Ernst Didring har nog i stort sett fallit glömska. Men hans historiska trilogi "Malm", som handlar om hur man byggde järnväg i Norrlands inland, är läsvärd ännu. Där finns många spännande figurer, bl a "Svarta Björn", en kvinna som var en legend redan i livet. Romanerna har över hundra på nacken, och Didring hyllades flitigt på sin tid för sina skildringar av Sverige kring förra sekelskiftet.
Therese Bohmans "Den andra
kvinnan" läste jag nyligen, fast den visst är tio år gammal. Huvudperson är en ung kvinna som jobbar i personalmatsalen på ett sjukhus. Hon inleder en het relation med en betydligt äldre läkare, en som redan har en familj, men det handlar inte enbart om den jobbiga rollen som älskarinna utan också om hur hon vill skapa sin egen framtid, helst som en oberoende skrivande människa. Här ryms också tankar om vänskap och klassmotsättningar. Om hon lyckas? Vill du veta får du väl läsa!
"The Diplomat"
på Netflix är inte bara dramatisk, den börjar på D också så där har vi en dubbelträff! Sög lite på karamellen och började inte titta så snart den tredje säsongen släpptes, men nu tar det nog snart slut för man vill verkligen veta hur det ska gå ...
på Netflix är inte bara dramatisk, den börjar på D också så där har vi en dubbelträff! Sög lite på karamellen och började inte titta så snart den tredje säsongen släpptes, men nu tar det nog snart slut för man vill verkligen veta hur det ska gå ... Om jag tänker på annan dramatik som gjort intryck finns den oförglömliga "Sju flickor" som spelades på Dramaten för över femtio år sedan. Lena Nyman spelade den knarkberoende flickan och när pjäsen var över och ljuset tändes i salongen satt jag med tårarna strömmande. Oförglömlig, skrev jag, och det var precis vad den var. Eller är.
Copyright Klimakteriehäxan

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar