Läs ungar, läs!

Mia i bokhörnan ska ta sig an en tredjeklass och tar avstamp för helgfrågan i sin jobbsituation: Har ni några tips för att få barn att tycka om läsning?

Det där är en oerhört viktig fråga, som ligger mig varmt om hjärtat. Men något enkelt abrakadabra är svårt att plocka fram. I själva verket börjar uppdraget väldigt tidigt, hemma, med pekböcker, massor med högläsning, spännande bilder. I förskolan måste personalen också se till att det finns böcker tillgängliga, oavbrutet. Massor med högläsning igen!

Lite längre upp i åldrarna blir det definitivt svårare. Det gäller att hitta böcker i ämnen som kan fånga, boken om Zlatan är omvittnad som något som fick ovana läsare att bli bladvändare. Harry Potter blev också mångas favorit. Som vuxen måste man nog lägga band på sig för att inte försöka tvinga på ungarna egna gamla favoriter eller klassiker.

Som lärare har man säkert en riktigt tuff uppgift. Som förälder måste man ta sitt ansvar. Och jag tillåter mig att tro att högläsning faktiskt kan fungera i alla åldrar, om bara den som läser inte stakar sig hela tiden förstås ... Testa en hörbok, det finns ungdomsromaner att lyssna på, exempelvis utmärkt inlästa av Morgan Alling!

En sak är säker: läsvana ungar går det bättre för, både i skolan och senare i yrkeslivet. Ordförråd är bra att ha i alla lägen, och jag brukar säga när jag pratar med barn (har gjort en del gästspel i skolklasser) att man har aldrig läst en bok i onödan, vad det än är för bok!

Copyright Klimakteriehäxan

En het boktjuv som svalnat

Den var het då, när jag köpte den. Men under tiden den stått på hyllan har den nog svalnat betydligt, i takt med att dammlagret tjocknat.

Nu är frågan: NÄR ska jag äntligen läsa "Boktjuven" (The Book Thief) av Markus Zusak, den som folk säger är så himla bra? Dessutom har ju "alla andra" redan läst den!

Hett i hyllan har sitt ursprung hos Bokföring enligt Monika. Hon misstänker, helt rätt, att vi är många som har helt eller halvt bortglömda titlar liggandes, böcker som man borde ta tag i.
Så där, nu har jag exponerat en. Av många ...

Copyright Klimakteriehäxan

Tio snabba frågor

Johanna i deckarhörnan bjuder på en ny liten stafettpinne för bloggare som gillar böcker. Hon skriver:  Jag har gjort en liten snabbenkät med tio frågor som passar just nu. Markera vilket svar du väljer och berätta varför! Och jag hoppar på tåget ...

Nya höstböcker eller hyllvärmare?

Försöker satsa på mina hyllvärmare, som ständigt blir fler. Kan vänta på nyheterna tills de finns i pocket!

Kräftor eller surströmming?

Kräftor. Årets (Vadstena) var goda om än lite små. Surströmming är inte ens ett alternativ!

Läsplatta eller fysisk bok?

Älskar pappersböcker.

Svenska författare eller utländska?

Blandar. Utländska gärna på originalspråk förutsatt att det är engelska.

Bullet journal eller vanlig kalender?

Vet inte ens vad en "bullet journal" är ...

Crimetime Göteborg eller bara Bokmässan?

Bokmässan. Men har inte varit där på ett par år och åker troligen inte i år heller.

I soffan: Netflix eller vanlig TV?

Har inte ens Netflix  – fast HBO Nordic. Men mest blir det "vanlig" tv. Play är perfekt.

Deckare eller feelgood?

Blandar, vill inte bara ha en sort. Gärna något "based on a true story" också.

Äppelkaka eller blåbärspaj?

Äppelkaka. Måste köpa (odlade) blåbär om jag ska ha dem, äpplen är det gott om.

Nytt från bokaktuella Stephen King eller Bengt Ohlsson?

Alltid nyfiken på King.

Äpplen är det som sagt gott om ...

Copyright Klimakteriehäxan

Trotjänare på balkongen

Nog för att jag var tveksam när jag köpte dem. Ynkligt små såg de ut, skulle de verkligen visa sig vara livskraftiga? Men priset var bra, inte mycket att förlora: jag slog till på två förpackningar med plantor som kanske kallas violer, kanske minipenséer.

