onsdag, juli 17, 2024

God morgon!

Det där var en lögn. Det är en usel morgon. Efter en usel natt.

Släckte som vanligt strax efter midnatt. Svalt i rummet, rena släta lakan, några snälla boksidor som godnattsaga avklarade.

Men inte somnade jag trots att jag tyckte att jag var  borde vara  trött. Snart började det regna, ett behagligt ljud att somna till normalt. Hjälpte inte.

Klockan tre gick jag upp. Löste en sudoku, åt ett par skivor Rågrut med mjukost och drack vatten. Återvände till sängen vid fyra. Somnade inte.

Det slutade regna, några fåglar gladdes hörbart åt det. Men jag blev inte ett dugg gladare. Gick på toa trots att jag inte tyckte att jag behövde, fast på något sätt ska man ju fördriva tiden eller hur?

Kanske slumrade jag en halvtimme sedan. Vaken igen, kände hur underlakanet låg i skrynklor som om någon kört en jättestor elvisp i sängen. Vispen, det var förstås jag.

Mobilen pep. Förmodligen någon som skrev ett ord i Wordfeud, jag har kommit fram till att den absoluta majoriteten som ägnar sig åt det spelet är nattugglor.

Ute hade ljuset återkommit, fåglarna var lite mer energiska.

Strax efter sju  arbetstid!  kom någon med någon sorts såg och började jobba under mitt fönster. Upp och stänga, tack för att det finns treglas!

Ägnade mig än en gång åt att, i onödan, gå på toa. Inget särskilt kul tidsfördriv. Snurrade några fler varv i sängen, vände svalt hörn av kudden mot kinden.

Lyckades somna en stund när man vanligtvis brukar gå upp. I köket lite senare hälsas jag av Maken med ett "God morgon!". Han anade inte hur fel han hade. Nu hoppas jag bara på en god natt när det är dags att lägga sig igen.

Copyright Klimakteriehäxan

tisdag, juli 16, 2024

Lysande SOL som blir en triss

SOL (en boktitel eller författare på varje bokstav) vill Ugglan se i denna veckas tisdagstrio. Och minsann om jag inte har det perfekta svaret! 

För det finns knappast någon författare jag beundrar mer än den ståtliga damen som härskade på värmländska Mårbacka: Selma Ottilia Lovisa Lagerlöf: SOL. Det blir ett extra L på köpet, men det tycker jag att jag kan bjuda på! (Lite fuskar jag ju i alla fall ...)

Selma Ottilia Lagerlöf
Sedan är ju frågan vilka
titlar man ska satsa på. "Kejsaren av Portugallien" är självklar. Men därefter blir det svårt. "Jerusalem" bygger på verklighetsgrund och är klart berörande. "Gösta Berlings saga" bjuder på stor dramatik. Dessutom älskar jag Mårbacka-sviten, självbiografisk i tre delar ... så nu blev det författarnamn, tre romaner och en trilogi, snacka om full pott eller åtminstone triss i Tisdagstrion denna gång!

Copyright Klimakteriehäxan

måndag, juli 15, 2024

Nummerbyrån

128

-Så många svenskar reser till Paris för att tävla i OS 2024, nästa stora internationella sportevenemang (efter fotbolls-EM, final i går) som vi kommer att ägna rätt många (tv)timmar åt från fredag 26 juli (fast vissa tävlingar börjar redan den 24) till och med söndag 11 augusti. Vi räknar med åtminstone två svenska olympiska guld: "Mondo" Duplantis i stavhopp och Sarah Sjöström i någon simgren.  Men vem vet, kanske blir det fler? Vore kul i så fall!

söndag, juli 14, 2024

CITAT om fotboll

Det är slut nu, fotbolls-EM. Äntligen, frestas jag lägga till. I brist på annat har jag sett mer fotboll än jag har velat, men det kan bli så  och vi har ju faktiskt bara en tv-apparat. Inser dock att de som valt att följa matcherna i radio förmodligen inte saknat bilderna särskilt mycket, eftersom radions reportrar levererat fantastiska men muntliga bilder på löpande band.

En av mina FB-vänner, tillika författare och poet, Eva Ström, valde radion som sin informationskanal när Europas bästa fotbollsspelare drogs ihop i Tyskland. Hon har med sitt känsliga språköra samlat på sig en lång rad citat plockade ur radions matchreferat, inspirerad till det när hon hörde att "det kom mandelmassa ur Yamals fötter". Det fick henne att börja anteckna! Vid radions mikrofoner oftast duon Christian Olsson och Johan Elmander.

Så här har det låtit, jag använder (del av) Evas FB-inlägg här: 
”Han har såna där vargögon, såna där ljusblå som Peter Forsberg hade”.
”Han med de härligt känsliga fötterna”
”Han har en extratå som han ibland fäller ut”
”Nu är det mer fotbollsadministration”
"Mbappé ser ut som en hungrig leopard som jagar efter en hare”

Man får inte riktigt nog, eller hur ... så här kommer ett gäng till:
”Det vattnas i fotbollsmunnen”
”De här kan stå och passa i fyrahundra år”
”Väldigt mycket rutin i hans 37-åriga kropp”
”Han är lagets modelejon med platåskor och gula kavajer”
”Ungefär som att stå och vänta på bussen i ösregn med skoskav”
”Som en aladåb som flyger för högt”
”Så lyckas de med ett sånt där riktigt skohornsinkast”
”Han med flätorna uppsatta i en fin ananasfrisyr”
”Men det går ju inte, det är som när en göteborgare försöker stoppa regnet”

Så där kan det alltså låta i radio när direktsändande reportrar kör på för fullt. Ingen kan klaga på deras påhittighet eller deras ordglädje! Minns hur man förr i världen stundtals hävdade att det bästa för att avsnjuta ett sportevenemang hemma i soffan var att ta bild från tv:n och ljud från radion. Är det kanske fortfarande ett gångbart alternativ? Roligare än att stå och vänta på bussen i ösregn och med skoskav i alla fall.

Spanien är numera europamästare i fotboll. Om det undgått någon. England kom tvåa. Sverige kvalade inte ens in.

Copyright Klimakteriehäxan

Min egen skylt

De har synts till ganska länge nu, de "skojiga" broderierna, en sorts "gerillahandarbeten". Ofta köper man en korsstygnstavla second hand – de brukar kosta näst till ingenting – och sedan förser man den med ny text, en som är tänkt att få folk att fnissa eller åtminstone dra lite på smilbandet. Onödigt ofta blir det s k runda ord eller svärord, vilket jag personligen inte tycker är särskilt kul, inte vill jag skylta med dem på mina väggar heller.

Däremot kan jag tycka att det ligger en viss charm i att med nål och tråd forma andra budskap. Mitt första verk i genren har jag visat här, en present till en väninna, med ett i mitt tycke synnerligen härligt positivt levnadsråd. Och nu är det dags för nästa, som jag sytt till mig själv. Själva broderandet avslutade jag för länge sen men nu har äntligen en ram kommit till också!

Känner mig ganska nöjd med resultatet, faktiskt. Den broderade texten är helt med sanningen överensstämmande: Tålamod är inte min bästa gren (så därför är sista bokstaven inte färdigsydd ...) och kommer heller aldrig att bli det.

Den här sortens handarbete passar oss lite latare jättebra: man behöver nämligen inte fästa trådarna på baksidan, eftersom ingen någonsin ska se den! "Riktiga" brodöser sätter annars en ära i att deras avigsida ska vara nästan lika fin som framsidan på handarbetet ...

Baksidan! (jag klippte ändå bort lite sedan)
Söndag betyder ännu en skyltsöndag, en bloggstafett där riktigt många hänger på, under BP:s överinseende. Här fler skyltare: Angelgirl, AnkiByblixtraCarita ChristianKajsaLisa LillaSyster, Paula, PettasSusjosStefan,Tony, Åke. Och vill du se mer gerillabroderi kan du testa den här Facebook-sajten (som har 13 0000 med nål och tråd försedda medlemmar!). 

Copyright Klimakteriehäxan

fredag, juli 12, 2024

Med smaken av sommar

 Fem fredagsfrågor på sommartema från Elisa Matilda.

  1. Hur mycket badar du på sommaren? Så ofta det går.
  2. Hur mycket solar du på sommaren? Inte så mycket nu för tiden, men emellanåt är det skönt att sitta i solen en stund. Tycker fortfarande att jag "klär" i lite solbränna, men är medveten om riskerna.
  3. Vilken sommaraktivitet gör dig mest glad? Om jag vaknar till en solig dag utan alltför mycket vind och en behaglig temperatur blir jag väldigt nöjd.
  4. Hur smakar din sommar?
    Jordgubb.
  5. Vad vill du göra mer av under sommaren? Utflykt till något trevligt ställe, med möjlighet till någon förtäring och kanske lite kulturkonsumtion?
Copyright Klimakteriehäxan

torsdag, juli 11, 2024

Den boken fick min kollega att gå in i väggen!

I sommarens "lediga" veckor vill Mia i bokhörnan ha tips om en bok, en film, ett utflyktsmål, en tv-serie, en teater, en maträtt eller något annat skoj. Det är helt enkelt sommarversionen av Helgfrågan!

Helgen som gick bjöd SVT på en långfilm som jag tror att åtminstone alla fotbollsfans missade: "Gone Girl". Den hade premiär för tio år sedan, och jag tror att jag sett den men riktigt säker är jag inte.

Däremot är jag alldeles säker på att jag vågar rekommendera boken den bygger på, skriven av Gillian Flynn. En äkta bladvändare, kalla den deckare eller vad du vill, men spännande är den! Vad har egentligen hänt med Amy som försvinner, just när hon och Nick ska fira sin femte bröllopsdag?

Glömmer aldrig hur jag såg en kollega gå rakt in i en vägg på jobbet, eftersom han gick och läste, med boken framför ansiktet ... han kunde helt enkelt inte lägga den ifrån sig! Det var tack vare den incidenten jag läste boken faktiskt. Fortsatte sedan med fler titlar av samma författare, blev inte besviken! 

