En åsikt delar vi definitivt: när historien drar åt det övernaturliga hållet, då ruttnar jag. Men om det står att berättelsen "bygger på verkliga händelser" blir jag ofta intresserad, förstås beroende på vilken sorts "händelse" som åsyftas.
Förlagens marknadsförare verkar tyvärr gå i flock när det gäller såväl omslag som reklamformuleringar. Sedan en lång tid tillbaka ser man på långt håll om en bok ska framstå som feelgood-roman. Det avslöjar valet av både bild, färger och typsnitt, och finns sedan ord som "träffar rakt i hjärtat" eller "oemotståndlig" i reklamtexten blir jag mycket misstänksam. Tror faktiskt att det trycks för många feelgood-böcker, de verkar skrivas enligt nån sorts mall!
Däremot fångar vissa författarnamn mitt intresse, tack vare att jag redan läst andra saker de skrivit. Då behöver man inte anstränga sig för att få mig att vilja läsa! Men det kan ju fungera tvärtom också: direkt avskräckande. Är jag missnöjd med en bok är det föga troligt att jag ger författaren en ny chans, det finns för många böcker för det. Och fantasy blir aldrig min grej, förresten.
Copyright Klimakteriehäxan
Inlägg
bryr mig inte så mycket om hur man marknadsför böcker, men böcker med fula (?) omslag gillas inte
SvaraRaderaMan exponeras ju för marknadsföringen vare sig man vill eller inte. Sen lägger vi säkert märke till den på olika sätt och olika mycket.
RaderaKan bara hålla med dig. Feelgood är ju inte min grej, men omslagen skvallrar om att det det inte verkas finnas alltför många grafiska formgivare som håller på med feelgood. Detsamma gäller även myspysdeckare - bara man tittar på omslaget och ofta även titeln, då vet man vad det handlar om. Olséni Hansens böcker är ett exempel, de la Motte och Nilssons serie ett annat.
SvaraRaderaDet formligen dräller av böcker som ser till förväxling likadana ut, jag förstår inte hur folk på förlagen tänker!
Radera