Det visade sig att jag hade gjort ett klipp. Längs hela balkongräcket har de blommat och blommat och blommat, lyst oblygt klarblå mot alla som tittat. Visst har jag ansat dem ganska flitigt, eftersom jag har lärt mig att det är alldeles nödvändigt. Fast jag vet också att i professionella planteringar slängs penséerna och deras släktingar så snart det anses att våren "ska" vara över.

Naturligtvis har det varit lite äventyrligt för dem att bo i mina balkonglådor, för periodvis har vattningen inte varit varken regelbunden eller tillräcklig. Först sa blommorna i en låda tack och farväl. För att följas av den andra, där allt gulnat och såg bedrövligt ut.

Men den tredje, den har härdat ut. Dock blev den alltmer erbarmlig så nu är den tom, den med. Bara en liten minnesbukett har jag kvar, för det fanns fortfarande hela blommor. Och vem är jag att hiva ut något som lever och dessutom tjänat mig så troget, glatt mitt hjärta vareviga dag?

Något i växtväg måste ersätta dessa guldklimpar. Vet inte vad det kan bli. En sak är klar: när våren kommer nästa gång vågar jag satsa på små och billiga plantor, igen!

Copyright Klimakteriehäxan

Varför sätter man inte punkt?

Ännu en säsongsstart, nu för Veckans topplista med upprinnelse i Johannas deckarhörna. Intressant ämne på direkten: vilka böcker är för långa? Ibland känns det som att en berättelse kunde ha kortats med 100 sidor eller mer och att boken förmodligen skulle ha tjänat på ett sådant ingrepp. 

En författare kommer jag att tänka på direkt. Han heter Leif GW Persson och säljer böcker som få. Men han har svårt att sätta punkt, som exempelvis för 1: "Mellan sommarens längtan och vinterns köld" – ja redan titeln är onödigt mångordig! Hans självbiografiska böcker är mer koncisa.

Nästa blir Steve Sem-Sandbergs 2: "De fattiga i Łódź" och jag vet att jag kanske borde skämmas nu ...
3: Elisabeth George har jag gjort slut med i största allmänhet, just på grund av historiernas längd. Att jag aldrig tar tag i 4: "Agaat" av Marlene van Niekerk har direkt med storleken att göra: över 700 sidor. Sak samma med Marilyn Frenchs 5: "Sin mors dotter" (Her mother´s daughter). Har börjat med kroknat.

Numer läser jag inte alltid ut böcker som jag hinner tröttna på innan jag kommit till sista sidan. Rent generellt tycker jag att folk skriver onödigt långt. Kan det ha med datorerna att göra? Det man nyss strukit kan lätt infogas på ett nytt ställe, bara med ett ctrl+c ...

Om jag finge önska skulle böcker hålla sig till mellan 300 och 350 sidor, och ännu färre är bara bra! Men det kräver förmodligen mer av skribenten att fatta sig lite kortare. Och sedan sätta punkt.

Copyright Klimakteriehäxan

En mjuk hårding eller en hård mjukis?

Mjuk är hon, Sigrid, den så trivsamt grårandiga katten som ser ut att ha dunderkoll på sitt revir. Här får mössen akta sig! För även om Sigrid ser mjuk ut är hon en riktig hårding när det gäller att göra sig av med ovälkomna gäster i mattes trädgård.

MJUK är veckans temaord i Gems Weekly Photo Challenge. Klicka på länken så radar mjukheterna upp sig!

Copyright Klimakteriehäxan

Tematrion är tillbaka!

Den har sitt upphov hos Lyrans noblesser, tematrion som vi bloggare som gillar böcker uppmanas att presentera. Och idag började höstterminen!
Temaordet är LILA. Två romaner är självklara:

"Lila hibiscus" (Purple Hibiscus) är skriven av den mästerliga Chimamanda Ngozi Adichie, från Nigeria. Allt hon gjort är bra.

"Purpurfärgen" (The Colour Purple) av Alice Walker fick Pulitzerpriset och då vet man faktiskt att det är en läsvärd bok! Blev film också.

Men sedan? Blev tvungen att gå och leta färg i bokhyllan. Det lönade sig! Två Nobel-pristagare har lila som dominerande färg på omslag till var sin bok. "Katharina Blums förlorade heder" (Die verlorene Ehre der Katharina Blum) kom ut två år efter att Heinrich Böll fick priset, 1972. Gabriel Garcia Marquez fick Nobel-miljonerna tio år senare. Hans "Om kärlek och andra demoner" (Del amor y otros demonios) kom 1994 och åtminstone den svenska upplagans omslag är väldigt lila!

