tisdag, november 07, 2006

Vilse i språkskogen


Jag brukar hävda att jag är väldigt duktig på att stava.
Det händer naturligtvis att jag skriver fel – fingrarna slinter ju ibland, men jag kan stava.
Utan att darra på manschetten påpekar jag felstavningar, både här och där.
Men nu har jag hamnat i konflikt med stavningsreglerna, vilket stör min sinnesro.

Ta ett verb som ”kamma”. Gör om det till substantiv: ”kamning”.
Eller ta ordet ”amma”. Det handlar ju om ”amning”. Glasklart.
Ett m dubbelskrivs alltså inte före ett n, det är lagen.

Men nu skulle det exempelvis kunna hända att en båt ”rammas”.
Vad utsätts den då för? Jo, menar jag, en ”rammning”.
”(In)ramning”, med långt a, gör man av en tavla som ska upp på väggen.
En tacka som får barn ”lammar”. Vad heter då denna sorts födelseprocess?
Jo ”lamning”. Och hur uttalar man rimligen det? Med ett långt a, förstås.
Nej! Det går ju inte. ”Lammning” vill jag att det ska stavas.
Städade nyligen. Då ingår det att ”damma”. Vill någon påstå att jag ägnade mig åt ”damning”?
”Dammning” handlade det väl ändå om?
Uttalet blir då alldeles naturligt det rätta, med kort och öppet a-ljud.

Jag har skapat mig en teori också. Att ”lam”, ”dam” och ”ram” med de långa, slutna a-ljuden är egna ord med en specifik betydelse helt utan relation till ”lamma”, ”damma” och ”ramma”. Och därför borde detta vara glasklara undantag. Medan ”am” inte betyder något alls, och ”kam” behåller sitt ursprungliga uttal och inte kan missförstås, om man går tillbaka till mina första exempel.

Om man finkammar sitt ordförråd – regelrätt finkamning – kan den energiske säkert hitta fler.
Se där vad man kan grubbla över i brist på något viktigare när man gått vilse i språkskogen.

UPPDATERING: HETER LÖSNINGEN PRESENS PARTICIP?

Efter en del ältande och lite diskussion har en möjlig lösning dykt upp på detta giftiga problem.
Visserligen misstänker jag att språkliberalerna i Nämnden för Svensk Språkvård och Fredrik Lindström kan tänkas göra gemensam sak och acceptera mina undantag - men kanske finns det en väg att gå runt detta dilemma.

Man struntar helt enkelt i att göra ett substantiv och hugger tag i en annan gammal hederlig verbform: presens particip. Minns ni den?
Den bildas genom att man avslutar verbet med ändelsen -ande eller
-ende.

Då får vi ett enda "rammande", ett evigt "dammande" och ett djurvänligt "lammande".
Undrar vad min gamla svenskfröken - gemenligen kallad Räkan - skulle ha att säga i detta ärende...

Copyright Klimakteriehäxan

7 kommentarer:

  1. Anonym7:29 em

    Vem ere sombestämer om vi stafar fel - är de skolan eler föreldrarna eler vem om sejerså o va rol spelar de ifal nåt e fel å isåfal vem e dere som sejer att vi moste stava alls

    SvaraRadera
  2. Annonymmsu: Deägnskaprktiskt atttsttavarätttommmångasak lssaä.
    OOOOOOOOOOOOOOOOch jag brukar lära mina invandrarelever skillnad på
    rått kött
    och råttkött - samt pipa och pippa.

    Det finns vinster med att stava - om man vill bli förstådd. Och om man har betalt för att skriva, då ska man kunna det.
    Ska man skriva brev eller blogga - finns ingen anledning att gnälla över missar då.
    Hälsar en typisk gammeldags skolfröken.

    K-häxan: Blä dig! Nu kan jag väl inte släppa det... fast jag vet att man får ha 2 m framför konsonant i dammsugare... av etymologiska skäl...

    SvaraRadera
  3. Min mamma var SFI-lärare tidigare och hon fick berätta för sina elever om hur man uttrycker sig vid sjukanmälan. Jo, det går att säga att du är sjuk i magen, det låter lite konstigt men det är inte katastrofalt fel. Däremot är det inte bra om du säger att du är sjuk i huvudet ...

    SvaraRadera
  4. Anonym3:36 em

    Kul exempel av både Bloggblad och PGW när det gäller att stava/uttrycka sig. Värt ett fniss var!
    Fast det blir lätt fel ibland, speciellt om man använder att par, tre olika språk. Besöker dagligen lexikon/ordböcker när det gäller stavningen av ord som existerar i "mina" tre språk och som kommer från samma ordstam, t.ex.parallell, centimeter etc.

    Vanligtvis spelar det väl inte så stor roll men i officiella brev bör man ju vara korrekt.
    Ett av mina språk är spanska och där är det bara en vokal som skiljer byrålåda och testikel åt. Då gäller det att ha tungan rätt i munnen!

    cAjon=byrålåda, cOjon=manligt häng för den som ev. är intresserad

    SvaraRadera
  5. Anonym3:56 em

    Där skedevet sig mitt argument - jag hade tänkt föreslå DAMMANDE som rätt alternativ och sopa undan både daMning och daMMning som det man ägnar sig åt - ogärna men dock.

    (Inlägg skrivet efter ditt uppdaterande).

    SvaraRadera
  6. Anonym7:16 em

    Det blev ju lam och förlamning, eller är det felstavat? : |
    Och damsugning är ju kanske inte helt rumsrent ;)

    SvaraRadera
  7. Men håll med om att man kan bli LITE sjuk i huvudet av att grunna sig blå på sånt här? Hoppas det går över, Bloggblad!

    SvaraRadera