Filmen kan ses nu i juli på SVT Play. Boken hittar du där du annars hittar din läsning, det må vara second hand, nätbutik, bibliotek eller traditionell bokhandel! Perfekt sällskap på stranden eller i hängmattan, om du nu råkar vara så lyckligt lottad att du har tillgång till en sådan.

Copyright Klimakteriehäxan

onsdag, juli 10, 2024

En blomma att skryta med

Ursäkta mig ett litet ögonblick, jag lovar att inte bli långrandig men jag måste bara få skryta lite! På bilden ser ni föremålet för min stolthet och därmed mitt skryt: min pelargon som nu övervintrat flera gånger i sin kruka på balkongen, men som aldrig förr varit så här grann!

Den har inte fått extra gödning, ingenting extra över huvud taget. Men den stortrivs, uppenbarligen. När jag tog bilden var den 98 cm hög från golvet (ja jag mätte!) och när knoppen i toppen slagit ut är den mer än meterhög! Många fler knoppar finns det dessutom! Lite stryk har den tagit av den starka blåsten vi levt med i några dagar, dock. Fast visst är den fin ändå, min skrytblomma!?!

Copyright Klimakteriehäxan

tisdag, juli 09, 2024

Dags för stranden!

Dags för en tisdagstrio. Temat går i sommarens tecken, för så här formulerar Ugglan uppgiften: det ska vara strand (i författarnamn, boktitel eller miljö). OK! Dags att dra till beachen, playan, plagen eller den alldeles vanliga stranden!

"På sandstranden" (A Day at the Beach) av Kathryn Jackson kom ut som en i serien FIB:s Gyllene Böcker. Jag fick den på min femårsdag. Den finns kvar, är förstås gammaldags, men barnbarnen gillar den! En enkel historia om en sommardag, med hink och spade och bad och picknick. Allt är frid och fröjd!

Det blir en hel del badande även i Naomi Woods "Mrs Hemingway", en välresearchad och fascinerande berättelse om Ernest Hemingway och hans kvinnor. Gott om stämning från det glada (?) 20-talet i södra Frankrike vid Medelhavets strand, ofta i sällskap med en flaska gin. Bra läsning inte minst för Hemingways fanklubb! Han hade sina sidor, den mannen (och då tänkte jag inte framför allt på boksidor).

"Musselstranden" av Marie Hermanson kom ut för 25 år sedan och det var väl ungefär då jag läste den. Ja, ni har redan gissat det: jag kommer knappt ihåg något alls, men har för mig att jag tyckte den var klart läsvärd. Den där stranden gömmer i alla fall någon spännande men inte särskilt trevlig hemlighet ... Omläsning? Kanske.

Återstår bara att intensivt hoppas att det ska bli väder som lockar till strandutflykter för oss nu igen. Nu har det regnat och blåst så det räcker för ett bra tag framöver! 

Copyright Klimakteriehäxan

måndag, juli 08, 2024

Det blev ingen favorit ...

Att jag anser att nigerianska Chimamanda Ngozi Adichie är en skrivande stjärna, det är mina återkommande bloggbesökare väl införstådda med. Men hur ska hon kunna få Nobelpriset i litteratur om hon inte publicerar fler romaner?

Hennes senaste, den lysande "Americanah", kom ut för tio år sedan. Det hon skrivit därefter har varit kortare texter, en sorgebok efter pappans död, en feministisk appell och en bok om föräldraskap. Chimamanda har haft lite annat än skrivande att tänka på, har gift sig, fått en dotter, hennes första och hittills enda barn.

När dottern var ungefär tre år gammal skrev hennes mamma en saga till henne: "Mammas sovsjal" (Mama´s Sleeping Scarf), en bilderbok i storformat. Den sägs skildra en familjs ganska vanliga vardag i Lagos, Nigerias enorma huvudstad. Huvudperson är den lilla flickan Chino, och mammans mjuka gröna sjal med mönster av ringar i rött och blått har den andra huvudrollen. 

Naturligtvis blev jag nyfiken. Är Chimamanda genial även som barnboksförfattare? Med barnbarnen som alibi köpte jag boken och nu har vi läst den. Tyvärr är jag besviken. Att inte jag själv, som läste den först, tyckte att den var kanon säger ju inte så mycket. Men när de vanligen så bokintresserade ungarna tappade lusten innan vi kommit till sista sidan och inte alls vill läsa den igen tvingas jag inse faktum: det där blir ingen favorit, vare sig för 2,5 -åringen eller 4,5-åringen (den är tänkt för 3  5-åringar).

Lite märkvärdigt är det också (tycker jag) att ett annat namn står över Chimamandas på omslaget: Nwa Grace James. Pseudonymen, som betyder "Grace James´ barn" ska vara en hedrande gest till Chimamandas egen mamma, som heter just Grace James. 

Kan bara hoppas att det blir en roman snart, för då blir det garanterat bra  om än inte barnvänligt. Finns ju så otroligt många bra böcker för de yngsta ändå!

