onsdag, november 15, 2006

En tand är borta - men visdomen kvar?

Fluortanten var inte uppfunnen när jag gick i skolan. Åtminstone inte i den skola där jag gick, ska jag kanske säga för att vara på den säkra sidan.
Och min generation vet vad tandvärk vill säga. Visst borstade vi, men tandtrollen frodades ändå. De hette Karius och Baktus och var huvudpersoner i en barnbok som skrivits av den norske författaren Thorbjörn Egner.

Vi är många som fortfarande minns historien om de två små trollen. Men jag tror aldrig att de kändes riktigt så hotande och farliga som avsikten antagligen var. Karius och Baktus var trots allt rätt så gulliga, och många ungar har blivit riktigt ledsna när de två krabaterna sköljts ur munnen för gott. Ett sådan grymt öde!

Det har hänt mycket med svenskarnas tänder sedan 1961, när Egners bok kom ut. Och det sägs att just fluortanten ska ha stor del av äran för att senare generationer ofta har kunnat visa upp felfria mjölktänder och, så småningom, också fina vita vuxentänder som inte behövt känna på vad bedövningsspruta och borr betyder.
Införandet av lördagsgodis lär också vara tandvänligt, dessutom bra för hela kroppen, som inte behöver en extra sockerdos var och varannan dag.

Men vi som fick en sämre start i tändernas värld och ibland rent av tömde en tablettask på en tisdag, vi har fått sona våra synder. Det har betytt hela sortimentet: amalgam, porslin och guld. Bryggor, kronor, stifttänder och rotfyllningar. Ingen av dem någon äkta höjdare om ni frågar mig.
En och annan har till och med bytt ut alltihop, mot lös eller fastsatt ersättning.
Oavsett vilket har insatsen betytt ett betydande ingrepp i plånboken, ibland tror jag halva sparkapitalet slukats i en munsbit, så att säga.

Fast för min del har ändå regelbundna besök hos tanddoktorn kunnat hålla de där trollen borta sedan jag blev vuxen.
Därför var det lite chockartat att bli påmind om hur tandvärk känns. Riktigt otrevligt, sanna mina ord. Omöjligt att förtränga, omöjligt att mota bort vare sig jag försökte med borste, tandpetare eller tandtråd. Tandtrollen jobbade för högtryck. Det molade envist vidare.

Men inte nu längre.
Jag har fått en tand utdragen i dag.
När en modern tandläkare föreslår att en gadd ska avlägsnas för gott, då förstår man vad klockan är slagen. Speciellt som man vet att han skulle tjäna mycket mer på att ägna någon timme åt att lappa ihop den igen än att bara dra.
Det här var en visdomstand och jag kunde klara mig precis lika bra utan den, tyckte han.

Han påstod också att visdomen har jag kvar, det är bara tanden (och Karius och Baktus) som är borta.
Ja, man kan ju alltid hoppas.

Copyright Klimakteriehäxan

"Karius och Baktus" av Thorbjörn Egner, ny utgåva 2003

ISBN: 91-638-4013-8

10 kommentarer:

  1. Anonym12:01 em

    Min bilverkstad och min tandläkare har jag inte råd att träffa för ofta. "Vi får träffas någon annanstans!" sa min mekaniker :D

    P.S.
    Jag är den trogna typen; byter män oftare än tandläkare ;)

    SvaraRadera
  2. Anonym12:03 em

    Alltså, haft sammma tandläkare 33 år!!

    SvaraRadera
  3. Tandläkare? Javisstja..har ett avlägset minne av en snubbe i munskydd. Tyvärr har jag inte haft den äran på många år för det tillåter inte min plånbok. Tur man har starka och friska tänder annars hade jag väl varit tandlös vid det här laget..
    Urk, det lät inget kul att dra bort en visdomstand..det har jag hört skräckhistorier om! Hoppas allt blev bra nu då!
    *kram*

    SvaraRadera
  4. Min tandläkare som jag varit trogen i mer än 30 år gick plötsligt i pension! Klart traumatiskt att gå till en ny. Så jag förstår precis vad Hannele menar. Och JR - tacka försynen för bra gaddar. Det är verkligen en gåva!

    SvaraRadera
  5. Anonym7:14 em

    Jag har blivit en visdomstant och tagit mig i kragen och sett till att få upplagat. Fint och vitt där det förut var kvicksilvrigt och fult. Nästa beslut är att beställa tid hos tantläkaren. Men då talar vi om andra fyllnigar.

    SvaraRadera
  6. Uuuuurk, pratade med min mor förut i telefon. Hon har varit lite hängig på sistone, och så visade det sej vara inflammation och i en tandusling. Tandläkaren höll på i timmar och försökte dra ut halva tanden men fick inte bort allt. Jag riktigt rös när mamma berättade. Hon har fått antibiotika nu men ska tillbaka igen så fort meducinen gjort verkan för då blir det tydligen lättare att få bort det som ska bort..

    *ryser eftertryckligt*

    SvaraRadera
  7. Anonym5:22 em

    Hej Rutan och tack för ett gott skratt. Synd att vi måste träffas så här och inte kan ses på riktigt! Jag har en aning om att vi kunde ha kul ihop!
    Tack, Häxan för eventuell kontaktförmedling!

    SvaraRadera
  8. Anonym5:34 em

    Litet - men bara litet - mer allvarligt:
    Ett par förslag:
    1. Om vi nu ska göra om smajlet och röjsa skjortan för det - låt oss göra det mer personligt än de gör i USA t.ex. Vi vill väl inte se ut som en clonad familj av Osmond Brothers?

    2. Må jag föreslå aguardiente eller Absolut vodka som bedövning. Bra pris och effekt - och man minns inte så mycket av proceduren!Vad det än gäller.

    Till Häxan - jag är säker på att din visdom klarar av en tand mindre.
    Hoppas att det inte gör så ont längre.

    SvaraRadera
  9. Anonym5:44 em

    (D)jävlar oxå - där blev det felstavat igen.
    In med "p"et i pröjsa.

    SvaraRadera
  10. Drog nyligen ut den tredje och näst sista visdomstanden. Det nesliga var att det pga tandvärk. Så går det när man försummar att gå till tandläkaren för regelbunden undersökning. Dom två tidigare som jag drog för *mycket länge sedan* fick helt enkelt inte plats, och det kan man ju inte själv rå för. Det gjorde i allafall inte lika ont den här gången.

    SvaraRadera