Jag behöver inte leta länge för att hitta fler av hans böcker om jag så önskar: Maken medförde en samling i boet. Han hade som mål att äga en löpmeter Ed McBain, och han lyckades! Egentligen hette författaren Evan Hunter, och nu har han varit död i tjugo år, men lättläst är han än, både på engelska och i översättning.
"Dröjaren" (He Who Hesitates) från 1976 är den jag just läst. Underbart originell deckarhistoria! Den är översatt av Maj Sjöwall och Per Wahlöö, och det bidrar till nöjet. Här Veckans mening, när huvudpersonen tar in på billigast möjliga hotell i storstaden. Men ett baskrav har han på stället han ska sova, ett krav som det är lätt att instämma i:
Så länge som sängen var bra och ingenting kröp i den så dög den gott åt honom.
Copyright Klimakteriehäxan
Inlägg
SvaraRaderaälskade hotellen i London på 1970-talet med handfat på rummet och toa i korridoren 🚽
Och äckliga heltäckningsmattor på knarrande golv i oändliga korridorer som man aldrig skulle hinna igenom om det började brinna ... nä, jag tyckte nog aldrig att det var särskilt trevligt. Elementen skulle matas med mynt. De osade ... inte mynten men elementen, alltså!
RaderaÄckliga mattor har jag inte sett nånstans, och idag räknar man heltäckningsmattor som bra ur hygiensynpunkt, finns bra maskiner.
Radera
Raderaheltäckningsmattor har alltid varit det naturliga valet i exklusiva hotellrum