tisdag, januari 18, 2022

En triss i mammor

Dags igen att ta en titt i bokhyllan för att hitta tre titlar på ett tema som Ugglan & boken har valt, den här veckan mamma, pappa, barn. Här blir det triss i mödrar!

Jag fastnar för en allvarlig faktabok, en sorglig roman och en som fick mig att fnissa högt när jag själv var nybliven mamma.

"Att bli mamma till sin mamma" skrev Maj Fant när hennes mor drabbades av demens. Den kom redan 1988 och har sedan dess fått ett antal uppföljare som beskriver samma jukdom och inte minst hur den faktiskt obönhörligt drabbar de anhöriga.  

I "Vilken hand vill du ha?" (Hva for en hand vill du ha) av danska Vita Andersen möter vi flickan som inget hellre vill än att känna sig älskad och sedd av sin mamma, men det händer inte. Anna är nio år när mamman försvinner. Ingen vet vart.

Cecilia Hagen skrev "Mamma bit för bit" när hon just hade fått sonen Jonatan Unge, killen som i dag är komiker och som ses i rader av tv-program, ibland till och med tillsammans med mamma (På spåret).  Grabben ville exempelvis inte äta vad som helst, inte heller när han borde, så jag såg för min inre syn hur Cecilia låg på knä utanför ytterdörren och petade in köttbullar genom brevinkastet ... Hon beskrev både det och andra mamma-barn-scener så att jag hade hjärtligt roligt.

Copyright Klimakteriehäxan

måndag, januari 17, 2022

Tredje gången med en SELFIE

Det man vanligen menar med en selfie, det är något jag ytterst sällan ägnar mig åt: alltså att ta en bild på mig själv med mobilen genom att försöka förlänga en arm i det snudd på oändliga, samtidigt som jag ska hitta avtryckaren och till råga på allt försöka hålla koll på ansiktet ... det är ju dömt att misslyckas!

Men en SELFIE här på bloggen, den kräver ingen extra armlängd och mitt minspel får ni inte heller minsta aning om! Jag kanske inte ens har kammat mig! Än mindre hittat läppstiftet! Här är det nämligen ord som gäller.

För tredje gången har jag nu totat ihop en mall med nyckelord, och svaren du lämnar ska bilda en kedja i vilket sista bokstaven i svar 1 ska vara första bokstaven i svar 2 o s v. Fritt fram att använda min "loggaklump" om du vill.

När du svarat (och vi som läst fått en lite tydligare bild av dig) lägger du in en länk här i min kommentarsspalt så vi kan hitta och läsa! 

Nu senast vet jag att dessa bloggare hängde på (saknar du dig själv eller någon, berätta!) och jag lovar: det blir väldigt olika och ofta väldigt roliga svar! Kanske får man nya bloggbekanta eller veta nytt om gamla? Listan som den ser ut just nu: Musikanta, Geddfish, BP, Ditte, Paula, Anette, Åke, Vilt og Vakkert, Ingrid, Janeriksundh, Anki, Susjos, Mitt Skogsliden.

Och här kommer "mönstret" till en ny SELFIE i ord. Tolv saker handlar det om. Du kopierar och lägger in dina egna svar och är precis så kortfattad eller mångordig som du känner för!

1. Där har jag bott: Miami (det blev nästan fyra år, med havsutsikt inklusive en och annan förbisimmande sjöko)

2. Känsla: Ilska (känner jag inte särskilt ofta som tur är)

3. Bärs: Axelremsväska (i princip varje dag, har många, byter efter färg, väder och humör)

4. Smycke: Armband (har att välja på även här)

5. Trevlig vrå hemmavid: Duschkabinen (ett ställe för njutning, och min är bara ett par månader gammal så den har fortfarande nyhetens behag)

6. Fågel: Näktergal (vi hör den på sommarnätter, men jag tycker inte den sjunger alls lika fint som koltrasten)

7. Bästa plagget: långbyxor (här håller väl alla med?)

8. Hörvärt: radioföljetong (missar ogärna, men blir det alldeles för många timmar bangar jag. Exempel: ”Rebecca” av Daphne du Maurier som pågår i 20 timmar. Gick bort direkt.)