Ibland är det roligare att gunga än att läsa.
Copyright Klimakteriehäxan

söndag, juli 07, 2024

Efterlyst: blomkrukor


Skylten sitter nära hörnet i porten där
det stod en blomkruka i våras.
Ibland måste man bara få bli ledsen, tappa lite hopp om världen och grunna över hur folk tänker när de gör idiotiska saker. Helst vill jag tro att de inte tänker alls, men så är det nog tyvärr inte. För mycket tyder på att den som begår någon sorts övergrepp funderat och planerat, för att en dag när det "passar", slå till.

Så måste det ha gått till när de tavlor jag hade satt upp för att pigga upp väggen utanför vår hiss en dag bara var borta. Det handlade naturligtvis inte om värdefull konst, det ena var ett billigt (men snyggt) tryck, det andra var en Ikea-ram med flera olika affischer i (jag brukade byta ibland, för skojs skull). Eftersom vi har portkod måste den som gillade mina tavlor haft legalt ärende in och sett att där fanns något hen gillade. För att återvända, kanske med jättestor väska där tavlorna rymdes men inte syntes?

Det var f ö andra gången samma sak hände, första gången försvann två vykort i billigast tänkbara ramar  men bilderna var tecknade av Lena Linderholm, och hon var ganska poppis som konstnär för några år sedan. Och visst, min cykel är också borta, förvarades visserligen i låst cykelrum, men där inser jag att tjuven sannolikt kan jobba tämligen ostört vissa tider på dygnet. Begagnade cyklar i hyggligt skick är lättsålda, det vet vi.

Flera gånger (jag har skrivit om det på både Facebook och här) har folk dessutom haft mage att gräva upp nysatta plantor ur de stora betongkrukor som står i våra portar. Kan man glädjas åt stulna blommor, jag bara undrar?

Nu har det hänt igen, men nu är inte bara växterna som är borta, utan hela krukan som var en tung sak, även om den var lättare än betongvarianterna. Här handlar det om att en boende, sann blomvän och energisk odlare, hade gjort en insats för att glädja oss, sina grannar, med lite färgprakt. Ni ser på skylten att det förvisso blivit uppskattat, väldigt mycket, men frågan är av vem? Eftersom TVÅ krukor försvunnit. Och nu handlar det om något som vägde ganska många kilon och nog behövde tas i bil.

Bor jag då i ett område som är formligen nedlusat av tjuvar? Nej, det tror jag verkligen inte. Kan inte tro att våra "vanliga" vänliga grannar är skyldiga, hyser inte minsta misstanke om något sådant. Och inte har det med den ruskiga gängkriminaliteten att göra heller ... Det är helt enkelt bara trista incidenter som ingen någonsin försöker sig på att reda ut. Men det blir tomt efter grejerna som "fått fötter". Sorgligt, alldeles i onödan!

Söndagar är skyltarnas dag i Blogglandia. Skylten med de efterlysta blomkrukorna blev den jag kom att satsa på i dag, i ensamt majestät! Den har suttit uppe i ett par veckor nu. Utan effekt. Andra skyltande bloggare är Angelgirl, AnkiByblixtraCarita ChristianKajsaLisa LillaSyster, Paula, PettasSusjosStefan,Tony, Åke. Och BP är projektets tillsynsperson.

Jag har inte gett upp ... tavlor finns fortfarande på plats utanför vår dörr!
Förhoppningsvis inte stöldbegärliga, fast jag gillar dem.
PS apropå stölder! Om du råkar ha ett par minuter att slå ihjäl upptäckte jag en femton år gammal bloggpost, som kanske kan roa eller intressera dig? Rubriken är "Hur mycket kan en t-tröja vara värd?" och budskapet gäller förvisso än i dag.

Copyright Klimakteriehäxan

lördag, juli 06, 2024

Veckans mening – om packning

Den av mig efterlängtade nya boken av Jennifer Clement finns nu i min hand. "The Promised Party" är en självbiografi och den liknar inte alls hennes tidigare romaner. Men vad gör det: hon tar mig med till en högst ovanlig barndomstid i Mexico City och så småningom vet jag att "vi" flyttar till New Ýork, men så långt har jag ännu inte hunnit läsa. Hur som helst har jag hittat Veckans mening, den som Skriv-Robert efterlyser: "En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på." Clement, som verkligen kan sitt andra hemland (hon är född i USA) konstaterar nämligen något som jag, trots att jag varit i Acapulco, verkligen inte kände till (och det gjorde inget heller för jag var helt viss om att inget bröllop var i faggorna). Och hon gör det, det är jag säker på, med ett leende och ett tydligt råd när resväskan ska packas:

Women in Mexico know if you´re going to Acapulco anything can happen, so make sure you pack a wedding dress.

Copyright Klimakteriehäxan


fredag, juli 05, 2024

Fem frågor om sommaren

Inte i Stockholm, men
väl i Barndomslandet!
Elisa Matilda säger att veckans fem fredagsfrågor går i repris (från i fjol antar jag), men vad gör det! Sommaren 2024 är ju inte en blåkopia på 2023:s variant! Nu håller vi bara alla tummar som finns för ett skapligt semesterväder. Just nu är det gott om moln på min himmel, en del ser riktigt hotande ut. Det blåser friskt också, men det kan ju ändra sig snabbt! Här frågorna:       

           1. Vad är det längsta du reser i sommar? Stockholm-Barndomslandet. Enkel resa 35 mil. Skulle önska att det vore kortare körsträcka ...

