Med fokus på snö

Bild från SVT när snön uppenbarligen har fallit.

Årets adventskalender i SVT, "Snödrömmar", är den första som utspelar sig i Sápmi, alltså bland samerna, och det är en helt ny miljö i sammanhanget. Traditionen med kalender i teve inleddes redan 1960, och på senare år har jag nog mestadels hoppat över programmen.

Men av årets variant har jag i alla fall nu sett de två inledande avsnitten, av ren och skär nyfikenhet. Och tänk att jag tror rent av att jag kommer att se resten också! Får intrycket att man lyckas blanda både humor och allvar och dessutom, liksom i förbifarten, berätta lite om samisk kultur, inklusive lära ut några glosor på samiska. Fint foto tycker jag också serien bjuder på.

Barmark på fjället är problemet, eftersom här finns en familj som lever på fjällturism. Snöbristen hotar hela deras existens. Förtvivlad mamma/hotellägare ringer till "de som vet allt om väder" i Norrköping, hon har en fråga som fler har velat ställa mer än gång (oavsett årstid):
-Jag vet att SMHI inte gör vädret, men nånting kan ni väl göra?

"Snödrömmar" hittar du förstås på SVT Play, här del 1. På samiska heter programmet "Lopmenïekedassh", hur nu det kan uttalas? Tror hur som helst jag vågar rekommendera en titt, även om du är en vuxen och kräsen teve-konsument. Fast jag hoppas att de "magiska" inslagen inte blir alltför dominerande ...

Min egen adventskalender, de 24 berättelserna i juletid som Selma Lagerlöf skrivit, kommer med största säkerhet inte heller att göra mig besviken. Dagens avsnitt heter "Vinter i Dalarna" och här kommer snötemat igen. Det är en helt lysande beskrivning på mindre än fyra sidor av hur naturen går från sommar till vinter, en förändring som fullbordas när världen blir vit: 

"Så låter den snömassorna välta ner den ena dagen efter den andra. Himlen sjunker tung och grå ända ner mot jorden. Inte ett ljud hörs. På gator och vägar blir det stilla. Snön bara faller och faller. Den tycks vilja begrava hela jorden."

Hon visste att handskas med orden, Selma ...

Copyright Klimakteriehäxan

Ikväll öppnar jag första luckan

Min barndoms adventskalendrar visade upp tomtar, snöiga granar och kanske en liten röd stuga i vars fönster man kunde ana skenet från en mysig brasa. Det var otroligt svårt att inte smygkika i lucka nummer 24, ja jag skulle nog vilja påstå att den år efter år blev uppetad redan före Lucia.

Sedan blev det adventskalender i radion, fast ingen som jag minns. Däremot minns jag rätt många av de kalenderserier som gjordes av Sverige Television. Visst, jag var i princip vuxen när Teskedsgumman gjorde entré (hon hade funnits som bok länge redan), men vad spelade det för roll? Birgitta Andersson och hennes kluriga gumma kunde man ha roligt åt oavsett ålder.

När mina egna barn var små tittade vi alla i familjen självklart på Adventskalendern, men jag kan faktiskt inte minnas att någon stod ut eller kändes omistlig. Ibland var det rent av lite tråkigt ... Men det var det absolut inte om man sökte upp "Nissene på låven", en norsk adventskalender som vi kunde se i Sverige 2002. Okej, den var tänkt för en vuxen publik, och det var bara att tacka och ta emot! Man fick både le, fnissa och skratta!

Till barnbarnen har jag nu för andra året i rad införskaffat en kalender som jag tänker göra till tradition tills de växer ur den. Har köpt en Pixi-kalender: man får en ny pixibok i varje lucka! Blev jättepoppis i fjol, hoppas på samma reaktion i år. Första rapporten har flutit in: det började med en BRA bok!

För egen del satsar jag för första gången på många år ett eget adventskalenderprojekt: jag ska läsa en berättelse per dag ur "Selma Lagerlöfs jul" som jag köpte i fjol, men lite för sent. För advents allra första dag är textens rubrik "Frid på jorden" och det är lätt att instämma i, om det nu är en önskan/besvärjelse/dröm ... Vacker bok eller hur? Och med 24 avsnitt, helt perfekt!

Det kan också tänkas att jag ser någon del av årets tv-kalender, men alldeles nödvändigt känns det inte. "Snödrömmar" utspelar sig i samisk miljö, det låter ju i och för sig lite intressant.

Hur är det, har du någon adventskalender?

Copyright Klimakteriehäxan

Skyltad väg över julbordet

Det är högsäsong för julbord nu, när vi "dragit igång" advent. Krogarna slåss om gäster som kastar i sig skinka, sill, köttbullar, lax, Jansson och allt det andra som hör till. Ibland kan man ju känna sig lite lätt förvirrad: i vilken ordning ska den här dansens turer dansas? Plötsligt fick jag hjälp. Och tycker att jag gör mina medmänniskor en tjänst genom att dela med mig! Nu kan vi alla följa skyltens väg över det enorma julbordet med hela sitt utbud.

Lyran, kafé och restaurang strax söder om stan, skyltar och ger den tveksamme god hjälp! För ordningens skull ska jag bekänna att jag inte åt deras julbord (som såg jättefint ut, jag tittade på det!) utan jag nöjde mig med en fika. Men skylten tog jag med mig, till Skyltsöndag, det långlivade bloggprojektet som en gång startades av Pumita och sedan haft BP som fostermor. Men om en vecka är det färdigskyltat!  (Korrigering: tio veckor till blir det Skyltsöndag, jag hade fattat fel visar det sig!) Ändå tror jag de trogna skyltarna finns med i spurten. Testa Angelgirl, Anki, Byblixtra, Carita , Christian, KajsaLisa,  LillaSyster, Paula, Pettas, Susjos, Stefan, Tony och Åke.

Kassar kan också förmedla budskap. Den här visar att man handlat hos Hemtex.

Se här en skylt jag helt enkelt inte förstår. Tar tacksamt emot tolkhjälp.

Copyright Klimakteriehäxan

En sista färgklick med nummer 8000

Ännu en återkomst som gläder mig: mitt älsklingsäpple är här! Cox Orange är ett vinteräpple som smakar mer än de flesta. Konkurrensen kommer framför allt från Åkerö, men de av den sorten jag lyckas få tag i numera smakar inte som de vi en gång kunde ta ner ur vår egen apel i Barndomslandet. 

Detta betyder också att jag mot alla odds lyckas få in en sista liten färgklick till i LillaSysters efterföljd, d v s med målet att göra den grå månaden lite gladare i Färgsprakande NOVEMBER! som ju nu har kommit till sitt slut för denna gång. 

Lägg därtill att just detta lilla blogginlägg råkar bli nummer 8000 på Klimakteriehäxan, som om några veckor fyller tjugo år.

Petar in en arkivros för att fira! Det betyder tack till LillaSyster för det färgglada initiativet och kan väl också få gälla mitt återinträde i bloggvärlden samt den uppnådda siffran på jämnt tusental. Och framför allt sprida lite mer färg!

Copyright Klimakteriehäxan

Hej igen!

Jag är här igen! 
Efter ett himla klickande fram och tillbaka, mejl, kontroll av lösenord, nya lösenord, ny id-koll osv osv har Klimakteriehäxan släppts in i Blogglandia igen. Jag är glad och lättad, för om/när jag ska sluta blogga vill jag besluta det alldeles själv. Inte fastna i en teknisk fälla (även om jag själv förorsakat den!).

Återkommer på denna kanal inom kort!

Copyright Klimakteriehäxan

Nu behöver vi ljus!