9. På fötterna: Gummistövlar (praktiskt men inte ett smack trivsamt)

10. Sött: Russin 

11. Viktig accessoar: Nyckelknippa (som jag stundtals tvingas leta efter)

12. Idol: Aretha Franklin (ingen kommentar behövs)

Lycka till! Glöm inte lägga in länk till dig i kommentarerna om du hänger på! Du tolkar nturligtvis nyckelorden helt fritt  "bärs" skulle ju exempelvis kunna ha en ölsort som svar om man råkar vara galen i pilsner! Om intresset ser ut att hålla i sig återkommer jag om en vecka med en ny SELFIE-utmaning på måndag.

Copyright Klimkteriehäxan

söndag, januari 16, 2022

Älskad pojke byter namn

När barnbarnet fyllde två nyligen fick han "God natt Alfons Åberg", den allra första boken (från 1972) i Gunilla Bergströms underbara serie. Alfons och gänget runt honom var nästan våra familjemedlemmar, så förtjusta i dem var vi allihop: mamma (alltså jag), pappa, storebror och lillasyster.

Så det var alldeles självklart att jag sparade böckerna i hopp om att de skulle komma till användning igen. Det är dags nu! Vi har inte exakt alla, Gunilla Bergström skrev nog nya efter att våra barn växt ifrån Alfons, men ett tiotal finns det som går att plocka fram lite undan för undan.

Och visst vill även barn på 2020-talet bli kompis med den där killen! Nu läses God natt-boken flitigt. Men med en liten skillnad. Den här älskade figuren har bytt namn. Barnbarnet har en egen tolkning. Så när det är dags att läsa begär han SÅBERG! Frågar man "vem är det här" och pekar svarar han klockrent SÅBERG! Smaka på det, säg namnet högt, så förstår du precis! Tja, strängt taget kan man väl i vissa lägen absolut klara sig långt och länge utan a, l, f, o och n? Såberg är namnet!

Titta där är han ju! Såberg!

Copyright Klimakteriehäxan

Dagens ord 112

 VÄNTIL

-Ett pandemirelaterat uttryck som sett dagens ljus på Twitter och plockats upp av en kåsör på Dagens Nyheter. En väntil är den sortens kompis med vilken man kan vädra all sorts ilska och frustration och hoppas på viss förståelse. Alla behöver minst en och gärna fler väntiler, eller hur? Det är viktigt att kunna prata av sig, inte stänga inne all irritation och rädsla som den här pandemin faktiskt också tveklöst orsakar.

lördag, januari 15, 2022

Tulipanaros på tulpanens dag

Stort grattis kära lökväxt på din egen dag! Du förgyller mitt och oändligt många andras liv. Du står där så snyggt på köksbordet just nu, i en bunt från matbutiken. 

Kom att tänka på ordet "tulipanaros" och blev tvungen att googla. Alltid lär man sig något, för detta är förklaringen till ordet enligt Wikipedia: "Tulipanaros är ett svenskt idiomatiskt uttryck som beskriver en åtråvärd, men omöjlig kombination. Ursprungligen var ordet synonymt med tulpan då ordet 'ros' i äldre språkbruk användes om blommor i allmänhet."

Kan späda på med följande, nu från Wictionary: "Uttrycket används för att beskriva en företeelse som är lättare sagd än gjord. Tanken är att det är lättare att säga tulipanaros än att faktiskt korsa en ros med en tulpan. Tulipanaros var i äldre tider även en benämning för vackra blommor, särskilt sådana målade på allmogekistor. "

Jag har sagt det förr: de här blommorna är ett måste hemma hos mig och jag har skrivit detta om vårt behov av tulpaner. Då, för fjorton år sedan, föreslog jag att en ny sort skulle få heta Klimakteriehäxan. På den fronten har dock inget hänt, tyvärr ... visst är det konstigt? Vart kan man vända sig och klaga?

Copyright Klimakteriehäxan

Veckans mening – om märkvärdigheter

Om inget annat känns riktigt lockande i läsväg kan man alltid sticka emellan med en bit Torgny Lindgren. Det gör jag! I hans novell "Uppfinningarnas moder" som ingår i samlingen "Berättelserna" bjuds läsaren både på humor och finurliga tankar, vilket passar när man jagar Veckans mening, den mening som fått sin läsare att hejda sig några extra sekunder av en eller annan anledning. Det är Skriv-Robert som hittat på det! Här mitt fynd denna januarivecka, tillika på Tulpanens dag:

Evigheten kan inte vara märkvärdigare än ångmaskinen eller kornet vi myllar ner och som gror och växer.