           2. Hur spenderar du en regnig sommardag? Med bok, korsord, mobil.

           3. Blir det någon spontan utflykt i sommar? Hoppas på det! Men eftersom den ska vara spontan har jag inget planerat.

           4. Vad är något du vill göra i sommar? Vara med barn och barnbarn, bada, läsa, äta gott, umgås i enkelhet.

          5. Har du något smultronställe där du är nu? Nej inte riktigt, även om smultronställen kan vara mycket mer än en plats där man kan hitta goda bär att njuta av ...

Copyright Klimakteriehäxan          

torsdag, juli 04, 2024

Dagens ord 147

BIFFGAPARE

-De har blivit fler igen, biffgaparna. Det framgår bl a av diverse nyhetsartiklar och   -inslag. Det finns för få överkomliga bostäder för unga som vill ha ett eget hem, flytta ifrån mamma och pappa. Antalet ungdomar som bor kvar hos föräldrarna har ökat drastiskt från 2022 till 2023, det kan man läsa om bl a här. Undrar du då lite över dagens ord som du kanske inte stött på förut? Ja det kan bero på att du inte brukade läsa Klimakteriehäxans blogg år 2006, när jag lanserade begreppet som är en försvenskning av det brittiska "kippers" (Kids Invading Parents Pockets, Eroding their Retirement Savings). I min version Barn som invaderar föräldrarnas fickor och gör av med pensionspengarna”Man har som bekant inte roligare än man gör sig! Vore kul om det kunde bli ett "nyord"   aktualitet saknas uppenbarligen inte! Läs historien här!

TV-tips för regniga sommarkvällar

-Nää det skulle du väl aldrig ...?
-Jo visst. /paus/ Skulle inte du?

Det där kan se konstigt ut men jag ska förstås berätta vad det är: det är den absolut geniala och avgörande replikväxlingen i slutuppgörelsen mellan de två huvudpersonerna i dramakomedin "Hacks", amerikansk produktion som kan ses på Max (som nyss var HBO). Ett kanonslut på en riktigt underhållande serie!

Handlar om Deborah Vance, fiktiv ståuppkomiker med stor framgång och många år i branschen. Hon är snuskigt rik men inte nöjd och nu har hon hamnat i en nedåtgående karriärkurva, efter att med marginal ha passerat vad vi skulle kalla dagen för pensionering. En ung tjej ska hjälpa henne vidare genom att skriva nya fräscha skämt som kan få publiken att skratta igen.

Tre säsonger finns att se, nitton drygt halvtimmeslånga avsnitt, och jag kan lugnt rekommendera serien från början till slut. Storyn bygger delvis på Joan Rivers liv, en otrolig komiker som blev legendarisk för sina ofta grova men galet roliga skämt. Deborah drar sig inte heller för att ta risker, och hon vet verkligen att hon inte är klar med jobbet. Dessutom bjuder förstås hennes liv på en del andra delikata äventyr och också stunder av allvar, ibland är hon stenhård och faktiskt elak!

Rollen görs av 73-åriga Jean Smart, flerfaldig Emmy-pristagare, jättesnygg och vilka kläder!!! Hannah Einbinder spelar Ava, tjejen som kommer på de bästa skämten och de djärvaste poängerna. Det är alltså de två som har replikerna jag inledde den här textstumpen med. Och nej, det är ingen spoiler, för vägen dit är lång och tämligen krokig! Dessutom lär en fjärde säsong vara på g, med en ny och kanske ännu bättre final? Men det dröjer. Hur som helst har "Hacks" gett mig mersmak. Och ålder är ju bara en siffra, det är jag och Deborah överens om!

Nu hade jag tur som en tokig dessutom. För på torsdagseftermiddagen, när Mia i bokhörnan brukar lägga ut sin helgfråga varje vecka, visade det sig att jag redan hade besvarat den ... I sommarens "lediga" veckor vill Mia ha tips om en bok, en film, ett utflyktsmål, en tv-serie, en teater, en maträtt eller något annat skoj. Kan bli matnyttigt på flera vis!

Copyright Klimakteriehäxan 

onsdag, juli 03, 2024

CITAT om skrivande

Det finns fördomsfulla personer som tycker att man inte ska skriva kåserier efter 65 års ålder, och helst inte skriva något alls. Man behöver kanske inte sitta tyst i stadsparken och mata duvor, men hålla sig i bakgrunden när yngre personer tar till orda och breder ut sig. 

-Börje Karlsson hoppar in som vikarierande kåsör på Dagens Nyheters (numera generellt otroligt trötta och trista) Namn och Nytt-sida. Kan bara tacka för det lilla försvarstalet för oss som inte har vett att sluta skriva, på blogg eller annorstädes, för att vi blivit lite halvgamla ... dit jag naturligtvis måste räkna mig ...

tisdag, juli 02, 2024

Årets hittills bästa läsning

Bästa läsningen under första halvåret 2024, vilka tre boktitlar förtjänar det omdömet? Det är som vanligt Ugglan som ställer frågan som ska leda till en tisdagstrio. Jag anstränger mig för ett rättvist val, och här har ni resultatet:

"Amerikansk jord" (American Dirt) av Jeanine Cummins gör stundtals ont att läsa, huvudsakligen därför att man vet att även om man läser fiktion så ligger historien otroligt nära verkligheten. Om människor i nöd som flyr från Centralamerika med hopp om ett nytt och bättre liv i USA. En otroligt tung och farofylld "resa". men också om kärlek och stark vänskap.

