Ett råd från Elsa i värmeböljans tid

För många år sedan blev jag bekant med en kvinna som inte liknade någon annan jag mött. Hon hade inga barn, ingen man, men väl ett stort gäng syskon. De hade blivit för många, det blev knapert i familjen som bodde på en ö i Bohuslän och förväntades leva på faderns fiske. Fast det räckte inte. Ungarna skingrades tidigt, någon utvandrade till Amerika, andra skickades som fosterbarn till avlägsna släktingar.

Elsa, så hette hon, var den äldsta av döttrarna och hon bestämde sig väldigt ung: hon lämnade barndomshemmet och "gick på sjön", som man sa. Begav sig till hamnen i Göteborg, hittade snabbt en båt och mönstrade på, som hyttstäderska, det var ett jobb som inte krävde vare sig utbildning eller erfarenhet. Lämnade kajen med sikte på en annorlunda framtid, på egna ben.

Hon blev trogen de stora haven och fick se om inte hela världen så i alla fall väldigt många av världens stora hamnstäder. Många olika fartygsdäck klev hon runt på, många hytter att städa blev det, år ut och år in, men Elsa ångrade aldrig sitt vägval. Och jag tyckte det lilla hon berättade om fjärran länder lät helt otroligt spännande och rent av lockande, trots att jag aldrig varit någon hängiven städerska ...

På något sätt har jag fått för mig att historien om Elsas liv, från fattiga dagar på Västkusten via slitet på båtarna fram till pensionen, måste innehålla en hel roman. Visst fanns det väl någon stilig kapten vid vars bord hon mot alla odds fick äta? Eller en alldeles vanlig besättningsman som hon blev förtjust i? Vem lärde hon känna under dygnen i land? Vänskaper som betydde mycket? Vilka äventyr vågade hon sig ut på? Hur många gånger hade hon passerat ekvatorn? Vilka strandhugg mindes hon helst? Längtade hon hem ibland?

Naturligtvis har jag inte de där svaren, så det blir i varje fall inte jag som skriver romanen om henne. Förmodligen ingen annan heller, vilket är synd. Men en sak lärde hon mig, en sak som jag aldrig glömmer ...

En sommardag när Elsa hälsade på i Sverige (hon hade en syster i grannhuset i Barndomslandet) var det ovanligt varmt. Det gnälldes en del på vädret. För att hålla kroppstemperaturen i schack (detta var före tiden med A/C) fanns två knep: endera ett dopp i sjön eller en kall dusch.

Ja, det trodde vi, alltså. Men Elsa visste bättre. Hon hade upplevt tropisk hetta gång på gång och lärt sig det allra bästa sättet att känna sig sval, trots lufttemperaturer kring 30-gradersstrecket och däröver.
-Du ska ta en riktigt varm dusch, sa hon bestämt.
-Och när du stänger av vattnet och kliver ut känns luften som möter dig sval och skön!

Jag tänker på Elsa nu när vi har värmebölja och tar faktiskt en och annan riktigt varm dusch mellan varven (fast jag fortsätter förstås att hoppa i sjön också, det ger en annan pluseffekt!). Elsa hade hur som helst rätt. Förstås. Erfarenhet är guld värd.

Varm dusch i all ära - men ett dopp i sjön är ljuvligt för både små och stora eller hur?

Copyright Klimakteriehäxan

Fram för fina F+!

När vi nu kommit fram till F+ i vårt alfabet som fylls av idel trevligheter låter jag några av er andra lista Fotboll (för det är jag rätt säker på att åtminstone någon gör), trots att det svenska landslaget nu är på väg hem från VM. Bättre går det för satsningen på ABC+, vad tycker ni andra? Så härligt att vecka efter vecka få en massa trevligheter utpekade för sig, ibland sådana man faktiskt aldrig riktigt tänker på! Nu F+! 

Fruntimmersvecka

Den vi har i vår almanacka är snart här. Tänker att den kan tolkas som en variant på Feminism: Flickor kan, flickor ska respekteras och värnas! Det utövas obegripligt ofta våld mot kvinnor i dag. 

Färger

Här tänker jag på hur uniform världen kan te sig runt omkring oss. Stadsbilden är ofta svart eller grå, det gäller ju både folks kläder och exempelvis bilar! Glada färger gör människan glad, det är jag helt övertygad om. Fram för mer färg!

Fötter

En kroppsdel som förtjänar kärlek och omvårdnad. Vi sliter på dem från de första stegen till de sista, vi klämmer in dem i tunga stövlar eller plastiga Foppa-tofflor utan att tveka. Somliga tvingar dem t o m att balansera på stilettklackar! Och hallå, dina hälar är väl inte spruckna? Det är inte bara fult och ser ovårdat ut, det kan göra ont också! Vill gärna upprepa Birgitta Anderssons förmaning: "Man ska vara rädd om fötter, för utan dom man står sig slätt.".

 

Inser att jag skulle kunnat prestera en riktigt lång uppräkning av väldigt positiva saker på just F, men ska väl sätta punkt här. Måste ju finnas något kvar till er andra också!

När jag efterlyste positiva saker på E dök svar upp från Margaretha, LillaSyster, Ingrid, Jenny, Carita, Merika, Debutsky, Mrs Calloway, Åsa, Susanne, BP, Susjos och Janerik. Så kul med en man, äntligen! Har undrat lite var bloggargrabbarna håller hus? De behöver väl också tänka positivt! Och man måste inte ha varit med från A+, det är bara att hoppa in när lusten faller på! 

Copyright Klimakteriehäxan

CITAT om solkräm

För en familj med två vuxna och två barn som är på en veckas solsemester och tillbringar fem timmar om dagen i solen blir det närmare 2,5 liter solkräm totalt. Det motsvarar tolv stycken standardflaskor á 200 ml och fem stycken mindre flaskor till ansiktet á 50 ml.

-Ett försök till beräkning av hur mycket solkräm som kan behövas. Det där låter närmast hysteriskt i mina öron. Vi är ju ändå inte i Australien! Men klart är att strålande tider råder för dem som säljer solskyddsmedel nu. Ska man smörja sig i den takt som den här experten anser skulle det dessutom fördyra semesterveckan med ett antal tusen kronor ... Flera experter understryker att vi smörjer oss för lite om vi vistas i solen. Man kan behöva en ny dos solkräm varannan timme, och man ska aldrig snåla, heter det. Erkänner glatt att min solkräm räcker väldigt mycket längre än den skulle göra med den användningsfrekvensen ... Behovet av solskydd tas upp i en artikel i Svenska Dagbladet. Slutklämmen är den vanliga: bästa skyddet ger kläder och skugga!

Alternativet

Värmeböljan fortsätter. Vi som inte måste jobba kan ta vara på den, söka skugga vid behov, ta "hydration break" som pågående fotbolls-VM lärt oss att det heter när man ska se till att förse kroppen med nödvändig dryck. Och så får man sätta fart på fläkten. Summa summarum: det vore dumt att klaga, det lönar sig för övrigt inte på minsta vis.

Om man ändå är på vippen att gnälla över svettigt läge kan man ju bara lite snabbt påminna sig om hur alternativet ser ut. Förvisso ofta väldigt vackert det också, men man måste ha en massa kläder på sig, riskerar att halka och bryta några ben, bilrutorna måste skrapas, kanske måste snöskoveln fram också, någon skidtur ids man inte satsa på ... och dagarna må ibland vara ljusa men ack så korta. Tids nog är vi där.

Copyright Klimakteriehäxan

Vackra huvudstad, vart tog du vägen?

Stockholm är en stad som ofta besjungits, beskrivits i översvallande positiva ordalag: Nordens Venedig, vacker ur alla vinklar, förskönad av allt vatten, rik på grönska och sevärd bebyggelse. Exempelvis. Både bofasta och turister brukar uttrycka sin uppskattning.

Jag vet inte hur ni tänker, men för min del har jag fått allt svårare att se det där fina. Tycker ju att det snart inte finns en gatstump som inte grävs upp, broar måste få ny asfalt, torg behöver uppfräschning. Rör ska bytas ut, elkablar dras. Resultatet: Stockholm förvandlas till en enda stor och ful byggarbetsplats, och inte verkar de påbörjade projekten någonsin bli klara heller! Man får verkligen anstränga sig för att lyckas leta sig fram till någon vrå där vyerna fortfarande är obrutna. Såna vrår är det inte gott om, även om jag vet att de finns!

Det är inte alltid man kan presentera bildbevis på något man påstår, men den här gången går det. Och då är det jag fotograferat bara småarbeten – de riktigt stora, typ Slussen, lär man väl aldrig få uppleva i avslutat skick. Det är Åke som efterlyser veckans foton. Om du tycker att mina kunde ha varit roligare kan jag bara hålla med!

Copyright Klimakteriehäxan

DSN en varm dag

Dagens Stora Nyhet är denna dag ganska liten men dålig. Ett bi blev tvärargt eftersom det kom i kläm mellan min fot och sulan på den sandal som satt på foten. 

Det är inte första gången detta händer: jag korsar en gräsyta när jag går för att ta mig ett välbehövligt dopp i sjön. Gräset är uppblandat med många alsikeklöver, en liten blomma som bin älskar. Jag har alltså blivit stungen av bi där förr, ett par gånger faktiskt, därför går jag numera aldrig barfota den där korta sträckan. Vilket alltså inte hjälpte i dag.

Vet ni hur ont det gör när ett bi kör in sin gadd där skinnet på foten är som tunnast? Det gör skitont! Och det går inte över. Området runt "angreppet" är rött och svullet, det värker rent av. Dessutom vet jag att det tar dagar innan problemet är borta. Tills dess gör varje steg jag tar ont. 

Men på pluskontot måste man ändå säga dels att det är bra att det fortfarande finns bin, dels att det är rätt häftigt med rejäl sommarvärme som, i kombination med lite vind, är härlig. Skönt är det också att kunna hoppa i sjön som har väldigt badbar temperatur – tyvärr avråds vi från att bada just nu på grund av dålig vattenkvalitet. Den beror på algblomning (den går ju över) men ännu mer på kanadagässens bajs. Dock ägnar jag mig åt civil olydnad och tar några svalkande simturer. Fast med en dusch efteråt ...

Hur som helst: Det är ändå mindre än ett halvår kvar till jul, det gäller att ta vara på sommaren!

Copyright Klimakteriehäxan

Minut för minut

Fem frågor från Elisa Matilda har kommit att bli en sorts markör: Nu börjar helgen! I dag ägnar vi några minuter åt frågor om hur man använder sina minuter. Sedan kan man ju fundera på om det är läge för en minutbiff till fredagsmiddag?

1. Vad hinner du alltid på fem minuter? Klä på mig. Om det är brådis, alltså.
2. Vad tar bara fem minuter men känns betydligt längre? Sortera tvätt.
3. Hur många minuter snoozar du? Ligger gärna och drar mig tio minuter eller så, men snoozar nog inte riktigt.
4. Vad får en timme att kännas som tio minuter? Trevligt sällskap.
5. Vad skulle du vilja slippa lägga en enda minut på? Städning.

Copyright Klimakteriehäxan

DSN: Änder är kannibaler

Visst var det väl det jag trodde: att om jag bara höll korpgluggarna öppna skulle jag ramla över nyheter som förtjänar att kallas DSN, alltså Dagens Stora Nyhet!

Lite oväntat var det väl ändå att jag skulle hitta en sån panggrej i Svensk Damtidning, en blaska jag sällan öppnar. Men nu låg ett nytt nummer framför min näsa när jag väntade på att frisören skulle ta tag i saxen och ge sig på mina strån.

Det är ett reportage om en mormor som precis som jag (fast jag råkar vara farmor) gärna umgås med sina barnbarn. Mina vill gärna gå och mata "ankorna" i Årstaviken när de är på besök, så det brukar vi göra. Vanligtvis ger vi dem havregryn. Men mormor i tidningen, hon matar uppenbarligen fåglarna med barnbarnen. Antar att hon hackar upp ungarna i småbitar först? Tänk ändå – jag hade inte en aning om att änder är kannibaler!