Copyright Klimakteriehäxan

fredag, januari 14, 2022

Undan ska det gå!

Fem fredagsfrågor från Elisa Matilda att begrunda medan januarisolen skiner från blå himmel. Men det lockar ändå inte att gå ut, för hu som det blåser! Det riktigt tjuter kring kåken och träden dansar vild salsa. Aldrig ska man vara nöjd! Lika bra att ta sig an frågorna då:

  1. Hur har du varit snabb i veckan? Jag är snabb med det mesta, om jag bara sätter i gång. Ibland blir det fort men fel, förvisso, men jag gillar när det går undan. Tyvärr äter jag snabbt också, det är dumt.
  2. Hur har du varit energisk i veckan? Inte överdrivet. Men gjorde ett ok träningspass i går kväll för första gången på ganska länge.
  3. Hur har du varit effektiv i veckan? Har fått undan julen. Prylarna är återbördade till källarförrådet.
  4. Hur har du varit kort i veckan? Kröp på golvet med barnbarnet. Kärt besvär. Och än så länge är han kortare än jag!
  5. Hur har du varit ditt bästa i veckan? Ja, jag undrar det jag? 
Copyright Klimakteriehäxan

torsdag, januari 13, 2022

Utmaning: undvik tegelstenarna!

Det är alldeles tydligt: man förväntas planera sitt liv. Visste man det inte innan, så inser man det när man exempelvis får frågor som den helgfråga Mia i bokhörnan ställer i dag: Har du någon bokutmaning för 2022?

Nej, vis av skadan avhåller jag mig från sådant, det blir nån sorts lästävling, och det passar mig inte. Var på väg in i Kaosutmaningen en gång, men insåg att jag aldrig skulle gå i mål. Sak samma med det som hette Blogg 100 (handlade inte om böcker iofs) och det här med att läsa pristagare av en viss sort eller efter ett intressant tema ... avstår.

Säkert kul för många andra som både vill och kan, men för mig är nog utmaningen att hålla liv i läsningen tillräcklig. Det gäller att inte låta tegelstenarna ta död på lusten. De måste, för min del, undvikas. Men Tisdagstrion svarar jag nog på  räknas det som en utmaning?

Copyright Klimakteriehäxan

Hej Knut, ajöss jul!

Tomtarnas uttåg.
Suger i mig de sista minuterna i läsfåtöljen bredvid julgranen. Trivs med skenet från de små lamporna, det ganska diskreta glittret från kulor och metallhjärtan i sällskap med mina handgjorda keramikduvor från Guatemala och några små änglar i glas. 

Vår gran var ett fynd, trots att det tydligen var strykande åtgång på "äkta" rödgranar denna jul. Flera försäljare sålde slut, och när jag köpte vår (som uppgavs komma från Hälsingland) sa tjejen som stod för ruljangsen att de jag såg var hennes sista. Sällan har vi haft en finare gran, med jämnare kvistar, nästan Musse Pigg-stuk! Vatten har den druckit hela tiden. Fast nu är det snart bara barren kvar. På golvet, alltså. Och i likhet med andra varelser som tappar sin behåring har vår gran också grånat så smått ...

Tomtarna har fått respass lite i förväg, men jag hinner faktiskt inte tröttna eftersom de inte släpps fram förrän dan-före-dan. Vi är inne på julskinka nummer 2, men den kan betraktas som uppäten den med, de sista småbitarna hamnar i frysen. En röd poinsettia åkte nyss ut med soporna trots att den i princip levde, förlåt! Den vita får dock stå kvar, har hållit sig fin ända sen Lucia, då den fick göra Lisa Larsons adventsbarn sällskap. På köksbordet fräscha hyacinter, de reas nu. 

Ajöss, jul, så är läget i dag, Knut-dagen. Märkligt nog är det inte ens ett år tills det är dags att plocka fram alltihop nästa gång! 

I sin prakts dagar ...

Lika många barr som stygn (eller fler?) på den 
av svärmor broderade julgransmattan.



















Copyright Klimakteriehäxan

onsdag, januari 12, 2022

Årets läsning

Veckans kulturfråga från Enligt O brukar jag besvara. Gör så även denna gång, när frågan lyder: Vilka läsmål har du för 2022?

