Naturligtvis leder den här frågan tankarna till den arbetsmiljö man själv vistats i, för min del alltså nyhetsverksamhet. Tycker att Liza Marklund kom nära kvällstidningens verklighet när hon skrev om Annika Bengtzon. Aaron Sorkin, tv-seriernas mästare, gjorde "The Newsroom", väldigt sevärd och ett och annat att fundera över fick man sig också till livs i tv-soffan. Och i Hjalmar Söderbergs "Den allvarsamma leken" får man genom Arvid en inblick i hur tidningsmannens liv kunde te sig längre bak i tiden.
Många av mina kollegor inom journalistiken har skrivit sina minnen och fått ut dem i bokform, men jag väljer att hoppa över dem här, trots att det finns både dramatik och heta känslor som bjuds ... min egen "Att vara yngst är ett handikapp som går över" faller väl in i den kategorin, antar jag. Oj då, den hoppade jag visst inte över ...?
I Sanna Samuelssons "Mjölkat" kände jag doften från ladugården mitt på bondlandet, ett liv med kor och svensk vardag. Hon skildrar en verklighet hon är mycket väl bekant med och jag gillade att läsa boken, som var originell och dessutom hennes debut. Pris fick den också!
Elsie Johansson gav gamla tiders "postfröken" ett ansikte när hon skrev den fina trilogin om Nancy, som vid det här laget måste kallas en klassiker. Ernst Didrings "Malm", en trilogi om byggandet av malmbanan, är värd att plockas upp igen. Freida McFaddens "Hembiträdet" (The Housemaid) har en helt annan sorts jobb ... och Valerie Perrins "Glömda om söndagen" (Les oubliés du dimanche) förflyttar läsaren till ett franskt äldreboende. I Emma Hambergs "Je m´appelle Agneta" förvandlas ett au pair-jobb till något som mest liknar att arbeta som personlig assistent. I Lisa Ridzéns "Tranorna flyger söderut" får man en väldigt positiv bild av folk som verkar i hemtjänsten.
Daniel Bergman kom för ett par år sedan ut med "Hjärtat", en självbiografi som författaren menade att han skrev främst för sin dotters skull, eftersom en livshotande sjukdom kunde döda honom när som helst. Att han är son till Ingmar Bergman bidrog till intresset, förstås, och visst handlar det lite om fadern också. Men intressantast var beskrivningen av jobbet som ambulanssjuksköterska. Daniel bytte yrke, efter år i filmbranschen valde han vården och ett arbete som verkligen bjuder på dramatik, och det var min behållning av boken.
Nu känns det som om jag bara kommer på fler och fler exempel på jobb som skildrats bra i både ord och bild. Inte så konstigt kanske, det yrke vi väljer tidigt i livet blir otroligt viktigt. Det gäller nog postfröknar lika väl som mjölkbönder eller utrikeskorrespondenter. Då har jag ändå helt hoppat över alla poliser och advokater som hotar att spränga våra bokhyllor och står i kö på streamingtjänsterna!
 |
| Jeff Daniels har huvudrollen i "The Newsroom". Kan ses på Prime Video tror jag. |
Inlägg
Elsie Johanssons trilogi har jag läst om kvinnans liv och utveckling från barn till vuxen på landsbygden, inte många egna val.
SvaraRaderaMen bra läsning!
RaderaLiza Marklunds Annika Bengtzon känner jag mycket väl igen. Läste nog alla böcker där hon var huvudperson. Sedan tänker jag osökt på Millenium serien där Mikael Blomkvist, huvudpersonen ju var journalist.
SvaraRaderaAnnars har jag inte läst någon av dina böcker.
Helt rätt om Millennium, den tänkte jag aldrig på ... "Hembiträdet" blir krim när man kommit en bit in, kanske intressant även för dig?
RaderaI Ola Nilssons roman "Isidor och Paula" kör Isidor tunnelbana i Stockholms tunnelbanesystem.
SvaraRaderaJag brukar själv tänka att tunnelbaneförare är ett sådant yrke, där många individer - och det av olika de slag och med så mångs olika livsöden - passerar revy på de olikaT- perrongerna. Det parallellt med att tunneltågföraren mestadels befinner sig inne i sin hytt med sina egna tankar. Jag finner det intressant.
Sedan har Alexandra Pascalidou skrivit en bok utifrån samtal hon haft med olika taxiförare. Det är ju också en yrkesgrupp som får se- och höra mycket: Människor som passerar i- och genom Staden, i morgongryningar och på nätter...Olika livsöden, alla på väg någonstans.
Nu kom jag även att tänka på Babels Hus, av P.C Jersild. Sjukhus är ju också en miljö, som kan innefatta det mesta i fråga om möten med människor och allt vad som där tillhör, vad som kan pågå på ett sjukhus, som.kan vara som en egen liten värld i den "övriga" världen.
Du understryker vad jag rundade av med: det finns verkligen många böcker som berättar om yrkesliv! Pascalidous taxibok har jag läst, "Babels hus" också. T-baneförare tror jag också du tänker helt rätt kring - tänk när folk hoppar framför dem på spåret, vilken chock, vilket trauma!
RaderaTack för intressant kommentar!
Genom böcker /texter, kan man få komma in i- och ta del av andra världar!
RaderaSå sant - och tack och lov!
RaderaDisa Åberg var, som jag, reseledare i södra Europa i sin ungdom. Hon har skrivit en roman "Sicilia Amore", som skildrar reseledartillvaron på ett övertygande sätt. Ofta tänkte jag under läsningen: "Ja! Precis så var det!" Även i övrigt är det spännande och bra läsning.
SvaraRaderaTack för tips - du blev anonym???
Radera