Det är äppeltider. Å, så gott!
Den som har lyckan att ha egna träd kan frossa gratis. Vi andra får köpa vår frukt. Och det gör vi faktiskt gärna! Det kan bli äppelbitar intryckta i en sockerkaka, det kan bli gammaldags kompott, det kan bli äppelkaka eller paj (med mycket vaniljsås). Men det räcker långt att bara sätta tänderna i ett, kanske favoriten Cox Orange? Eller ett Åkerö? Aroma? Gravensteiner?
Variationerna är många. Köper man dessutom riktigt mycket äpplen på en gång gäller det att ha en trevlig skål att ha dem i.
Hoppsan, ingen skål stor nog?
Då kan du kanske låta dig inspireras av denna tyska idé, lite åt Ernst-hållet. Men vacker, inte sant? Den här fanns i receptionen på ett så kallat design-hotell i Berlin. Och som jag förstod det var det bara för hotellgästerna att förse sig. Sympatiskt!
UPPDATERING: Kommer just ihåg en sann äppelhistoria, redan berättad här på bloggen, men för hela fem år sedan, så jag tycker det kan vara dags för en repris:
En trädgårdsägare tänkte på sina apellösa grannar. Samlade ihop frukt i två stora spannar. Ställde ut dem vid sin grind med en textad skylt: VAR SÅ GOD, BARA ATT TA!
Vad tror ni hände? Jo morgonen därpå hade någon varit där. Spannarna var borta. Båda två. Men äpplena hade hällts ut och låg kvar i en hög.
Ibland lönar det sig dåligt att försöka vara snäll och givmild. Till och med i äppeltider.
Copyright Klimakteriehäxan
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Kul, vi fick väl så där 20 kg egna äpplen.
SvaraRaderaP.S.
SvaraRaderaälskar kompott
Och om man gör en sån här korg på våren, med färskt björkris, blir den nog vackert ljusgrön ...
SvaraRadera20 kg - inte illa, Hannele! Det kan bli mycket godis! Vilka sorter?
SvaraRaderaAnonym - men då krävs det väl ändå ett fat med vatten under hela härligheten? Om det ska bli musöron, alltså!?
SvaraRaderaVilka sorter?? Ett träd i hörnet av tomten som överlevde sprängningarna. En LÅNG pinne var det, men jag har beskurit och skött om det, vissa år har vi fått 30-40 kg, nästan mer än vi behöver...
SvaraRadera