PS I och med denna DSN-stump har ni listat ut att min jakt på nyheter här och nu inte vilar på exakt samma kriterier eller värdering som i mitt tidigare seriösa journalistliv. Man har ju inte roligare än man gör sig!

Copyright Klimakteriehäxan

Dagens ord 186 och 187

OMEGABLOCKERING

-Så kallas det som ligger bakom en rejäl värmebölja som den som just nu plågar södra Europa, med rekordhöga temperaturer på över 40 grader. Ett varmt högtryck från Sahara omges av kallare luft som gör att högtrycket inte flyttar på sig.  Och här får ordet sin förklaring: "Strömningarna bildar en form som ser ut som den grekiska bokstaven omega (Ω)."

SOLFJÄDER

-Tänk att nu har denna min älskade sommaraccessoar rent av blivit moderiktig! Gratulerar alla dem som äntligen insett hur fantastisk denna uppfinning är! (Om du klickar på den första länken får du se många snygga varianter och dessutom hittar du en del om solfjäderns historia - den är lång!)

Mina egna E+

Vi kan aldrig få för många trevliga företeelser i vår vardag, små eller stora, eller hur? Visst vill vi fortsätta att plussa på med fler?! Det är det ABC+ går ut på. Tre exempel per bokstav, en ny varje onsdag, vi har hunnit fram till E+!

Eltandborste

Omöjlig att leva utan när man väl börjat. Glömmer aldrig första gången. Det kändes som om jag fått nya tänder! Kan inte begripa att det fortfarande finns människor som inte har en. De vet inte vad de missar (och lyssnar uppenbarligen inte heller på expertisen).

Eldstad

Vilken trivselfaktor! Känn doften av ved, hör spraket, se flammorna. Det kan vara en öppen spis, en braskamin eller varför inte en brasa utomhus?! Extra lyckligt lottade har kakelugn.

Eka

När jag var barn hade vi roddbåt. Så kul det var att ge sig ut på sjön, med baddräkt och metspö försedd! (Flytväst? Nej, det "behövdes inte" ...) Vi fick väl inte särskilt mycket fisk, men vi rodde energiskt och badade oavbrutet. Fast då fick vi gå iland först, men det var gott om holmar i "vår" sjö.    

Blixtsnabb ut med sina D+ som det ju gällde i onsdags var än en gång Ingrid. Sedan följde Margaretha, Jenny, LillaSyster, Mrs Calloway, Åsa, Susanne, Debutsky, Livshäxan och BP. 

Inser att det för många just nu framför allt är ett S+ som dominerar, nämligen Sommarsemester, men kanske hinner ni med att lista några trevligheter ändå? Glöm inte länka till ditt inlägg från min kommentarsspalt! Och må din vecka bli späckad med positiva saker!

Copyright Klimakteriehäxan

Ogräs

Hur definierar man ogräs? Det tål faktiskt att fundera på.
I grund och botten handlar det väl om hur gärna vi vill ha vissa växter i vår närhet, i rabatter, trädgårdar och gräsmattor. Men ogräs kan vara så mycket och så olika. 

Vi har massor av arter som stundtals blir beskyllda för att vara just ogräs, medan andra människor uppskattar deras skönhet – maskrosen är ett lysande exempel! Och titta nära på lite våtarv! Du ser små fina vita blommor – men tjohej så snabbt de rivs upp! Brännässlor uppskattas av en del entusiaster när de är späda, för då kan man göra soppa på dem. Fast de är inte späda länge, de växer så det knakar, och de bränns verkligen riktigt otrevligt! Det är helt enkelt väldigt subjektivt, det där ogräsbegreppet. 

Jättebalsamin

Mycket handlar det alltså om tycke och smak. De invasiva, väldigt livskraftiga arterna som vi förväntas hata och försöka utrota, som lupin och jättebalsamin, är ju hur vackra som helst! I buketten på min bild ser du jättefina blåa blommor. En foderväxt är det, vi hade en granne i Barndomslandet som hade får och han sådde de här som är släkt med ärtor (dock vet jag inte dess korrekta namn). Fast det blev problem. Och de har bestått, genom många år som gått.

