Vi kallar det gärna för att "flanera" när vi som turister strövar runt i en ovan och relativt okänd miljö. Det betyder oftast att vi bär på så lite som möjligt, att vi inte har bråttom – och kanske inte ens siktar på ett i förväg bestämt mål. Hastigheten är med andra ord låg, avstressad, bekväm.
Men andra gånger ser promenerandet helt annorlunda ut. Då har vi ont om tid, mycket att släpa på och trängseln på trottarer och i gatukorsningar irriterar. Det är omöjligt att ta sig fram tillräckligt fort.
Det är så hon har det, kvinnan som rusar förbi mig på ett övergångsställe på nionde avenyn på Manhattan i förra veckan.
Alltså får hon illustrera nyckelordet HASTIGHET som är tisdagstema nu.
Kan bara hoppas att kvinnan kom fram i tid, med alla prylar i behåll. Kanske fick hon rent av en minut eller två att pusta ut? Det behövde hon. Precis som vi alla när vi haft brådis.
Copyright Klimakteriehäxan
tisdag, september 27, 2016
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Arma kvinna, tänk om hon inte hann fram i tid! Undrar just vad hon skulle göra när hon hade så bråttom!
SvaraRaderahastar inte, åker hemifrån i tid
SvaraRaderaKul tolkning. Föredrar att flanera lugnt och sakta eller gå en härlig powerwalk, men avskyr att känna stress.
SvaraRaderaTänk vad roligt att du jobbade så där som jag la upp 😃
Violen - det får vi aldrig veta!
SvaraRaderaHannele - du är klok som alltid.
Mia - jo du det där minns man - och ja, det kunde bli lite stressigt trots allt ...!