"Samtycket" (Le consentement) av Vanessa Springora blev en sensation när den kom ut i Frankrike. Här handlar det inte om fiktion utan i stället blir en uppburen fransk "kulturman" avslöjad som pedofil och sexmissbrukare. Författarinnan är 14 år när han, en 50-åring, lyckas få henne på kroken  med  mammans godkännande! Boken ledde till att mannen petades ner från den kulturella piedestal där han suttit i åratal. Upprörande och fascinerande. Och tack och lov att flickan kom ut ur detta till synes (relativt) oskadd!

Min tredje bok är av helt annat slag: den är kul! Erlend Loe är förmodligen Norges roligaste författare, helt oförutsägbar ända sedan debuten med "Naiv. Super". Nu har jag läst "Fvonk" och det hoppas jag att fler gör! Den konstiga titeln är ett egennamn och på märkliga vägar får Fvonk en inneboende som heter Jens. Det visar sig vara ingen mindre än herr Stoltenberg ... som trots att han är statsminister (när boken utspelar sig, f n Natos generalsekreterare) och har mycket makt är allt annat än lycklig. Men Fvonk och han finner varandra och blandar blod!

Copyright Klimakteriehäxan

måndag, juli 01, 2024

Ett mirakel på min fönsterbräda

Naturligtvis tror jag inte på mirakel. Ändå har ett just inträffat. Ett som inte går att ifrågasätta.

På fönsterbrädan i mitt sovrum står två oansenliga kaktusvarianter i var sin skojiga kruka. De får varje söndag en pyttepytteliten skvätt vatten, det är så TLC (Tender Loving Care) ser ut i deras fall.  I övrigt ägnar jag dem alltså i princip ingen uppmärksamhet alls, även om jag vet och gillar att de står där.

Så överger vi Stockholm och far till Barndomslandet. Är borta en dryg liten vecka. Och miraklet har hänt! I blomvattnerskans frånvaro har en av kaktusarna bestämt sig för att blomma! Rakt upp står en flera decimeter hög stängel  hur mycket har den egentligen växt per dag?  och i toppen på den ett ax med långsmala klockformade, blekt rosa blommor. Nej, den är inte praktfull, det menar jag inte, men märkvärdig är den ändå!

Har aldrig sett något liknande, har aldrig väntat mig några blommor. Nu tittar jag nyfiket varje dag: slår de ut mer? Kommer det fler? Men jag är hur som helst förundrad och nöjd över mitt lilla mirakel på fönsterbrädan. Även om det inte blir mer, grannare, större och oftare! Google säger att min krukväxt är en borstaloe. Jag väljer att tro på det.

Jo, visst vet jag att det finns större suckulenter ... de här på Fuerteventura.
Klart av det pampigare slaget! Men jag är jätteglad över min!
Copyright Klimakteriehäxan

CITAT om kulturpolitik

Detta liknar Tyskland 1933. Politikerna vill styra, kontrollera och montera ned. Vi måste alla bli kulturaktivister!

-Årets Almedalsvecka, det återkommande jättestora arrangemanget i Visby dit alla politiker och inflytelserika personer strömmar i stora skaror, är slut. Det är nu flera år sedan jag var på plats (för jobbets skull), men jag läser om en del av det som utspelar sig där. I dagens Dagens Nyheter skriver Sonia Hedstrand om kulturpolitik, ett av de oändligt många debattämnena i Almedalen.. Läget för framtiden i public service ter sig darrigare än på mycket länge. Citatet ovan kommer från ett debattinlägg av en allvarligt oroad Janne Scherman, f d chef för Y`TV4 (och mångårig medarbetare på Sveriges Television dessförinnan). Han är oftast klok.

söndag, juni 30, 2024

Känn dig välkommen!

Ja känn dig välkommen, både in i huset i Barndomslandet och hit till bloggen. För att bjuda på lite skyltar denna skyltsöndag blir det ett par bilder från veckans besök i Arvika.

Som vanligt på söndagarna är det BP som håller ett vakande öga på skyltandet, och deltar ofta gör Angelgirl, AnkiByblixtraCarita ChristianKajsaLisa LillaSyster, 

Colorama heter färgaffären där man kan leta efter sådant man behöver, kanske till ett semesterprojekt i hantverksbranschen? Personalen har i alla fall haft en stund över 
mellan kunderna och det har resulterat i texten ni ser på skylten, som står bredvid
kassaapparaten och där köande kan få sig ett litet leende på köpet. Visst kan ni läsa?
Och kanske få idén att åka till Mjölby på semestern? För egen del ägnar jag
denna söndag åt den aktivitet som fått nr 10 på listan.

Ett sätt att säga välkommen kan vara att bjuda på en kall öl, perfekt när sommaren är
riktigt varm. Noterar att de alkoholfria varianterna är populära, och jag förstår varför:
de är riktigt goda! Just denna slank ner tillsammans med en suverän hamburgare på
Downstairs. Glömde ta bild på skylten ... så det får räcka med öletiketten ...


Tillåt mig "skylta" med en liten skörd av sommarens sanna delikatess: smultron.
Medan jordgubbarna fortfarande kostar uppåt 60 kronor litern är de här alldeles gratis i
Barndomslandet. Fast det kostar på att plocka dem, det kan inte förnekas ...

Min bästa smultronplockningshistoria är numera över 30 år gammal. Jag och Dottern är
på promenad i Barndomslandet och hittar MÄNGDER med mogna smultron. Vi har nån
liten påse, den blir snabbt full. Vad göra? Jo barnet har "cykelbyxor". De åker av, jag
knyter ihop dem och simsalabim, vi har en bärkorg! Varken hon eller jag glömmer det!

Copyright Klimakteriehäxan

lördag, juni 29, 2024

Veckans mening – om frihet!

Nog är det en sorts frihetskänsla som inställer sig när man ligger där på stranden. Solen skiner, vågorna kluckar, fåglarna sjunger men ingenting stör. Stranden är helt enkelt min egen. Ja jag "äger" hela sjön, hela viken med klippor och all omgivande grönska! Så känns det!

En annan sorts frihet är den jag läser om i boken som följer med mig: "Fri" av Lea Ypi. Om hennes uppväxt i diktatorn Enver Hoxhas Albanien, med indoktrinering precis överallt. Påminner om skildringar från Kina och Nordkorea, misstänker att människor fortfarande har det likadant i dagens Iran och Afghanistan, till exempel. Kanske i Ryssland också? Oppositionen har det inte lätt i de där länderna!

Lea Ypi blir ändå fri. 1991 fick flera partier ställa upp i val och en ny era inleddes. Lea får utbildning som farbror Enver inte har något inflytande över. Partiet, det med stort P, odugligförklaras. Landet ska bli en demokrati. Yttrandefrihet en rättighet. Boken hon skrivit, och som fått mängder med priser och lovord, är en skildring av europeisk nutidshistoria som vi sällan tänker på. Den är inte helt lättläst, men klart intressant. 

Och vad strandliv beträffar, så har hennes gamla hemland Albanien klättrat på badturisternas favoritlistor. Redan på Hoxhas tid hände det att man fick åka till havet och då var det på statens bekostnad. Idag lär stränderna vara fantastiska och helt i klass med andra runt Medelhavet.

Nu tänkte jag att Lea Ypi också skulle få servera oss Veckans mening, den där som Skriv-Robert efterlyser på lördagarna. Det ska vara en mening man nyss läst och som fått en att hejda sig om än aldrig så lite, av vilken anledning det vara må.

Den här berättelsen handlar också om en familjs sönderfall. Mamman blir förtidspensionär och pappan får sparken, men de hanterar sin arbetslöshet helt olika. Mamman går in i politiken och blir aktiv medlem av Demokratiska Partiet, en frihet av ny sort i landet. Dottern beskriver engagemanget som nyss var otänkbart och som lite påminner om en nyfrälsts agerande:

Hon gick på partimöten, satt i valberedningar, ordnade manifestationer, kampanjade för olika reformer, tog plats i nationella kommittéer, träffade delegationer från utlandet.

Copyright Klimakteriehäxan

fredag, juni 28, 2024

Ljudligt

Vaknar till en fredag när supervärmen svalnat och molnen bjuder på ett stilla (och välbehövligt) sommarregn som får det att prassla i löven. Och det är just det här med hur saker och ting låter som Elisa Matilda fokuserar på i veckans fem fredagsfrågor!

  1. Vilka ljud gillar du att somna till?
    Vågskvalp är oslagbart! Men även ett stilla regn är behagligt (om man nu inte råkar sova i tält ...)
  2. Vad brukar låta i ditt hem? Barnlek på gården, grannens dammsugning, passerande tåg, båtar på Årstaviken och så våra egna ljud: lite prat, lite tv, lite radio, lite pianospel. I bästa fall glada barnbarn!
  3. Vad tycker du om din egen röst? Har vant mig vid att höra den i inspelad form och tycker den är OK.
  4. Vad är mest oljud för dig? De flesta rapartisters "låtar".
  5. Vilket ljud är sommar för dig? Där är vågskvalpet tillbaka, i sällskap av fågelsång! Lite humlesurr också, i klätterhortensian på bilden. Men ett sommarljud tycker jag illa om och är rädd för: åska. Sitter i sen barndomen.
Copyright Klimakteriehäxan

torsdag, juni 27, 2024

Välkommet återfall

Som en följd av stora krav på besparingar lät Sveriges Radios ledning för en tid sedan meddela, att två i mitt tycke mycket värdefulla program skulle läggas ner: "Människor och tro" och "Radioföljetongen". Båda skulle försvinna ur tablån i april i år.

