Halvtidsrapport från bokmässan

Det är bara halvtid i bokmässan när jag kliver på tåget, sparkar av mig skorna, somnar – och är på väg hem. Skorna är av den bekväma sorten, det är grundregel 1 för den som tar sig hit. 

Två andra bra råd för bokmässebesökare kan man låna av utrikesminister Margot Wallström. Hon fick ofta frågan hur det vara att jobba i FN och sa då alltid:
-Ser du en toalett? Använd den!
-Har du en stol i närheten? Sätt dig!
Möjligen bör man med bokmässan i åtanke lägga till: ha vatten till hands! Och en ”dramaten” för att forsla hem inköpen kan vara räddningen för ryggen …

På det enorma golvet sjuder det som vanligt av aktivitet. Kända och mindre kända människor stöter ihop. En man i vit frottébadrock särskiljer sig från mängden. Han är, visar det sig, krokimodell. En annan ståtlig karl har folkdräkt med ulljacka och hatt. På frågan hur han står ut i värmen säger han glatt att ”det är snyggt – och jag är fåfäng!”.

Ambassadör Ingmar Karlsson, Turkiet-expert bland annat, tar paus från politiken och strosar i korridor B. Avgångne statsministern, numera författaren, Fredrik Reinfeldt pratar med förra SvT-chefen Eva Hamilton, Per Schlingmann (vars senaste bok sågats rejält) har bråttom i rulltrappan. Norska deckardrottningen Unni Lundell intervjuas av Fredrik Belfrage och berättar dels hur mörkrädd hon är, dels att hon efter att ha läst sin första bok, Astrid Lindgrens ”Pippi Långstrump”, tänkte att ”det där kan jag göra bättre själv”.

Horace Engdahl envisas med solglasögon trots att solen, som nästan alltid lyser när det är bokmässa i Göteborg, förstås stannar utanför mässans väggar. Sveriges Radio visar upp Ingvar Storm, Ulf Elfving och Cecilia Uddén, som alltid med sjal över ena axeln. Ian McEwan är en av gästerna när SvT:s ”Babel” spelas in inför publik.  I Utbildningsradion pratar Märta Tikkanen och Eva Funck om känslor. Alexandra Charles, regelenligt klädd i rött, värvar nya medlemmar till 1,6miljonersklubben. Carl-Otto Werkelid, en gång kulturchef på Svenskan, träffas hos Svenska Akademien. I Svenska Dagbladets monter bjuds inte bara på tidning utan också på mjukglass, en nyhet för året.

Mysfarbrorn Björn Hellberg håller till på armlängds avstånd från Svenska Akademien, och närmre den än så kan han nog inte räkna med att komma. Han verkar ha en osannolikt enhetlig läsekrets. Nog måste väl en och annan karl ha läst hans verk? De vill i så fall inte läsa fler. För kön som ständigt ringlar lång framför Hellbergs signeringsbord består uteslutande av damer, ingen under 50. 

Mässans gladaste, flitigaste, frejdigaste och möjligen också frodigaste författare kallar sig för Lanttant med stort L. Mickan Thor har sedan hon slutade arbeta som journalist formligen sprutat ur sig böcker, almanackor och dessutom vykort – hon är en mycket duktig fotograf, som förstås också själv illustrerat sin senaste, denna gång om mat och matglädje. Dock är det svårt att greppa omfattningen av den svenska kokboksutgivningen. En trappa upp håller kockarna till, med smakprover, matlagningstips och vackra kokböcker i rader utan slut. Levande träd och blommor ramar in.

Den som fortfarande nyttjar cd-böcker gör verkliga fynd på mässgolvet. För en enda liten guldtia får man Karin Alfredssons utmärkta ”Den sjätte gudinnan” eller en garanterat lättlyssnad Jeffrey Archer, till exempel.

Men tro inte att det bara är böcker och traditionella pappershandelsvaror man handlar här. Smycken, väskor, mat och kläder hittar du lätt.
Det där med klädseln är ett kapitel för sig. För trots trängsel och hetta har folk både täckjackor, fleecetröjor och tovad ull på sig. Men när det är dags för akademiens finmingel på 28de våningen i nya, tredje, tornet på hotell Gothia har folk ofta bytt om. Här bereds plats för både snille och smak.

Nya ständiga sekreteraren Sara Danius tar emot i helsvart. Här trängs de litterära storheterna: Per Wästberg, Lars Gustafsson, Eva Bonnier, Lena Andersson – men också mässans grundare Bertil Falck, Patrick Modianos översättare Madeleine Gustafsson och bokhandlerskan från Åhus äter ostron och Moules Marinière, färska rödbetor med gotländsk getost, lättrimmad torskrygg och krämig kräftsill. Faktiskt och väldigt o-göteborgskt inte en enda räka inom synhåll … däremot är utsikten över staden helt bedövande!

Tusentals programpunkter återstår för lördagen och söndagen. Kanske blir det trängre mellan montrarna då. Intrycket från fredag eftermiddag, när allmänheten blandar sig in bland mediefolk, lärare och bibliotekarier, var att leden var ovanligt glesa. Barnvagn eller hund verkar i alla fall inte vara ett hinder, trots att man måste tycka synd om både vovvar och småttingar i miljön.

Den ganska vanliga och sorgliga anblicken av de minsta montrarna, befolkade av en ensam person utan intresserade besökare, mötte en redan tidigt på eftermiddagen. Det kan bero på att Ungern som temaland har fått somliga att avstå. Det skulle också kunna vara en effekt av de svåra tågproblemen.

Eller så har, som en veteran sa, bokmässan passerat sitt bäst-före-datum, på litteraturens väg från papper till digitaliserad spridning. Det får framtiden utvisa, som det brukar heta.

Också en bild från bokmässan ... men trapphuset är sällan så här tomt!

Utsikt från 28 trappor upp.

UPPDATERING: Nu finns facit vad beträffar publikstorleken på mässan. 94715 besökare har noterats. Det betyder en liten minskning från 2014. Källa: SvD.

Copyright Klimakteriehäxan