Tisdag och dags för en boktrio! Vi är inne i en tid när vi behöver mera ljus av alla sorter. Det är nog i de banorna Skriv-Robert har tänkt när han ger oss temat ljus på omslaget (Första advent på söndag). I min trio blir det ordet "ljus" jag satsar på! 

"Ljuset vi inte ser" (The light we cannot see) skrevs av Anthony Doerr och för den har han fått massor med priser, bl a Pulitzer (som jag brukar sätta stor tillit till). Likväl har jag inte läst den, finns på min hylla. Omfånget skrämmer men jag har fattat att historien om flickan som blir blind fascinerar läsarna. 

Claire Keegans "Det tredje ljuset" (Foster) handlar också om en liten flicka, men som blir fosterbarn i en familj hon saknar band till. Hennes egen familj är av den typ vi så ofta träffar i irländska uppväxtskildringar: fattig, barnrik, alkoholiserad far, utsliten mor och som resultat av alltihop inga glada och lyckliga barn. Det här är en bok i det lilla formatet, säljs tillsammans med "Små ting som dessa" i en och samma pocket. 

För att fullborda min trio blir det en liten nödlösning, men när Lucia kommer är det viktigt med ljus, det vet vi ju alla eller hur? "En stund med guldkant – Luciadagens legend" är en text av  Selma Lagerlöf som jag först nyss stött på och som jag tänker skaffa! Men det står "tillfälligt slut" på Novellix´ hemsida.

Copyright Klimakteriehäxan

Dagens ord 153

TUNGKRULLARE

-Hittar ordet som en beskrivning på något jättegott som man stoppar i munnen, det verkar kunna användas om såväl fast som flytande föda. Själva ordet ligger dessutom av alldeles egen kraft rätt roligt på tungan, tycker jag!

Färgglatt under fötterna

Mina väggar ska vara vita, så tråkig är jag. Men det finns en tydlig anledning: med vita väggar lämnas fältet fritt för textilier, tavlor, prylar som skulle riskera att försvinna in i mönstrade väggar. Alltså leker jag glatt med exempelvis kuddar, och så gillar jag mattor också.

Hemvävda trasmattor klappar mitt hjärta lite extra för, jag har vävt själv och det är ett hantverk jag skulle kunna ägna mer tid åt om det inte vore så krångligt (och dammigt) att ha vävstol. Jag har faktiskt haft en men den har jag gett bort, alldeles gratis ... den stod ändå bara och tog plats. Och intresserade stod inte i kö för att överta den heller, faktiskt.

Alltså har jag trasmattor (fast alla är i ärlighetens namn inte hemvävda) på mina golv. Men det hindrar mig inte från att ha andra sorters mattor också! Se bara den tryckta stora saken med nån sorts bladmönster i glada färger (bilden nedan). Hade inte minsta tanke på att köpa en matta när jag plötsligt fick syn på den på Åhléns, det är några år sedan nu.

Jag spontanköpte, det gick ju att lämna tillbaka den om exempelvis Maken skulle få slaget när han fick se den. Nu fick han inte det, utan gav genast nyförvärvet sitt nådiga godkännande och jag störtgillar den fortfarande! Skulle gärna veta vem formgivaren bakom verket är.

Och när nu LillaSyster försöker sprida lite färg i den grå månaden med bloggprojektet Färgsprakande NOVEMBER!  tyckte jag mina mattor kunde få vara med. Trevligt med färg under fötterna menar jag. Var så god och kliv på!

Copyright Klimakteriehäxan

Ständigt nya skyltar!

 Små grytor har också öron, det vet vi. Och små skyltar bär också på budskap! Den här är ungefär 35x35 mm.

Här slår man sig för bröstet med en skylt i miniformat, Uniqlo vill väl inte skryta mer än nödvändigt ...? Men dunrockens yttertyg klarar av såväl att absorbera som att bevara värmen som kroppen utsöndrar. En sorts återvinning kan man kanske kalla det? Å andra sidan vill jag fnysa lite: är inte alla varma tyger skapta på samma sätt? Förmodligen inte, alltså. Företaget Toray skapar ständigt nya material, det vet Google. De kallar det "The Art and Science of LifeWear". Jojo.

