tisdag, juli 26, 2005

Hur lång är en fot?

Hur lång kan en fot bli?
Hur mycket kan fötter över huvud taget växa?
Jag undrar verkligen.
Att bebisar har små fötter kan inte diskuteras.
Men då borde väl alla gamla människor ha jätteblad närmast backen?
Det har de inte.

Jag kanske blir den första, om jag bara blir gammal nog. För växer, det tycks dom göra, mina små fötter som varit så snälla och lydiga i så många år.
De har burit mig både långt och fort, klättrat, hoppat rep, plöjt fram i sand, sparkat en och annan boll, trampat runt i otakt till diverse dansorkestrar, motvilligt låtit sig stängas in i slalompjäxor, gått folkdanskurs, balanserat på stålklackat, kört gympapass både med och utan hopp.

Aldrig större än 38. Ibland 37 eller 37,5, beroende på modell.
Förrän jag blev mamma. Då blev det plötsligt 39. Samt tvångsskilsmässa från åtskilliga par älsklingar i skilda klackhöjder och utformning.
Och nu, när de små barnen har 40 respektive 44, måste deras mamma be att få prova 40 – eftersom 39orna verkar ha krympt?

Dessutom har jag förstått att jag inte är ensam om fenomenet. Kanske är det en allmän trend, detta att vi har allt större fötter? Teorierna är många. En som låter trolig i mina öron går ut på att man helt enkelt trycker ut sulorna mot backen, ju mer desto större belastningen är. Se där ännu ett skäl att slåss mot övervikten: man vill försvara de små nätta fossingarna. Samt fortsätta använda sina sexiga sandaler och ursnygga stövlar.

Men loppet är naturligtvis redan kört. Visst är vi många som har lite kjolar och jeans kvar i klädkammaren trots att de är för små just precis NU – men sen, när vi blivit smala igen, kommer vi ju att kunna ha dem igen, eller hur?

Försök det resonemanget överfört på skor och det blir alltför magstarkt även för världens mest övertygade optimist.
Det är kört.
Bara att klampa på.
Lönar sig inte ens att försöka gå i de gamla spåren.
De är också för små.


PS Detta måste för övrigt vara den ideala platsen för en fotnot. Alltså:
Fotnot: 1 fot = 0,2969 meter. Nästan 30 cm med andra ord.
(I mitt personliga fall är dock måttet, i runda slängar, högst 25 cm… )

Copyright Klimakteriehäxan

3 kommentarer:

  1. Jag har haft 45:or sedan jag var 14. Jag tyckte det var en perfekt storlek, därför bestämde jag mig för att alltid ha den ;-)

    SvaraRadera
  2. Anonym9:37 em

    Tror du inte att det helt enkelt är skostorlekarna som förändrats?

    Jag är helt övertygad om att storleken på kläder har gjort det. Det som var en 38:a för 10 år sedan är en 34-36:a idag. Och det är inte för att jag blivit större. Minns inte att jag någonsin kommit i nåt i strl 38 :)

    Kanske sker samma sak med skor?

    SvaraRadera
  3. ann catrin: det där stämmer verkligen med kläderna. Men jag trodde inte det gjorde det med skor - tror mer på Häxans teori om tyngden som trycker ner.

    Sen jag lärde mig att "vackra blommor har stora blad" störs jag inte så mycket längre av mina breda 40:or.

    SvaraRadera