måndag, juni 09, 2014

Blommor till Kulturmannens dadda

Energiska villaägare, tillika trädgårdsinnehavare, brukar tillbringa många timmar tillsammans med sin gräsklippare så här års.

Men när en balkongbonde som jag kommer till en tomt som fortfarande väntar på klippning möter jag en ljuvlig äng, full av tusenskönor, kråkvicker, alsikeklöver och andra små blommor som aldrig ger upp livslusten.

Så snart de roterande, skoningslösa, motordrivna knivarna passerat börjar de kampen för sin överlevnad igen, upp mot ljuset. Och eftersom de är så fina bär det nästan emot att plocka en bukett. Fast när jag då hör att gräsklipparen ska tas fram allra senast i övermorgon, då tar jag det som carte blanche och skördar.

Resultatet: en liten, och i somligas tycke kanske oansenlig, bukett. Vacker, säger jag. Som kan njuta av prakten i vissheten om att de där blommorna strax skulle ha slagits sönder och samman. Nu glädjer de mig i flera dagar!

I kulturens fina rabatter blommar det förvisso också, ibland vildvuxet, ibland tuktat i prydliga mönster och rader. Det är inte bara rabatterna som behöver TLC (= tender loving care), det behöver Kulturmannen också. Och till skillnad från den där blomsterodlingen som kan ge riklig belöning till den som ansträngt sig verkar det inte vara särskilt lönsamt att vara dadda åt den där intellektuellt framstående karlsloken.

Kulturmannens existens och livsvillkor har dykt upp på Dagens Nyheters sidor, senast i dag är det Elin Cullhed som skriver:

"Kulturmannen lever på sin fru som tar hand om hans barn, som förbättrar hans texter, som hittar på titlarna till hans böcker, som spökskriver hans debattartiklar, medan hennes egna drömmar skjuts upp och skjuts upp."
Hela hennes i mitt tycke tänkvärda artikel hittar du här

Låt mig då tillägna Elin och andra i den vårdbransch som specialiserat sig på Kulturmän min lilla sommarbukett. Mycket mer belöning verkar de inte få.

Copyright Klimakteriehäxan

5 kommentarer:

  1. Fin bukett. I England kan de klippa gräs runt ängsblommor. Kvinnor i skuggan av mannen har vi ju alltid haft.

    SvaraRadera
  2. Jag har mest tänkt på det fenomenet när det gäller artister och låtskrivare, inga namn, men det finns många att välja på. De skryter om alla sina barn med olika kvinnor och hur de supit och/eller knarkat, levt turnéliv och SKAPAT. En del säger efteråt att de skäms lite... men det är ju lätt säga och få förlåtelse. Hur lätt hade det varit för kvinnor?

    Jag är uppfostrad till att sätta hemmet, inkl man och barn främst, och har alltid dåligt samvete när jag struntar i hemmet (aldrig familjen) för att göra det jag mår bra av. Har många gånger önskat mig en liten hemmafru...

    SvaraRadera
  3. Anonym6:28 em

    Elin Cullhed måste svettas i sin offerkofta i sommarvärmen.

    Vill du ha en liten hemmafru kan du läsa Mian Lodalen oc hennes kollegas nya bok om att bli lesbisk.

    SvaraRadera
  4. Hahaha, jag läste den artikeln, och såg ett antal pompösa "konstnärer" framför mig...

    SvaraRadera
  5. Anonym1:08 em

    Det där lät knepigt - finns det kvinnor som behöver kulturmän i Sverige? Håhåjaja.
    Glöm inte bort att njuta av sommaren. Den är kort. :)
    Och att rensa balkongblommorna från döda blad. Dom hade inte min syster gillat!

    Lenas syster

    SvaraRadera