På det har jag världens tråkigaste svar: inga. Kan bara hoppas att inte hamna i ännu en lässvacka. Önskar välja läsning som jag brukar: på impuls, av nyfikenhet som hastigt väcks, på ren lust, noll planering. Vet att jag redan har massor med möjligheter som väntar i hyllan!

Copyright Klimakteriehäxan

tisdag, januari 11, 2022

Mirakel på gång

Tisdagstrion lever vidare också i år hos Ugglan & Boken. Temat nu: Överst i min läshög/på min läslista. Tre titlar ska det vara!

Antog just ett erbjudande från Nextory som ger appen nytt liv och tänker försöka fiska upp några nya böcker som jag vill läsa, samtidigt som jag anstränger mig för att begränsa mina bokinköp ...

Alltså har jag bestämt mig för "Miraklet i Tunneberga", skriven av en f d kollega och kompis: Helena Stjernström. Detta är hennes fjärde roman, och efter att ha klarat av en lyckad trilogi om intressanta saker i fiktiva Copenholm (en sammansmältning av Köpenhamn och Stockholm) är det nu dags för lika påhittade Tunneberga i Skåne. Det ska bli tre i en serie även denna gång.

Huvudperson i den nya serien är kyrkoherden Ylva och här finns förstås en gruvlig hemlighet begravd, vilken får jag väl veta när jag kommit längre i läsningen. Men jag utgår från att Helena fortsätter på den stig hon redan så kreativt trampat upp: hon lyckas vara både rolig, feelgood-aktig och spännande  en fenomenal kombination som jag tycker hon är rätt så ensam om! 

Nästa bok på plattan tror jag blir Kerstin Ekmans "Löpa varg" (står i kö för ett pappersex men det verkar ta tid) och sedan har jag blivit nyfiken på "Hjärtat" av Daniel Bergman. Nyskrivet och svenskt rakt igenom min trio med andra ord!

Copyright Klimakteriehäxan

måndag, januari 10, 2022

Vi testar en selfie igen!

I måndags publicerade jag en liten ordlek som jag kallade SELFIE men det handlar inte om ett foto utan en bild man får skapa inuti huvudet efter att ha läst svaren, förmodligen ganska personliga, i en frågekedja. En kedja blir det eftersom varje svar ska börja på den sista bokstaven i föregående svar! 

Föga anade jag då att så många skulle hoppa på tåget, men det var ju jätteroligt (jag hade haft inlägget liggande halvfärdigt som utkast i nästan ett år!) så jag har totat ihop ett nytt försök. Kul om detta kanske rent av kan bli en vana, åtminstone några veckor, men jag lovar ingenting bestämt!

Om du svarar, berätta det i en kommentar här så att jag och alla andra kan klicka oss över och kolla. Har du lust att använda "klumpen" jag snickrat ihop för ändamålet (du ser den till höger här) är det självklart fritt fram!

På de här bloggarna hittade jag SELFIE-inlägg på premiären i måndags:
Skyttlat, Ditte Mitt I, BP Konst eller konstigt, Femfemman, Geddfish, PaulaTravarens kennel, Anki, Trädgård o pyssel (men där kommer jag inte in), Susjos, En rosa fluga, Debutsky, Vilt og vakkert. Har jag missat dig/någon? Berätta det i så fall!

Då så! Här kommer "mönstret" till en ny SELFIE i ord. Tolv saker handlar det om. Du kopierar och lägger in dina egna svar och är precis så kortfattad eller mångordig som du känner för!

1. Efternamn: Bergvall (har behållit mitt flicknamn även som gift)

2. Blomma: Liljekonvalj (ljuvlig, det är vad den är)

3. En flicka du känner: Jenny (ganska vanligt namn numera, i olika åldrar. För tio år sedan hade runt 40 000 kvinnor i Sverige Jenny som tilltalsnamn)

4. Favoriträtt:  Yoghurt (lättvarianten som jag äter naturell med bär eller frukt, bra och föga arbetskrävande lunchmat)

5. Barnbok: Tåget till Timbuktu (som jag tutade när vi läste den! högt och länge! Tuuuuuuuuuuuut!!!)

6. Något du aldrig tar på dig: Ullstrumpor
 
7. Låt du inte glömmer: Rock around the clock (en klassiker eller hur)

8. Mat du gillar: Köttbullar (det händer att jag gör egna men oj så lättvindigt det är att köpa färdiga och de är ju också riktigt goda)

