måndag, juni 02, 2008

Att ge ut en bok är att sticka ut hakan

Jag har gett ut en bok.
Det är jättekul.
Frågan är hur kul det är att debutera mellan hårda pärmar så där i största allmänhet. Och svaret på frågan är nog att det kan variera ganska så kraftigt.
Nu undrar en och annan om ”Klimakteriehäxan” blivit recenserad. Mig veterligen har den inte det, den kanske aldrig blir det heller.
Möjligen är det lugnast så.

För något år sedan minns jag hur jag lyssnade till kulturnyheter i radions P1. En man, vars namn jag glömt, hade skrivit en bok, vars titel jag glömt. Det var hans debut. Enligt recensenten var den inte värd papperet den var tryckt på, vilket framgick tämligen snabbt. Där kunde det ha slutat, men det gjorde det inte. Sågen gick, blodet sprutade, heder och ära fråntogs författaren i snabba svängar – och oj, så synd jag tyckte om honom. Kanske var det ingen bra bok, kanske var den faktiskt usel, men därifrån till att begå lustmord på upphovsmannen är ändå ett rätt långt kliv.

Nu är jag också på vippen att tycka synd om advokaten och förre justitieministern Thomas Bodström (s), som dristat sig till att tota ihop en deckare som heter ”Rymmaren”, utgiven på Norstedts. Bodström är en kändis och en makthavare, alltså recenseras hans litterära debut i de stora drakarna. Och kritikerna är helt överens: ”Rymmaren” är en skitbok, fast de använder många fler ord för att säga det.

I Dagens Nyheter skriver Lotta Olsson att ”jag tror aldrig att jag har läst en deckare där karaktärerna varit mindre sympatiska eller mer fyrkantigt beskrivna. Inte en enda blir något mer än en klumpigt utförd, nedlåtande karikatyr, och bilden av regering och riksdag är direkt sorglig.” Språket får kritik och underrubriken är ”Närmast oläslig”.

Magnus Eriksson har
läst boken för Svenska Dagbladets räkning. Han tycker att ”Bodströms nidporträtt av en kvinnlig, borgerlig justitieminister med 'tantfrisyr' saknar all satirisk udd; det är bara översittaraktigt. Boken brister både i gestaltningsvilja, språk, psykologi och samhällskritik.”

”En dussinroman” slår Nils Schwartz fast på Expressens kultursida. Av boken framgår att alla jurister ”jobbar som illrar dygnet runt och försummar sina familjer. Varför då använda de få timmar som blir över åt att sitta framför datorn och låtsas vara författare?” Det står också klart
”att kvinnor i yngre medelåldern bara har en sak i huvudet, nämligen sex”.

Åsa Linderborg, väletablerad debattör på vänsterkanten och själv ytterst framgångsrik med sin debutbok ”Mig äger ingen” skriver om ”Rymmaren” i Aftonbladet.
Hon är, milt uttryckt, inte imponerad. Skriver: ”Thomas Bodström vill briljera som expert på rättegångssalar och regeringskorridorer, men i stället för att gestalta miljöerna föreläser han, som inför en klass på skolresa. Boken är renons på dramatik, logik, karaktärer, humor, spänning, samhällsskildring, upplösning och utlösning. Den låter inte ens ana några berättartalanger och hade aldrig gått i tryck om det inte vore för att författaren redan var ett namn. Det är också enda skälet till att boken ska filmas.”

Oj, oj, oj. Hur dålig kan den vara den där boken? Någon måste ju ändå ha trott på den, gillat intrigen, tyckt att den var spännande?
Hur det än är med den saken så kommer åtminstone inte jag att stödköpa den.
Fast jag tror att också en tuffing som Thomas Bodström skulle behöva lite tröst en dag som denna.
Att ge ut en bok är att sticka ut hakan.

Copyright Klimakteriehäxan

Om du känner för att vältra dig i invektiven så finns hela recensionerna här:
Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet.
Och här kan du hitta vad andra bloggare skriver om Rymmaren av Thomas Bodström.

7 kommentarer:

  1. Klart att det underlättar att vara kändis - en del bokförlag säger ju öppet att de inte ger ut okända barnboksförfattare t.ex. Hörde en redaktör på N-dt:s säga det i tv.

    Den näst senaste bok jag läste blev helt klart utgiven därför att författaren är/var en kändis från tv. Så gräsligt i avsaknad av röd tråd att det var rent bedrövligt... ett hoppande mellan ämnen, många viktiga frågor avhandlade på 2 rader...

    Men jag har blivit mer försiktig med att såga böcker öppet sen jag blev utgiven själv. Och jag kommer inte att köpa Th.B. Däremot tänker jag införskaffa din bok!

    SvaraRadera
  2. Då kanske jag hoppar över den boken...:) och köper något bättre istället !
    Men visst behöver man ju inte totalsåga och förinta nån författare bara för att man själv inte tycker om de han/hon skrivit !
    Ha en fin start på veckan !
    ***
    KRAAAM EVA :)

    SvaraRadera
  3. Jag väntar ivrigt på brevbäraren - sen kan jag recensera din bok. Fast han dröjer fasligt länge, jag beställde för över en vecka sen...

    SvaraRadera
  4. Anonym11:12 fm

    Jah har redan din bok, Häxan, eftersom den kom med häxkvastpost och jag kan tala om för både dig och alla framtida läsare/köpare att jag gillar det du skriver SKARPT!!!!!

    Det enda är kanske att det möjligen saknas en röd tråd, men det är väl hela vitsen med kåserier, n´est-ce pas?

    Kulsprutan

    Och dom som skrev ner TB´s litterära försök tog väl i litet väl mycket. Om den är så himla dålig är det väl bara att skriva det utan att "lustmörda" in i sista detalj, som du så bra uttrycker det.....

    SvaraRadera
  5. Hoppsan, min bok HAR recenserats! Om du vill se vad det stod så finns texten på parallellbloggen, klicka på boken högst upp till vänster så hamnar du där.

    SvaraRadera
  6. Anonym11:44 em

    Skit också! Värnamo kom 2 minuter före mig - men vi hade i a f samma opinion: att din bok är solklart läsvärd :o)

    GÅ OCH KÖP,KÖP KÖP (eller låna på bibblan)!!! Och njut av välskrivet läsvärt material!

    Kulsprutan

    SvaraRadera
  7. Många gånger har recensenterna knappt läst boken eller sett filmen de har mage att ha åsikter om... men betalt har de fått.

    SvaraRadera