skriven av en journalistkollega, Fredrik Lundberg, som fått lysande recensioner för denna debut. Påstås rent av vara rolig bitvis! Kanske antecknar jag mig också för Karolina Ramqvists senaste, "Den första boken", den som nu tippas få nästa skönlitterära August.

Om jag tittar på de olästa i hyllan har jag svårt att välja. Men jag skäms för att jag fortfarande inte läst Göran Rosenbergs "Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz", trots att jag köpte den när den var ganska ny. Vill jag ha något mera lättsmält tar jag nog "De fenomenala fruntimren på Grand Hôtel" av Ruth Kvarnström-Jones. Den har också väntat rätt länge.

Men först måste jag väcka lusten igen, lusten att läsa, lusten att ta in ännu en historia. Måste få slut på lässvackan. Frågan är hur?

Copyright Klimakteriehäxan

Gul, orange och brun

Höstfärger ska denna veckas böcker i tisdagstrion innehålla, enligt Skriv-Robert som står vid rodret i detta bloggskepp numera. Jag väljer tre typiska kulörer: gul, orange och brun, väl medveten om att rött kanske bjuder på betydligt fler alternativ ... men ändå ...

"En halv gul sol" (Half of a Yellow Sun) är en helt fantastisk bok som Chimamanda Ngozi Adichie skrev när hon var bara 28 år. Läsaren får uppleva Biafra-kriget genom en nigeriansk familj och det är otroligt bra, med lysande research i botten. Du har väl inte hoppat över den?

"Orange is the New Black: My Year in a Women’s Prison" skrev Piper Kerman, en amerikansk "familjeflicka" som hamnade i fängelse sedan hon obetänksamt nog hjälpte en bekant att smuggla narkotika. Året som dömd knarkkurir blev en bok, men egentligen är det nog tv-versionen (på Netflix) som är det riktiga succén. Den varade i sju säsonger och jag började titta. Det var underhållande men jag fick en överdos och har absolut inte sett allt. Ska jag kanske ta upp den igen?

"Brun flicka drömmer" (Brown Girl Dreaming) av Jacqueline Woodson var en del i att författaren fick ALMA-priset för några år sedan. Flickan lever i New York på 70-talet och känner sig vilsen efter att ha flyttat från South Carolina och det är Woodsons eget liv som skildras. Det påstås att boken är skriven på "fri vers" men det uppfattade aldrig jag, för mig var det en fin, löpande och berättande text rakt upp och ner!

Copyright Klimakteriehäxan

CITAT om hår

Diskriminering på grund av frisyrer som afros och flätor är ett så pass stort problem på amerikanska arbetsplatser och skolor att en lag, CROWN Act (Creating a respectful and open world for natural hair) infördes 2019. /.../  För i USA är håret en ständig påminnelse om att kampen för jämlikhet och frihet förs där vi minst anar det: i människors frisyrer.

-Se där en lag man inte hade en aning om, vare sig om behovet eller att den faktiskt införts! Det är i en artikel i Dagens Nyheter som denna upplysning serveras. Där fick man något att tänka på när det är dags att gå till frisören nästa gång.

Svårfångad skyltning

Fick syn på henne när jag just klivit av t-banan. Och såg att hon hade en "skylt" på sin kasse. Varpå jag inledde ett förföljande som pågick, uppför första rulltrappan, sedan uppför en lång rulltrappa till. Hon seglade igenom spärren på väg ut mot Östermalmstorg när jag äntligen (nästan) lyckades ta en bild. Jo, jag inser att den är svårläst och oskarp, texten på hennes väska, men den har ju sin poäng som tilltalar mig: "We´re all part of the same story." Det är vi ju!

Nästa "skylt" hittade jag också i tunnelbanan, på perrongen till stationen Näckrosen i Solna. Även den lite svårfångad, men här var det inte motivet som rörde sig utan människors ben som hade bråttom vidare ...

Skylt nummer tre denna Skyltsöndag, som vi högtidlighåller tillsammans med BP och, troligen, Angelgirl, Anki, Byblixtra, Carita , Christian, KajsaLisa,  LillaSyster, Paula, Pettas, Susjos, Stefan, Tony och Åke var just på väg ner i återvinningen. Då insåg jag plötsligt att motivet på plastkassen är som en liten och iofs ganska diskret reklambild för turisternas Grekland: blått hav med fisk, sol, vind, vågor och en båt som låter människor njuta av alla elementen på en gång (OK, jorden oräknad).

 Copyright Klimakteriehäxan

Höstens nyanser

Det är nåt visst med höstlöv, håll med om det. Och det är inte bara lönnarna som slår till och doppar sina grenar i färgbad! Jag kan inte se mig mätt på prakten. 

Vi bloggare har ganska länge haft chansen att "hoppa på tåget", dvs välja att publicera ett inlägg på ett tema som kommer från Åke.

Av någon anledning har det inte blivit av. Men i dag blir det ändring på det! Höstens nyanser ska det handla om, och de är ju många: svart, grått, vitt, grönt, guld, rosa, brunt, orange, rött ... de finns i rabatter, i parker, på balkonger, i blomlådor, i skogen ... bara att njuta!

Först kommer snöbären. Sen kommer snön.

Blått hör också hösten till! Matchar ju allt det gula!

Copyright Klimakteriehäxan