9. En grej från balkongen: Rosenknopp (inglasad balkong förlänger blomningstiden alldeles otroligt)

10. En plats du vill besöka: Paris (alldeles för länge sedan nu)

11. Sömnknep: Sidoläge (men det hjälper inte alltid när John Blund gått i strejk)

12. Lyssnar gärna på: Eko-nyheterna (kalla det yrkesskada eller bara vana)

Slut för i dag! Kul om du hänger på. Funderar på att tio länkar i kedjan kanske räcker? Om det ska bli fler omgångar av SELFIE, vad tycker du?

OBSERVERA att det underlättar väldigt med länk till ditt inlägg som kommentar. Om jag ska kunna länka tillbaka till dig, alltså!

Copyright Klimakteriehäxan

söndag, januari 09, 2022

Saknad men absolut inte glömd

Jag hade föresatt mig att inte vara kvar på samma jobb i trettio år. Klarade det med två månaders marginal. På nya jobbet ingick frukost: dryck och macka med någon sorts pålägg, gurkskivor och en och annan tomatklyfta. Men aldrig mjukt bröd, bara hårt.

Det var då jag upptäckte Falu Rågrut. Naturligtvis har jag ätit knäckebröd i hela mitt liv, lite olika sorter: Husmans, Sport, Delikatess och Leksands brungräddade. Pyramid vad poppis ett tag, man betalade extra för Roslagsbröd och Vika. Rågi var tonårsfavoriten. Nu blev Rågrut ett behov! 

Beroendet spred sig i familjen, och än i dag (mer än tjugo år senare!) konsumerar vi just den sortens knäcke i ofattbara mängder, trots att vårt hushåll numera består av bara två (hungriga) personer. Köper alltid dubbelpaketen och förundras över hur fort de tar slut. Tänk att en blandning av fullkornsmjöl på råg, jäst och salt kan bli så gott!

Fatta att oro spred sig i lägret när hyllan för Rågrut en dag var tom, utan både enkel- och dubbelpaket. Jag gick vidare till ett annat Ica, till Coop, till ännu en Ica-butik, till Hemköp. Kammade noll. Frågade någon i butikspersonalen som inte hade en aning, kanske en människa som aldrig knaprat på en knäckemacka, vad vet jag?

Dagarna gick och blev faktiskt till veckor. Men nu äntligen är mysteriet löst! En skylt i brödhyllan på Hemköp ger mig sinnesfriden åter. Wasa bröd renoverar sitt bageri, därav tomheten. Men på hemsidan lovar man att denna livsnödvändiga vara ska vara tillbaka i mitten av januari. Så saknad, men som ni märker, verkligen inte glömd! Bara att härda ut!

Skyltar är i fokus för många bloggare på söndagar. Skyltsöndag har sin vårdnadshavare i BP, så om du klickar här hittar du fler skyltar!

Tackar än en gång graffitimänniskorna vid Hornstull för en bra "skylt". Hej igen!

Upptäcker en skylt av det mindre slaget i fruktskålen. Mina bananer heter Latin Pride
och kommer från Nicaragua! "Rainforest Alliance - People & Nature" står det också
i pyttesmå bokstäver. Glad att jag köpt något från det där landet där ingenting verkar
gå åt rätt håll. I bästa fall får en bananodlare en liten inkomst. Och Latin Pride
smakar bra!
Copyright Klimakteriehäxan

lördag, januari 08, 2022

Daisy – en kunglig kärlekshistoria

Det var historien om tavlan som fångade mitt intresse. En oljemålning i helfigur och naturlig storlek av en stilig ung kvinna, i ram av guld. Hon var 27 när hon stod modell för den, redan mamma till två. Och hon var Sveriges kronprinsessa, den senaste som var det innan Victoria fick titeln.

Kronprinsessan Margareta hette egentligen Margaret eftersom hon var brittiska. Men när hon en dag 1905 gick på party i Kairo och träffade den svenske prinsen Gustaf Adolf blev hennes liv snabbt förvandlat. Inom ett halvår var de unga tu gifta och bruden hade flyttat till Stockholm, lärde sig svenska och tog folk med storm.

