onsdag, juli 03, 2013

Lagstadgat umgänge

Vi är nog rätt många som ibland slagits av det dåliga samvetet gentemot åldriga föräldrar. Borde vi inte hälsa på lite oftare? Bry oss lite mer? Ringa flitigare? Skicka ett vykort till?
Den som aldrig behövt tänka så kan känna sig stolt. Men nog har jag haft de där funderingarna – och när man så en dag blivit ”föräldralös” är det ju uppenbart för sent att reparera skadan.

I Kina har myndigheterna nu tagit tag i problemet via en ny lag som trädde i kraft vid månadsskiftet. Lagen föreskriver att man är skyldig att besöka föräldrar som är 60 år eller mer. Hur ofta de där visiterna ska göras för att lagstiftaren (och de gamla) ska vara nöjda regleras inte, utan den bedömningen hänskjuts till en domstol.

Och lagen hade bara gällt i ett drygt dygn när den första domen föll: en kinesisk kvinna beordras nu att besöka sin 77-åriga mamma minst en gång varannan månad, och på minst två nationella helgdagar om året. Hur trevliga de utdömda mötena blir kan man naturligtvis fundera över. Tvång är väl sällan en bra grund för umgänge av vilken typ det vara må.

Men för oss som inte har lagstadgad skyldighet att ägna mer tid åt den äldre generationen är detta kanske ändå en tankeställare. Borde vi inte hälsa på lite oftare? Bry oss lite mer? Ringa flitigare? Skicka ett vykort till?
Rätt som det är tillhör man ju själv den där sista släktgrenen, och vill förstås inte alls att barnen ska glömma bort eller överge en – utan komma, högst frivilligt, och umgås en stund då och då. Trots att det inte är lag på det.

Copyright Klimakteriehäxan

6 kommentarer:

  1. Anonym10:40 fm

    Hoppas man kan överklaga domen. Eller tvingas man träffa sina barn för att en domstol tycker så?!
    Fast man kan kanske göra enskilt avtal.....ungefär som man skriver testamente......hm.
    Näe, tvång är sällan bra.

    Lenas syster

    SvaraRadera
  2. Lenas syster - håller med!

    SvaraRadera
  3. bosse3111:33 fm

    Eftersom jag är föräldralös sedan 30 år (80+are)har jag motsatt problem. Men med hjälp av lite sociala medier- mest facebook, får man möjlighet att hålla kollen på barnbarnen under deras trevliga irrfärder till platser man inte hunnit med.

    Dessutom dyker dom fortfarande upp och önskar sig plättar med barndomens smak. Du nya sköna värld går faktiskt an.

    SvaraRadera
  4. Vi är fyra generationer här på samma ö, jag är lycklig över min pigga mamma och att våra egna barn vill umgås med mej :)

    Nu ska det bli pärlbröllopsfest på en ö med fyr med flickvänner, sambos, svärson, barnbarn... Hoppas det inte blåser, för då blåser festen bort...

    SvaraRadera
  5. P.S
    gifter man sej med en fattig värnpliktig, har man knappt råd med en fotograf ;)

    SvaraRadera
  6. Bosse - det där låter bra, allt vad en åldrig kines kan önska sig!
    Hannele - jasså är det pärl- som gäller. Ja firas ska det förstås, på nåt sätt (för er andra: vi talar bröllopsdagar)

    SvaraRadera