Copyright Klimakteriehäxan

Dagens ord 34

STAVHOPP

-I dag händer väl det som brukar hända i kölvattnet efter en svensk idrottsbragd: ungarna kommer strömmande till klubbarna och förklarar att nu, nu vill de också bli bäst, hoppa högst, kasta längst, bada fortast, göra flest mål. Blott 18 år gamle Armand Duplantis flög över ribban när den låg på 6 meter och 5 centimeter i EM-finalen i stavhopp, som avgjordes i går kväll. Fantastiskt att se! Svenskt guld! Bara ryssen/ukrainaren Sergej Bubka och Frankrikes Renaud Lavillenie har hoppat högre, hittills.
(Av detta förstår ni, ifall ni inte redan gjort det, att min bloggetikett "dagens ord" omfattar inte bara nya ord jag stöter på utan också sådana som får dagsaktualitet.)

Dagens ord 33

VIDDLA 

-Viddlar gör man om man använder en ny tjänst åtkomlig med lånekort från biblioteket: man kan sitta hemma och streama en film man vill se, var i landet man än befinner sig. Verkar ju väldigt enkelt och trevligt, och utbudet av filmer ser också stort ut. Cirka 150 bibliotek erbjuder denna service, fler tillkommer antagligen. Man borde verkligen bli en viddlare, känner jag! Tack till BP som satte mig på spåret till detta nya fackuttryck.

Skyltsöndag i Tjockhult

Att skylta är en konst. Det gäller att exponera det man vill sälja på ett sätt som drar uppmärksamheten till sig, på ett positivt sätt.
Då fattar ni att jag blir glad när jag på ständig jakt efter bidrag till bloggprojektet Skyltsöndag står inför denna monter på Det Stora Varuhuset!

Man kan kalla det för en dubbelträff: jag är förtjust i både väskor och smycken och annat som tilltalar oss fåfänga människor. Just den här väsktypen som stått modell för skylten har jag dock aldrig förstått mig på, Grace Kelly får ursäkta (det var hon som så att säga gav den ett ansikte). Men som skylt, absolut!

Det får mig att tänka på vinet Vernissage, som lanserades i originell förpackning: som en handväska. Flerfaldigt prisbelönt (designern är en svenska) men nu nyligen belagt med försäljningsförbud på Systembolaget! Har svårt att se hur den vinboxen skulle vara en vidöppen inkörsport till missbruk. OK, ett stickspår från skyltandet ... återvänder!

Dagen till ära blir det en liten extra skylt fast det egentligen är en etikett. Att brygga öl i mindre skala är otroligt hett för närvarande, även om drycken ska serveras kall. Och så måste man ju hitta på det där lilla extra att skylta med!

Visst, jag blev rekommenderad eller ska vi säga beordrad att köpa just den här ölsorten till årets kräftor. Skaldjuren kommer från Vadstena men både de och ölen, från Nynäshamn, förtärs i Tjockhult. Att Tjockhult betyder Stockholm vet ni säkert, men det tycks ha varit Dag Vag som kom på namnet, stundtals använt om 08-området av skämtsamt folk från söder och väster ...

Kräftorna var goda. Ölet kan jag inte bedöma, även om jag gillar det originella namnet på etiketten. Tog ett glas vitt vin i stället!

Copyright Klimakteriehäxan

Fler inlägg som "högtidlighåller"skyltsöndagen hittar du nog så småningom den här vägen.

Vackert med vitaminer

Frukt måste alltid finnas hemma, inte sant? Gärna i riklig mängd. Och helst lite snyggt upplagd på lämpligt fat eller i en vacker skål.

Men hur man än anstränger sig finns det definitivt de som lyckas snäppet bättre. För naturligtvis tappade jag hakan när jag kom innanför dörrarna till innestället Abaco, beläget centralt i Palma de Mallorca. Där vet man verkligen att ta vara på de vitaminrika skönheterna!

Det visade sig att man inte fick fotografera där inne, men då hade jag redan brutit mot den regeln. Misstänker/hoppas att jag kommer att klara mig utan hårdare straff.
Vackert var det hur som helst!
Fast jag blev inte SÅ inspirerad att jag hädanefter lägger min frukt på golvet. Mina blombuketter är också en aning mindre ...

Copyright Klimakteriehäxan

Grattis Lars!

Min pappa hette Lars. Han skulle ha firats i dag, 101 år gammal, men han blev bara 59. Att hans namnsdag blev ihågkommen, vilket inte är någon stark svensk tradition jämfört med hur det kan vara i andra kulturer, hängde ihop med att han var född på julafton.