Vad som sedan hänt vet jag inte, men jag får ändå intrycket att ryktet om åtminstone Radioföljetongens död var överdrivet. För nu har alldeles nyss en ny bok presenterats, som "sommarlyssning". Det är norska Nina Lykkes "Vi är inte här för att ha roligt" (Vi er ikke her for å ha det morsomt) i inläsning av Leif Andrée.

Det här är en riktigt underhållande historia. I centrum författaren Knut som tycks ha tappat förmågan att skriva romaner. Så blir han inviterad till en bokmässa för att delta i ett estradsamtal. Han inser att han ersätter en person som hoppat av men tackar ändå ja.

Knut åker till Lillehammer. Han är nervös och pank, och det blir alldeles för mycket alkohol. Sitt hotellrum tvingas han lämna, han sover lite när det passar. Dessutom ramlar han på gamla älskarinnor, en efter en. Det där estradsamtalet blir skandalartat, men gör intryck ...

Ja hur går det till i "de fina litterära" kretsarna egentligen? Hur uppför sig de kulturstämplade? Inte så värst stilfullt, om man ska tro Nina Lykke. Det här är första gången jag läst henne, och jag kan verkligen tänka mig att Leif Andrée kan göra den rätt saftiga historien rättvisa. För egen del tycker jag det var lite oturligt att jag redan läst boken ...

Om nu denna ljudbok är ett enda lysande undantag från nedläggningsbeslutet återstår att se. SR motiverade det hela med att man "inte vill konkurrera på ljudboksmarknaden". Ända sedan 1939 har radiolyssnarna erbjudits såväl klassiker som nyskrivet i den här programserien, som dessutom  till skillnad från streamingtjänsterna  inte kostat något extra.  "Radioföljetongen" blir saknad. Törs man hoppas på fler "återfall"?

Copyright Klimakteriehäxan

Till sommarens helger

Torsdagen är dagen då Helgfrågan ställs av Mia i bokhörnan och besvaras av många. Denna den sista torsdagen i juni undrar hon: Vill du att Helgfrågan ska köra en sommarversion?

Mitt svar är enkelt och rakt: ja tack, gärna. För visst bloggar vi väl vidare även om det råkar vara sommar? Visst blir det väl helg även så här års? Önskar er alla självklart härliga dagar och passar på att tacka Mia för hennes insats!

Copyright Klimakteriehäxan

onsdag, juni 26, 2024

Lasse Åbergs lånade visdomsord

Sommar i P1 kl 13 och 22.05 samt på Sveriges Radio/play
Jag lyssnar endast i undantagsfall på "Sommar 
i P1", eftersom jag helt tröttnat på programformen. Naturligtvis betyder det att jag missar ett och annat guldkorn, men som världen numera är beskaffad går sådana missar lätt att reparera.

En sommarpratare jag alltså inte hört är allkonstnären Lasse Åberg, musiker, filmmakare, Disney-fantast och bildkonstnär, för att ta några titlar som platsar på hans visitkort. Han gick ut som tvåa i den här radiostafetten.

Foto Sveriges Radio
Åbergs program sändes i söndags och det visar sig att han då citerade ”Nunnans bön”, efter en engelsk nunna som levde på 1600-talet i Wells Cathedral (en anglikansk katedral
i Somerset). Läs och tyck själv om visdomsorden som han lånat:

”Herre, Du vet bättre än jag själv att jag håller på att åldras, och att jag en dag ska vara gammal.
Avhåll mig från den fatala tron, att jag måste yttra mig i alla ämnen och vid alla tillfällen. Befria mig från begäret att jag skall ordna upp alla människors angelägenheter.
Gör mig tankfull men inte dyster, hjälpsam men inte beskäftig.
Hjälp mig att inte repetera ändlösa detaljer, ge mig vingar som för mig till saken! Försegla mina läppar angående mina krämpor och besvär. De tilltar och det känns alltmer frestande att älta bekymren.
Jag vågar inte be om ett förbättrat minne men jag ber om växande ödmjukhet och mindre tvärsäkerhet när mitt minne inte stämmer med andras. Lär mig den strålande läxan att jag tar fel ibland.
Låt mig få bli någorlunda angenäm, jag vill inte vara något helgon, somliga helgon är så svåra att leva med. Men en sur åldring är något av kronan på djävulens verk.
Ge mig förmågan att se det goda i oförutsedda sammanhang och att se talanger hos människor där man inte väntade sådant.
Och käre Herre, gör mig vänlig, så att jag säger dem vad jag ser. Amen."

Jag förstår att Åberg citerar den här bönen, han tycker nog att han hittat en skatt av ord och jag är beredd att hålla med (även om jag i ärlighetens namn måste erkänna att jag inte riktigt förstår allra sista raden). Faktum är att han är så förtjust att han redan använt samma bön i radio, för tio år sedan, då i den med "Sommar" närbesläktade programserien "Vinter".

Höll resten av Lasse Åbergs sommarprogram samma kvalitet? Tillåt mig tvivla, eftersom det känns i det närmaste omöjligt, men som sagt: sådana missar är lätta att reparera. Här finns hela sändningen, på SR Play.

Copyright Klimakteriehäxan