Margareta kallades Daisy, och så hette också utställningen om henne som visats på Stockholms slott (öppen sista dagen i morgon söndag). Dessutom har hennes barnbarn prinsessan Christina, fru Magnuson, skrivit en bok om henne (med Carl Otto Werkelid som medförfattare): "Hon kallades Daisy: att finna en farmor". Jag såg utställningen först och har nu också läst boken. På grund av den där tavlan.

Att det började som en blixtförälskelse, det syns i alla de brev och telegram som den himlastormande lyckliga 22-åringen skrev till familj och vänner i England. Första barnet, far till vår nuvarande kung, föddes snart. Daisy bröt mot konventionerna: hon ville själv amma sin baby. Inte heller sov prinsparet i skilda rum, vilket fint folk förväntades göra, nej de behöll dubbelsängen. Fem barn blev det i rask takt, trots att hon inte "var tvungen"  en tronarvinge fanns ju redan ... Det sjätte barnet dog 1920 tillsammans med Daisy, när hon höggravid drabbades av en rad infektioner som inte gick att hejda. I dag skulle sannolikt både hon och det ofödda barnet ha räddats.

Änklingen var bara 38 år och fembarnsfar, nyss mitt uppe i ett blomstrande familjeliv och uppenbarligen i en väldigt kärleksfull relation med sin fru. Förkrossad, förstås. Efter tre år gifte han om sig med en annan brittiska, Louise Mountbatten, som blev hans drottning. Om Daisy talades det mycket lite eller inte alls efter hennes död. Kanske gjorde det för ont? Men  och nu kommer jag äntligen till det som tog tag i mig  det där porträttet av henne i helfigur, det hade Gustaf VI Adolf på sin vägg livet ut. I femtiotre år! Vad Louise tyckte om det förtäljer inte historien ...

Kärleksaffärer med lyckliga slut har alltid fascinerat. Den här fick inte det, eftersom den avbröts tvärt och tragiskt, men fascinerar ändå. Det måste väl även den mest anti-rojalistiska människa tycka? Och tänk bara vilken bra tv-serie det skulle kunna bli!

Daisys skrivbord fanns med på utställningen om henne. Tekoppen är på plats!
Hon höll igång oändligt många sociala projekt, skrev böcker om sitt stora intresse trädgårdsodling och lärde sig snabbt att tala svenska. 

Eftersom det är lördag
i dag ska enligt planen Veckans mening komma igång igen efter helguppehåll, ett projekt som startat hos Skriv-Robert. Det gäller att presentera en mening man nyss läst, en mening som fått en att hejda sig ett litet extra ögonblick för att den är klok, rolig, vacker eller över huvud taget tänkvärd.

Då hamnar jag naturligtvis i boken om Daisy! Tänk att vara så där blixtrande, underbart nykär och lycklig! Och dessutom säker på att känslorna är besvarade! Veckans mening är ett utdrag ut ett brev som återges i boken, skrivet från Daisy till en väninna:

Jag vet inte hur lycklig jag är och Gustaf säger hela tiden att det är så underbart och överväldigande att det är som en dröm ... oh dearest, han är en sådan älskling och han helt enkelt dyrkar mig.

Copyright Klimakteriehäxan

fredag, januari 07, 2022

Hur låter det?

Ljuset är på väg tillbaka. Snön lyser också upp, samtidigt som den dämpar ljuden från biltrafiken, tågen, snöröjarna och arbetsmaskinerna. Och det är just ljudet Elisa Matilda tycker att vi ska koncentrera oss på när hon ställer årets första fredagsfrågor.

  1. Vad lyssnar du på? Tystnad. Ett "ljud" jag uppskattar mer och mer.
  2. Vad hör du? Nyss kom bussen och bromsade in vid hållplatsen. Trottoaren sandas just nu.
  3. För vad slår du dövörat till? Försöker tänka bort allt hemmafixande med borr, hammare och spik, sånt som låter väldigt ofta i huset där vi bor. Inte så lätt faktiskt!
  4. Vad har du nyligen överhört? Diskussion om ett kärleksproblem mellan två unga kvinnor som gick förbi mig när jag var ute på promenad. Lät jobbigt!
  5. Vem har du senast lånat ditt öra åt? Reine Brynolfsson. Han läser "Tritonus" av Kjell Westö som radioföljetong.
Copyright Klimakteriehäxan