Det gjorde det lite komplicerat. Gräddtårta och lutfisk var svårt att få ihop på menyn, julmaten tog över och visserligen försökte vi fira födelsedagsbarnet redan på morgonen, men åtminstone jag tyckte alltid synd om honom som inte fick ha något "eget" kalas.

Nu försvinner namnsdagarna in i ett töcken, gamla namn tas bort, nya kommer till, en del byter plats. Fast Lars har sin dag kvar.
Sänder far min en extra tanke den 10 augusti, helt enkelt.

Copyright Klimakteriehäxan

En bra boksommar

Mia har avslutat sin semester och satt fart på Helgfrågan igen. Och hon går ut hårt: först vill hon veta om det finns några böcker som inte lämpar sig som ljudböcker? För att sedan undra hur läsningen har gått i sommar?

Ljudböcker funkar för det mesta men inte alltid. Fast jag har svårt att sätta fingret på vad problemet i så fall är. Men de tjockaste tegelstenarna är bättre på papper, eftersom det blir så oändligt många timmar att lyssna på annars! Man läser trots allt fortare själv.

För min del har det varit en bra boksommar. Vädret har inbjudit till läsning i både sol och skugga.
Har kört lite gott & blandat, någon klassiker, någon feelgood och något annat som jag bara ramlat över. Just i dag läste jag ut "Annabelle" av Lina Bengtsdotter, utsedd till fjolårets bästa deckardebut och det jag tänka mig att den var värd, fast jag förmodligen inte läst konkurrenterna.

Har också börjat lyssna på Barbro Lindgren som läser om sin hund Rosa som radioföljetong. Fru Lindgren har en humor som jag uppskattar, och hundar gillar jag ju också! "Prinsessan av Fäholmarna" kallas hennes bullterrier som har stark vilja och stor personlighet ... och den ska räcka i hela 21 avsnitt! Berättelser om Rosa finns i barnboksform, men det här tror jag är en mer åldersneutral version.

Ännu ett plus denna boksommar är att det som kan kallas min egen fjärde bok, "I ljust minne bevarad", sedan ett par månader publicerad som gratis läsning på nätet, nått över 4 000 läsare.

Hoppas ni andra är lika nöjda som jag med det ovanligt läsvänliga vädret! För vem sa att det är när regnet öser ner som man ska landa i läshörnan?
Sommaren har med andra ord varit riktigt bra. För att svara på Mias bonusfråga också.

Copyright Klimakteriehäxan

Har jag läst Årets bok?

Johanna, hon i deckarhörnan, har avslutat sommarledigheten och det har blivit dags för nya topplistor, inledningsvis med fokus på kandidaterna i omröstningen till "Årets bok". Höstsäsongen inleds alltså så här: Fokusera på topp fem bland de titlar vi läst alternativt topp fem vi vill läsa.

När jag så tittar på listan över de nominerade visar det sig att jag bara läst en enda, Karin Alfredssons "Skrik tyst så inte grannarna hör". Har också börjat på "Annabelle" av Lina Bengtsdotter och står i begrepp att köpa ännu en bok med rötterna i Nigeria, "Stanna hos mig" (Stay with me) av Ayòbámi Adébayò. Hade tänkt läsa den på originalspråket (engelska) men ser att den är månadens extraprispocket hos Akademibokhandeln så snålheten kommer nog att bedra visheten, igen ...

Av detta framgår att jag inte kan rösta alls, eftersom jag inte har läst eller tänkt läsa de övriga titlarna, även om jag är lite nyfiken på både Westö och Niemi. Visst, man kan "stödrösta", alltså stötta en författare man känner eller känner för, men det är väl ändå inte rätt kriterium?

Ska jag göra en lista blir den alltså så här, observera utan omdöme om boken:
1. Skrik tyst så inte grannarna hör – har läst.
2. Annabelle – har börjat läsa.
3. Stanna hos mig – ska köpa.
4. Den svavelgula himlen
5. Koka björn

Copyright Klimakteriehäxan

PS är jag ensam om att gilla den gamla vinjetten för Veckans topplista bättre än den nya?

CITAT att hålla i minnet

"Håll fanan kokande!"

-Klassiskt stridsrop formulerat av den genialiske Caj Lundgren, signaturen Kajenn, nyss avliden vid 87 års ålder. Kajenn skrev dagsvers i Svenska Dagbladet mellan 1955 och 2015, något som vi som läst tidningen i många år minns väl. Men han var också poet och flitigt anlitad översättare av både skönlitteratur och opera. Nu gäller det för oss som lever vidare att hålla fanan kokande ...