Under ett antal år bodde jag ofta på hotell. De kunde vara av högst varierande slag: med kackerlackor i duschen, ödlor i fönstersmygarna, dundrande luftkonditioneringsmaskiner, rykande element. Rena lakan? För det mesta men ibland var det tveksamt. En gång i New York, på det mytomspunna Chelsea Hotel, gick jag ner till receptionen och anmälde att jag hade en extra boende i mitt rum. Oj, sa tjänstgörande, behöver ni mera handdukar eller nåt? Nej, sa jag, musen klarar sig nog ändå, men jag tänkte att ni kanske ville veta? Fick svar igen: I den delen där ert rum ligger, Miss, brukar vi inte se till dem ... Jaja, jag har i alla fall sovit under detta berömda tak där så många stjärnor vistats.
Andra hotell som jag kallat "hem" – jag kallar enklaste kyffe för hem så snart jag checkat in och packat upp min väska – har varit av det bättre slaget. Och oavsett om resan gjorts för jobbet eller privat så har prislappen spelat roll. Ibland får man finna sig i att dela dusch och toalett med andra gäster, ibland har det stått en fruktkorg plus en liten flaska vin och väntat på ett soffbord framför den stora platta tv:n medan havet glittrar utanför fönstret ...
Idag, när jag ytterst sällan är hotellgäst, finns det saker med det livet jag verkligen kan sakna. Fast min längtan går förstås bara till de mus- och kackerlacksfria alternativen ... Men då tänker jag på njutningen av ständigt rena lakan i en säng jag slipper bädda. På överdådiga frukostar där färsk frukt ligger i drivor och bara väntar, där omeletten görs som jag vill ha den och hur måltiden kan avslutas med en nygräddad croissant som frasar trevligt när jag sätter tänderna i den. På att ingen middag måste lagas, ingen disk måste omhändertas.
Helpension, som på modern svenska heter "all inclusive", har absolut sina fördelar. Luncher och middagar består oftast av bufféer. Såna kan man tröttna på, förvisso, men det hinner man knappast på bara en liten semestervecka. Och ingen förbjuder gästen att skippa den redan betalade maten och besöka den lilla trevliga restauranten runt hörnet, för variationens skull!
Har man tur får man nya bekanta vid poolen eller genom de där inkluderade måltiderna, vilket kan vara väldigt trevligt. Har man otur visar sig vädret från den tråkiga sidan, men det kan inte världens mest sympatiska bordssällskap eller tjänstvillig hotellpersonal göra något åt.
Ju mer jag tänker på saken, ju mer känner jag att det börjar bli dags nu. Frampå höstkanten skulle det sitta fint med en liten utflykt till Bekvämlighetens land, med några bra böcker i packningen. En inte alltför avlägsen storstad skulle jag gärna styra kosan mot (då behövs iofs inte så många böcker), men med tanke på att Maken inte längre är så pigg på promenader blir det nog något mera strandnära i stället. Och jag tänker inte klaga på det. Om det bara blir av ... men just nu har vi ju svensk sommar, det är bra nog! Jag kallar det solfjädersväder!
![]() |
Enfärgad rosa, piggar upp vilken outfit som helst, bara inte färgerna skär sig ... |
På gatan kan man ju inte bo, inte på en parkbänk heller...
SvaraRaderaFör ett halvt sekel sedan bodde vi på billigt hotell i USA på takrum utan AC, nära 40° olidligt.
Ungefär samma tid bodde vi i billigt hotell i Paris med hängmatta till säng, hur kära vi än vi var så var det omöjligt sova...
För något år sedan på lyxigt hotell vid Köpenhamns flygplats; de har lätta billiga madrasser som flyttar på sig... minst en gång har jag ramlat på golvet, mjukt dock.
Har nog aldrig bott på hotell vid pool, men de flesta (?) hotell har gym 🏋️♀️
Nä har aldrig ens reflekterat över att övernatta på gatan! Billiga hotell är förstås sällan jättebra.
RaderaBor gärna på hotell med pool. Och spa.
nej, men fattiga i Paris satt man på en parkbänk och åt baguett
Raderaoch drack vin till lunch 🥖
Jag har yrkesmässigt i mitt liv haft många nätter på hotell och det i Sverige och då på många klassiska s.k stadshotell. Det utifrån att jag som ung jobbade i restaurangvagn på tåg, med bas Sthlm och med det hade nätter runt om i Sverige och dess städer.
SvaraRaderaI övrigt, de senaste fyra åren, med stopp i höstas, har det varit "otaliga" hotellnätter i Sthlm, utifrån jobb som programansvarig för konferenser.
Och till det tycker jag om att resa, där då hotellvistelserna blir till en del av reseupplevelsen och minnena.
Kom att tänka på hur ofta just hotell och hotellvistelser förekommer i litteraturen. Jag kommer med en snabb tanke på flertalet böcker.
Chelsea Hotell i N.Y är ju ett exempel på ett hotell med världsberömt kulturstoft! Jag har endast varit utanför hotellet (och fotat) och bara det tyckte jag var en mäktig känsla!
I Sverige finns så många trevliga hotell, varav en del benämns som pensionat. Ofta erbjuder de halvpension och de håller ofta en hög klass. I tonåren jobbade jag i serveringen på två sådana: På Hotell Fjällgården i Åre och på Hotell Hällekindsbaden i Strömstad och då bode vi i personalen i personallängor till dessa hotell.
En hotelldröm jag har, det är att resa till en alpby och ta in på något klassiskt alphotell och det gärna sommartid.