söndag, juni 22, 2014

Bästa språket - ett original!

Vilket språk läser du helst på och varför?
Det är frågan som ställs av/i Bokbloggsjerka denna helg. Och jag vet direkt vad mitt svar är: originalspråket!

Nog för att det finns fantastiska översättare till fenomenala texter. Men det finns klåpare också. Ändå är det inte kvaliteten på översättningen det handlar mest om för min del. Om jag anstränger mig aldrig så lite extra och försöker mig på att läsa den där boken på författarens eget språk får jag ju en uppfräschningslektion på köpet! I bästa fall får jag dessutom ut mer av läsningen eftersom jag har chansen att uppfatta upphovspersonens egna nyanser, inte sällan extremt svårfångade i ny språkdräkt.

Oftast blir det förstås engelska som bredvid svenskan är språket i min bokhylla. Glömmer aldrig första gången jag läste en hel bok som inte var översatt. Det var ”Kanonerna på Navarone” (The Guns of Navarone) av Alistair MacLean. Den innehöll massor med ord jag inte förstod (jag var väldigt ung!), men handlingen begrep jag ändå och eftersom det var så spännande fanns absolut ingen tid att gå till något lexikon och kolla … Sedan har jag fortsatt på den vägen.

Stolt var jag när jag, tack vare en sejour i Wien, hade läst ”En clowns åsikter” (Ansichten eines Clowns) på tyska, innan Heinrich Böll fick Nobelpriset. Annie Ernaux har jag klarat av på franska, tack vare att hon har den goda smaken att skriva ovanligt korta romaner. Och ett och annat på spanska har det också blivit genom åren, även om det kostat på. Bra för ordförrådet, och för självkänslan!

Men andra stora litterära språk skulle jag ju vara helt utestängd från om jag vill "snobba" med att bara läsa originalen. Så då är det bara att rätta in sig i ledet. Och läsa en och annan översättning också.
Vilket inte hindrar att originalspråk är det jag helst läser på – och nu vet ni varför!

Copyright Klimakteriehäxan

PS Inte vet jag hur det gick till men jag måste ha hamnat snett för Bokbloggsjerkans fråga visar sig nu vara en helt annan. Men gjort är gjort ... undrar bara var jag hittade språkfrågan?!? Kanske i juni i fjol? Ska kolla bättre nästa helg!

Om Bokbloggsjerka: Har du ett genuint intresse för böcker? Bloggar du om böcker/litteratur/författare? Eller skriver du kanske ett och annat inlägg som har med ovanstående att göra? Då är du välkommen att delta i det som kallas för Bokbloggsjerka. Varje helg publiceras en fråga som är den du besvarar i din egen blogg för att sedan länka. Kanske hittar du nya roliga bokbloggare att få idéer och lästips av, kanske hittar andra samma sak hos dig?

8 kommentarer:

  1. Jag är på tok för lat för att läsa på utrikiska numera. När jag läste tyska resp. engelska spå universitetet var jag tvungen. Men inte nu. Det blir alltså mest på svenska eftersom jag gillar originalspråk.

    Ansichten eines Clowns var min absolut bästa bok! Jag läste den två gånger på tyska och en gång på svenska. Tenterade 20-poängskursen på den + Böll selbst, och såg filmen två gånger... Jag bara älskade den. Tänker fortfarande på den, och på mamman som bara talade med främre vokaler.
    Jag har funderat på att läsa om den, men törs inte. Tänk om jag tänker annorlunda som 63-åring än som 19-åring? (Ok, filmen såg jag som 26-åring.)

    SvaraRadera
  2. Jag läste mycket på engelska när jag var yngre, det enda språk jag behärskar så pass bra att jag fixar läsa en bok utan att kolla i ordboken lika ofta som i biken, förutom svenska då... Nu orkar jag inte det. När jag pluggade i många år var mycket av litteraturen amerikanska tjocka böcker med många fackord, det förstörde liksom glädjen i att läsa på engelska...

    SvaraRadera
  3. sällan jag kan läsa på originalspråk, leve översättare!

    SvaraRadera
  4. Hannele - självklart är det bra att det översätts!!!!

    SvaraRadera
  5. Bloggblad - det där med att läsa om gamla favoriter, det är ett vågspel ... alltid!

    SvaraRadera
  6. Anonym11:35 fm

    Håller SÅ med dej: det är verkligen värt besväret att försöka läsa på originalspråket om man kan. Böcker översatta från engelskan kommer jag inte långt i förrän jag tycker att jag skulle ha gjort det där bättre själv. Spanska ser jag inte lika många fel i. Franska och tyska ska jag känna mej ambitiös för att försöka mej på originalversionen.
    Leve duktiga översättare! Minsann.

    Kulsprutan

    SvaraRadera
  7. Jag skrev kanske konstigt, men väljer alltså mest svenska författare för att få originalspråk. Men genom bloggen har jag lärt känna tre översättare och läst böcker som just de översatt, och det var extra kul.

    För kanske tio år sen läste jag om en bok som gjorde stort intryck på mig tjugofem år tidigare.. Och blev grymt besviken.

    Kulsprutan: jag tar ofta fram pennan och stryker, ändrar och kommenterar i svenska böcker. Fast inte låneböcker förstås. När maken läser en sån rättad bok efter mig, blir han himla irriterad.

    SvaraRadera