Dagens andra skylt är tvåsidig och ni får naturligtvis se båda. En nyckelring som låg och tryckte i en låda men kanske borde den tas i bruk? Det gäller att bestämma sig för att välja framgång. Misslyckande är inte ett alternativ. Nähä.

Skyltsöndag igen, förstås, med BP som "spindeln i nätet". Andra skyltbloggare är  Angelgirl, Anki, Byblixtra, Carita , Christian, KajsaLisa,  LillaSyster, Paula, Pettas, Susjos, Stefan, Tony och Åke.  Ni vet väl att en "riktig svensk" gör som det står på skylten?  😁

Copyright Klimakteriehäxan

Rosa kontrast till grå betong

Det händer väl inte särskilt ofta att man blir glad av en utsträckt tunga. Men säg den regel som saknar undantag!

För när ett betonglejon på Medborgarplatsen plötsligt slickar sig om munnen – det gör inget av de andra lejonen vid hans sida – då blir i alla fall jag lite uppiggad. Någon har behagat skämta, jag tackar och tar emot!

Samtidigt tycker jag att den rosa tungan i sin fina kontrast mot den grå betongen är ursäkt nog för att detta blir dagens bidrag när det handlar om att hitta ljuspunkter i en årstidsgrå tillvaro. Det är LillaSyster som dragit igång kampanjen Färgsprakande NOVEMBER!, bara att hänga på om och när lusten faller på!

Här blir det strax mer färg och ljus också, bara granen blir klar!

Copyright Klimakteriehäxan

Veckans mening – om att ta skydd

Så damp den ner även på vårt hallgolv, den omtalade skriften "Om krisen eller kriget kommer", utgiven av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Den är under distribution till alla hushåll i Sverige, har inte du fått ditt exemplar kan du vara lugn: den kommer att komma även till dig. Jag bläddrar lite förstrött, inser att om jag en dag blir tvungen att verkligen ta de här råden på allvar kommer inte livet att vara riktigt trivsamt. Men nu nöjer jag mig med att, som Skriv-Robert vill, presentera Veckans mening. Den ska ju vara något jag läst nyss, något som fått mig att stanna till någon extra sekund. Nu handlar det om hur man ska agera vid ett luftangrepp ingen hunnit varna för. Jag ser scenen framför mig och ryser ...

Om du är utomhus och inte hinner ta dig till ett annat skydd ska du lägga dig ner på marken, helst ihopkrupen i en grop eller i ett dike.

Copyright Klimakteriehäxan

Rapport om dagsläget

Då är den här, första dagen på den här vintersäsongen som ser ut som just vinter. Snö täcker marken, solen skiner tack och lov men det är ändå fem minusgrader och, om man får tro min väderapp, det känns snarare som tio ... I går stack jag inte ut näsan utanför dörren i snålblåst och snöyra, idag ska jag drista mig ut en sväng. Men först Elisa Matildas fem fredagsfrågor. Det blir en liten rapport om dagsläget:

1. Vad är du hungrig på? Jag har ju den knepiga egenskapen att jag nästan alltid är hungrig när det gäller sådant som man stoppar i munnen ... måste hitta på något gott till fredagsmiddag! Vid sidan av det ätbara är jag väldigt sugen på att gå på bio, det var länge sen!
2. Vad är du trött på? Att mina lässvårigheter inte går över. Har ju så mycket som jag egentligen längtar efter att läsa!
3. Vad är du skyldig? Säkert svar på några mejl. Och så tror jag att jag glömt swisha en hundring till syrran, faktiskt! Ska åtgärda det!
4. Vad är du sen med? Inget som jag kommer på – och om jag kommer på något lovar jag att jag ska skynda mig!
5. Vad är du på för humör? Känns som bra! Har sovit riktigt gott, hostan verkar ha gett med sig och solen skiner. Sammantaget idel humörhöjande faktorer!

