Ogräs

Hur definierar man ogräs? Det tål faktiskt att fundera på.
I grund och botten handlar det väl om hur gärna vi vill ha vissa växter i vår närhet, i rabatter, trädgårdar och gräsmattor. Men ogräs kan vara så mycket och så olika. 

Vi har massor av arter som stundtals blir beskyllda för att vara just ogräs, medan andra människor uppskattar deras skönhet – maskrosen är ett lysande exempel! Och titta nära på lite våtarv! Du ser små fina vita blommor – men tjohej så snabbt de rivs upp! Brännässlor uppskattas av en del entusiaster när de är späda, för då kan man göra soppa på dem. Fast de är inte späda länge, de växer så det knakar, och de bränns verkligen riktigt otrevligt! Det är helt enkelt väldigt subjektivt, det där ogräsbegreppet. 

Jättebalsamin

Mycket handlar det alltså om tycke och smak. De invasiva, väldigt livskraftiga arterna som vi förväntas hata och försöka utrota, som lupin och jättebalsamin, är ju hur vackra som helst! I buketten på min bild ser du jättefina blåa blommor. En foderväxt är det, vi hade en granne i Barndomslandet som hade får och han sådde de här som är släkt med ärtor (dock vet jag inte dess korrekta namn). Fast det blev problem. Och de har bestått, genom många år som gått.

Fåren försvann, men inte det de skulle äta. Tvärtom bredde växten ut sig och visst var det vackert när alla slog ut i sin fantastiska blåa färg, men allt annat på ängen kvävdes. Inga prästkragar, inga smörblommor, knappt ens några hundkex och vitmåran såg mest ut att be om ursäkt för att den trängde sig på när den försökte klamra sig kvar i kanten av åkern. Det som nyss var en nyttoväxt hade blivit ogräs.

Grannen insåg sitt misstag, så numera slås ängen med traktor och de blå blomaxen blir effektivt halshuggna en bit in på sommaren. Innan dess försöker jag alltid se till att plocka någon bukett som sätts i vas. För visst kan de kallas ogräs numera, men fina att se på är de!

Copyright Klimakteriehäxan