Margaret Atwood, en av de författare som märkligt (läs skamligt) nog ännu inte fått ett Nobelpris i litteratur, har skrivit massor. Jag har läst mycket men långt ifrån allt. Fast när "Tjänstekvinnans berättelse" (The Handmaid´s Tale) kom i mina händer blev jag helt uppslukad. Vilka framtidsvyer! Vilken människosyn som man skulle i ha i Gilead, landet där alla normala hänsyn ställdes på ända och kvinnor fick fungera som avelsdjur. Det är USA som bytt ledarskap i en odemokratisk process.
Att Atwood sedan (34 år senare!) lyckades knyta ihop säcken i "Gileads döttrar" (The Testaments) var minst lika fascinerande och imponerande. Ingen kan undgå att överraskas av slutet!
Då hade vi redan sett tv-serien som byggde på den första boken, med Elisabeth Moss som tjänarinnan Offred, en ung kvinna som inte ger upp kampen för sina ideal, sin tro på demokrati, sin bortförda dotter och återföreningen med sin man (som lyckats fly). Det var faktiskt den serien som gjorde att vi blev prenumeranter på HBO, numera Max!
Nästa år har det utlovats en sjätte och sista säsong av serien, och jag kommer inte att missa den, jag lovar. Även om jag har en aning svårt att förstå hur det går att skapa en fortsättning. Visste jag det skulle jag väl för länge sedan ha producerat en lång rad bästsäljare alldeles själv ...
Men det händer annat med den här historien också. Atwoods berättelse har nu plockats bort från en rad amerikanska bibliotek, framför allt i skolor. Boken har försetts med bildlig dödskallestämpel under förevändningen att den innehåller för mycket sex. Visst förekommer det erotik, men i landet där den mäktigaste mannen rekommenderar att man bäst erövrar kvinnor genom att "grab them by the pussy" borde det inte vara särskilt upprörande.
Däremot påpekar Atwood nu att USA faktiskt närmar sig det fasansfulla fantasilandet Gilead, om än med små steg. Det blev väl ett nytt steg i den riktningen i natt. Vi är tveklöst många som sörjer valutgången, många miljoner amerikaner, absolut, de är ju de närmast drabbade, men också här i Europa och runt om i resten av världen. Banksy visar att Frihetsgudinnan gråter.
Har bara sett första delen av tv-serien och var fast såklart.
SvaraRaderaTycker inte att amerikanerna är "drabbade" av valutgången. De har ju faktiskt valt alldeles själva att satsa på en dömd kriminell. Det var - föga överraskande - mest män som röstade för T.
Nu är T ju ingen politiker utan en affärsman som råkar ha fem barn med tre kvinnor, men hans valkampanj med smutskastning och för T typiska vallöften gick hem i stugorna.
H "tyngdes" nog av Biden, hans katastrofala tv-debatt mot T och hans misslyckade försök att få slut på kriget i Mellanöstern trots otaliga försök.
Hoppas att både demokraterna och republikanerna slutar kasta skit på varandra. Det enar inte ett land...
Nej nån överraskning (som jag ville hoppas på) blev det förstås inte. Såg just Kamala H hålla ett strålande "förlorartal" i vilket hon uppmanar folk att kavla upp ärmarna och jobba hårt för en bättre framtid. Hoppas hon får lite semester nu, hon såg trött ut - av förklarliga skäl.
RaderaAtwood 84, har skrivit fler än 70 böcker i olika genrer, hon är tydligen i Sverige nu...
SvaraRaderaHon är fantastisk, var hon än råkar vara. Böckerna sprutar ur henne, oupphörligt, obegriplig produktivitet där!
Raderahar klättrat i Frihetsgudinnans fackla
SvaraRaderaUsch det har jag också, klaustrofobiskt! Tätt med folk framför, tätt med folk som pushade på bakifrån och när man väl kom upp fick man inte stanna ens tio sekunder!
Radera