Hoppas att ni andra där ute kan känna viss optimism när ni begrundar dagsläget, åtminstone som det ter sig i er omedelbara närhet. Man får ju sällan roligare än man gör sig ...

Tillåt mig samtidigt bidra med lite färgglädje som definitivt matchar den nyfallna vita snön! Här ett inlägg i den lilla bloggserie som vi håller liv i hela november månad!

FÄRG TILL DET ENFÄRGADE

För några år sedan hade jag en kär väninna från New York på besök. Hon hade med sig en present till mig, en gåva vald med omsorg eftersom hon vet vad jag gillar. Och färg är något jag tycker om! Varför ska man vara beige när det finns så mycket piggare kulörer att omge sig med? 

Alltså fick jag detta glada halsband, som jag gärna använder. Pärlorna är i glas, gjorda i Italien. Vet att det är köpt i museishoppen på Museum of Modern Art i NY, för min kompis är "a MoMA friend" och då får man lite rabatt i butiken (och det kan behövas!) som har massor med fina saker.

Och när vi nu är mitt inne i  Färgsprakande NOVEMBER! , LillaSysters kampanj mot allt det gråa, tycker jag det här är ett smycke som verkligen passar. Matchar dessutom de flesta (enfärgade) klädesplagg!

Copyright Klimakteriehäxan 

Favorit sökes!

Har du hittat någon ny favoritförfattare? Det är Mia i bokhörnan som undrar, i ännu en Helgfråga.

Önskar att jag kunde svara ja på den efterlysningen, det vore väldigt trevligt! Försöker komma på när jag senast föll i farstun för en skribent. Kanske är Jennifer Clement den författaren, men tyvärr tyckte jag inte hennes nya bok (en självbiografi) alls motsvarade mina förväntningar, så där trillade hon bort. 

Någon annan då? Det var nog rätt länge sedan, är jag rädd. Och ska man kunna kalla vederbörande för favorit måste man ju rimligen ha läst (och uppskattat) mer än en bok hen har skrivit, eller hur?

Jag kommer att, med största möjliga intresse, kolla andras val, i förhoppningen om att även jag ska hitta en ny favorit. Ju förr desto bättre.

Copyright Klimakteriehäxan

CITAT om matvanor

Menyn kan han (Donald Trump) utantill, hans egen standardbeställning är två Big Macs, två Filet-O-Fish-burgare och en chokladmilkshake.

-Elsa Magnusson funderar i Dagens Nyheter över Donald Trumps förtjusning när det kommer till snabbmat. Lägg därtill att det oftast förstås handlar om hemkörning, så han äter förmodligen maten kall ... Bra reklam för hamburgerkedjan? Kanske.  Men till saken hör att Mc Donalds tagit avstånd från Trump och hans politik. 

Glasklart med färg

Det kallas för fusion när man jobbar med glas och färg som får smälta ihop och bli ett motiv som (förhoppningsvis) tilltalar ögat. Ni ser ett sådant verk, i liten storlek (14x14 cm), gjort av värmländska konstnärinnan Maj-Lis Uller. Hittade det på en utställning i Arvika för några år sedan, blev tvärförtjust och slog till (det var inte ens dyrt!). Ibland har bilden hängt i ett fönster för maximal ljuseffekt, för tillfället på en vägg. Förtjust är jag fortfarande! Och med det vackra färgspelet i glasskivan tycker jag det passar också här, som ett inlägg i LillaSysters bloggkampanj Färgsprakande NOVEMBER! 

Där ute har världen under natten blivit vit. Som förvisso också är en färg, men spraket uppstår väl närmast under skosulorna ... 

Copyright Klimakteriehäxan