torsdag, augusti 18, 2005

Jag längtar till Ikea!

Här kommer en garanterat obetald reklamtext.

Jag längtar till Ikea.
Behovet av att åka dit blev akut i eftermiddags.
I den vackra sensommaren gick jag ut och flanerade. Hamnade på Strandvägen och vad som fick mig att gå in i Den Fina Affären vet jag inte, har aldrig handlat där.
Nu gick jag i alla fall in – de skulle ju kunna ha luftkonditionering, det kanske var lusten till lite svalka som gav impulsen?

De har ingen luftkonditionering. Men rea. Och eftersom jag älskar att fynda spärrade jag naturligtvis upp korpgluggarna.
Kunde man fynda?
Om!
Provsatt en soffa som i dag kostade endast nästan 41 000 kronor – fyndpris, stod det på lappen. Normalpris 69 000. Satt man kungligt? Ja kanske, jag vet ju inte så noga hur kungar sitter. Men extremt bekvämt var det inte. Varar livet ut, sa någon. Jaha. Och vem vill prompt ha en och samma soffa tills döden skiljer oss åt?

Soffbordet var litet. BARA 19 000 spänn – har glömt normalpriset.
En jätteful bricka kostade 6000, men det var nog inte rea.
En liten lampa i plåt kostade 2 400.
Så där fortsatte min fyndjakt.

Jag var ännu varmare när jag kom ut på trottoaren igen. Men jag var inte ett öre fattigare – eller en pryl rikare. Kände sympati för den stackare som har alldeles för mycket pengar och alltså handlar i Fina Butiken. Och så längtade jag akut till Ikea.

Jämför gärna Ikea-soffan Arvika som för femton år sedan var deras allra billigaste. Vi panikköpte dem sedan vi äntligen lyckats bli av med en möbel som köpts i övermod – för stor, för tung, inte särskilt bekväm.
Två tvåsitsiga Arvika kostade under 3000 kronor tillsammans.
Vi har dem kvar än.

Kretongen bleknade och jag planerade omklädning. Men ack, det skulle kosta flera gånger mer än nypriset. Plus tyget - det billigaste jag hittade som var tänkbart kostade 200 kronor metern. För dyrt, det skulle gå åt rätt många meter.
Så en vacker dag skred jag till verket själv och våra soffor blev jättefina. Tyget kom från Ikeas fyndhörna, 10 kronor metern. Och jag jobbade ju gratis, så hela operationen gick på några hundralappar.

Då kommer vi till frågan om komforten. Satt jag bättre i eftermiddags, i en möbel som fått en prislapp på 69 000?
Nej.
Jag sitter bättre i min 15-åriga, egenhändigt omklädda Arvika.
Måste åka till Ikea snart.

Copyright Klimakteriehäxan

5 kommentarer:

  1. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera
  2. Håller med,, ikea är kalas!
    Men öh, va är det för skräp som ligger före mitt inlägg???

    SvaraRadera
  3. Tack för påpekandet - jag har fått flera konstiga "kommentarer" från någon sorts företag, jättelånga drapor på engelska som jag inte är ett smack intresserad av. Och inte tror jag dom intresserar sig för Klimakteriehäxan heller.
    Vet inte hur det kommer sig, hoppas det inte blir för många - att få kommentarer är kul, men inte SÅNA!

    SvaraRadera
  4. Spammen har nog drabbats oss alla.
    Jag längtar också till IKEA, men det närmaste ligger 25 mil härifrån. Men nästa år... då ligger det bara tre mil här i från. Kalmar IKEA öppnar då.

    SvaraRadera
  5. IKEA är dödstråkigt när man som jag har huset fullt med det jag behöver och inte får plats med nåt nytt.

    Jag log åt sofforna som skulle räcka hela livet. När vi köpte våra första två soffor (skitsnygga, sovbara) lovade affären att de skulle hålla äktenskapet ut.... men då trodde de nog att vi var moderna, inte att vi är två gamla envisa stötar som håller ihop över silverbröllopet.
    Sofforna höll 15 år...

    SvaraRadera