Fåren försvann, men inte det de skulle äta. Tvärtom bredde växten ut sig och visst var det vackert när alla slog ut i sin fantastiska blåa färg, men allt annat på ängen kvävdes. Inga prästkragar, inga smörblommor, knappt ens några hundkex och vitmåran såg mest ut att be om ursäkt för att den trängde sig på när den försökte klamra sig kvar i kanten av åkern. Det som nyss var en nyttoväxt hade blivit ogräs.

Grannen insåg sitt misstag, så numera slås ängen med traktor och de blå blomaxen blir effektivt halshuggna en bit in på sommaren. Innan dess försöker jag alltid se till att plocka någon bukett som sätts i vas. För visst kan de kallas ogräs numera, men fina att se på är de!

Copyright Klimakteriehäxan

Dagens Stora Nyhet kommer här!

För en liten tid sedan skrev jag en liten blänkare här på bloggen under den korta och kärnfulla (?) rubriken DSN. De tre bokstäverna står för Dagens Stora Nyhet eller gjorde åtminstone det förr, medan jag fortfarande jobbade som nyhetsmänniska. Och det var den man alltid serverade sin publik allra först.

Den nyhet jag då kunde offentliggöra gällde att jag äntligen tagit årets/sommarens första dopp i sjön. Men sedan dess har jag gått och funderat på om man inte rent av kan stöta på en stor nyhet en massa andra dagar? Ja, säkert inte varje dag, och kanske inte såna som får en att utbrista ”Ett litet steg för människan, men ett stort steg för mänskligheten” som Neil Armstrong gjorde när han klev ner på månens yta. Men andra små steg .... även om de inte påverkar hela mänskligheten?!

Därmed lanserar jag nu DSN som "klump". Och min första (efter badet alltså) gäller minsann inget mindre än en förestående utrikes resa! Jag ska åka till Oslo! Jag ska gå med Dottern på Robyns konsert! Det är ju vid närmare eftertanke inte en en liten grej, det ÄR ju STORT! Har inte varit i Norge på länge och minns inte när jag senast gick på konsert. OK, övriga världen tar upplysningen med ro. Det blir nog så igen, om fler DSN dyker upp här.

Copyright Klimakteriehäxan

Kulturellt i sommartid

Finns det kulturyttringar som har speciell sommarladdning? Naturligtvis gör det det. Tänk bara på ordet "folkparkssommar" och du har nått fram! Alla turnerande artister av alla sorter tar vara på det som man hoppas ska vara perfekt väder för ljusa utekvällar. Enligt O ställer en "kulturfråga" som lyder: Vilka verk förknippar du med sommaren?

Förutom de där psalmerna vi alltid sjöng när det var skolavslutning tänker jag på "Intåg i sommarhagen" av Wilhelm Peterson-Berger. Vackert.
"Änglamark" av och gärna med Evert Taube. Vackert.                           "Idas sommarvisa" med Astrid Lindgrens ord och Georg Riedels toner. Vackert.

Nu tar jag klivet från grammofonen till bokhyllan: I Enid Blytons Fem-böcker är det väl alltid sommar? Att det är det i Tove Janssons "Sommarboken" står utom alla tvivel. Gäller även "Barnen i Bullerbyn", ja de flesta av Astrid Lindgrens barnböcker, tror jag, även om hon ägnat sig åt jular också.

Tar några filmer också när jag ändå kommit loss: "Sunes sommar" som jag skrattade hejdlöst åt första gången jag såg den. Har tvingats inse att skämten kommer allt glesare nu för tiden ... fast det är samma film ... men den hör till sådant som inte åldrats särskilt väl. Fast lite kul måste den fortfarande vara!
"Sommaren med Monika" var ett romantiskt skärgårdsdrama och med det skrev Ingmar Bergman filmhistoria, med god hjälp av Lars Ekborg och Harriet Andersson. Då, 1953, var så pass opåklädda kärleksscener sällsynta och hade antagligen aldrig förr varit lika laddade. Per Anders Fogelström skrev ursprungsstoryn. 
Sympatisk feelgood-rulle skulle jag vilja kalla "Föräldrafällen" (Tha Parent Trap), om två tvillingflickor som skilts åt men träffas på ett sommarläger, helt ovetande om att de är systrar. 

Där ser man, sommaren formligen dräller av kultur i olika former, vi kan helt enkelt bara ge oss hän! Kanske med ett besök i närmaste folkpark?

Copyright Klimakteriehäxan

Veckans foto: Vin är vackert!

Varma vackra sommardagar är som gjorda för att i trevligt sällskap ta ett glas av en svalkande dryck, kanske på en balkong, en veranda, en altan eller rent av i en syrenberså? Vad man dricker spelar nog mindre roll. Ett glas saft, kanske, gjord efter farmors recept. Eller en skummande öl? De alkoholfria är numera jättegoda. När det handlar om vin blir det så här års lätt ett rosé, det känns som att det matchar ljuset, temperaturen, blommorna – ja allihop som har med sommar att göra.

Och så finns det entusiaster som gör vin själva. Minns hur man för decennier sedan kunde köpa speciella "vinsatser" för att skapa sitt eget. Jag prövade. Det blev väl billigt, men inte gott. Drickbart? Kanske. Tror knappast att det blev särskilt alkoholhaltigt heller, men oavsett det var det verkligen inget man ville bjuda på.

Men de riktiga entusiasterna, de som dessutom har gröna fingrar, de har egna vinrankor minsann. Vin är vackert! Jag tittar upp i taket över våra vänners altan och ser början på det som snart ska bli en heltäckande grön, skuggande yta. Druvklasarna låter vänta på sig, men inne i växthuset syns de tydligt. Och odlarna lovar att druvorna de så småningom kan skörda blir jättegoda – oklart om de räcker till vin, dock.

Minns hur jag i min ungdom läste hur folk reste till Frankrike och Italien för att delta i vinskörden. Det som jag tyckte lät allra härligast, ja nästan romantiskt, det var att man med bara fötter trampade de mogna druvorna för att få ut saften ... Har ännu aldrig trampat en druva (annat än möjligen av misstag) men skänker vinmakarna en tacksamhetens tanke när jag bär hem någon lovande flaska från Systembolaget, med druvorna färdigtrampade och klara. 

Druvor ska det bli. Men ska de också bli trampade?

Bästa bilden under vinrankorna tog Maken. Och för en gångs skull får ni se en bild på mig!
Jo då, jag sitter ju där! Det ser du väl???😁

Bilderna på våra vänners vinodling blir mitt bidrag till Åkes Veckans foto denna gång. Tills vidare får jag nöja mig med druvorna jag köper i matbutiken ...

Druvorna jag har på mitt fruktfat är allt annat än hemodlade.
De verkar ha rest hit ända från Egypten.

Copyright Klimakteriehäxan

Midsommar mitt i sommaren

Verandan på vårt hus i Barndomslandet har en levande vägg mot omvärlden. Den består av klätterhortensia, just nu i full blom. 

Ett stillsamt surrande omger hela den stora busken, där flyger bin, humlor och andra insekter jag inte kan identifiera in och ut och verkar trivas riktigt bra. Däremot är de inte särskilt tjänstvilliga när det gäller att sitta och posera framför min kameralins.

Det är förstås midsommardagen i dag, och vad är då naturligare än att kalla det "mitt i sommaren" som Åke gör när han rattar sin lördagsserie "hoppa på tåget". 

Och när det handlar om sommar får man hoppa på i farten, för uj vad det går undan! Gräset växer så det knakar, fågelungarna är kläckta och sädesärlan verkar se sig om efter lämplig vattenpöl att bada i, för det är faktiskt varmt. Jordgubbarna är vackra och goda men dyra, flaggan är hissad. Sjön blir varmare dag efter dag. Så är det väl mitt i sommaren?

Stilig men för mig okänd besökare i hortensian. Kan vi kalla den sommargäst?

Copyright Klimakteriehäxan