Då bleknar det faluröda ...

Folk kallar dem ogräs, vallmoblommorna som smyger sig in i veteåkern och piggar upp den gulbeigegröna åkern med sina häftiga röda inslag.

Nog kan man förstå Claude Monet som valde att med sin pensel föreviga vallmofältet i den klassiska målningen "Blommande vallmo". Han målade den 1873 i Agenteuil och numer finns den, alltså originalet, på Musée d'Orsay i Paris. Det är faktiskt en tavla jag inte kan se mig mätt på! Vilket förefaller vara en åsikt jag delar med många: bilden finns i hur många reproduktioner som helst, på brickor, väskor, vykort, paraplyer, textilier ...

Men i brist på lika härliga vallmoängar nöjer jag mig med en trädgårdsvariant, förmodligen en så kallad "jättevallmo". Dess inre drar åt lila, men kronbladen är så intensivt röda att väggen där bakom, målad i klassiskt falurött, bleknar! Ack, Claude, om jag ändå kunde måla!

Copyright Klimakteriehäxan

Tisdagstema INSTÄLLNING - och en uppföljare!

Visst är vi bortskämda numera, vi som tar märkvärdigt bra bilder med mobilen eller med den lilla digitalkameran som gott och väl ryms i fickan eller handväskan!

Minns hur man ansträngde sig för att förstå det där med relationen mellan bländare och exponeringstid, hur man påverkade skärpedjupet och hur man dessutom snålade med exponeringarna, eftersom såväl film som framkallning och kopiering var dyra.

Men alla klarar sig inte med minivarianterna. Kraven på hur ett proffs hanterar sin utrustning har inte minskat, även om också deras kameror krympt i storlek och blivit lite lättare att släpa på. Men här ska det vitbalanseras och mätas och lättas och finjusteras med en massa rattar och knappar. Inte slarva med inställningarna, då duger inte bilderna!

Alltså handlar det mycket om just inställning för en bra fotograf, både tekniskt och intellektuellt, faktiskt. Därför är det osedvanligt roligt att jobba med en skicklig yrkesman, och veta (utan att behöva kontrollera) att resultatet blir i det närmaste perfekt. Det är just en sådan ni ser på min bild, den som ska illustrera denna veckas tisdagstema INSTÄLLNING!

Men dessutom blir det en uppföljare på förra veckan. Då skulle vi visa vad som växer hos oss, och jag slog till med ett foto på min amaryllisknopp i balkongkrukan.
Och just i dag slog första klockan ut på riktigt – det blir fyra blommor, en tvättäkta midsommaramaryllis!

Copyright Klimakteriehäxan

Lagom fart på en SKYLTSÖNDAG?

Motion är ett måste. Motion är mode. Motion är motiverande.

Och det fina i kråksången är att man faktiskt kan bestämma takten alldeles själv. Hur fort, hur långt, vilken sorts rörelse det handlar om är ett personligt val – inte minst tydligt när det handlar om någon som konsekvent struntar i moderna tiders främsta hälsopåbud.

Men nog påverkar motionärerna varandra. Den som är på väg att bli omsprungen ökar takten, tar ut stegen för att hänga med. Den som passerar folk på parkbänkarna rätar lite extra på ryggen och försöker dra in magen en centimeter eller två.

Då är frågan: vad händer när det plötsligt målats en skylt på asfalten, en skylt som förkunnar att här springer bara den som håller ordentlig fart? Stress? Irritation? Eller vad?

Kanske är den här målningen rester av något motionslopp. Som skylt betraktat förefaller den verkningslös. För i "the fast lane" kommer barnvagnar, gubbcyklar och lufsande joggare.

Man måste som tur är inte lyda alla skyltar man stöter på! Men nu är det ju SKYLTSÖNDAG igen!
Och nu tror jag att jag ska gå ut på en promenad. Bredvid höghastighetsfilen. 

Copyright Klimakteriehäxan

Skyltar du också? Skyltsöndagens initiativtagare är Pumita - berätta i en kommentar att du också hängt på så kommer vi och tittar!

Sommarläsning

Vad ska du läsa i sommar? – det är frågan som Bokbloggsjerka ställer just nu. Och faktum är att jag redan tidigare funderat i de banorna, när nu semestern närmar sig med stormsteg.

Lönar det sig att planera sitt läsande? Eller är det lugnast att ta det som det kommer, plocka upp en pocket på måfå på Ica eller hugga en gammal goding i hyllan? För min del blir det nog lite både-och. För trots att jag har högar med olästa böcker hemma händer det ändå titt som tätt att jag köper på mig ytterligare någon – exempelvis tar jag gärna den där vecko/månadstidningen som har en gratis pocketbok som medskick.

Så är det det där med storleken, som verkligen har betydelse. Hur tung får den bok vara som ska hänga med till stranden? "The Goldfinch" (Steglitsan) av Donna Tartt är i grövsta laget med sina nästan 800 sidor, men den ska läsas i sommar.

Qiu Xiaolong har jag länge velat läsa mer av, sedan "The Death of a Red Heroine" (En röd hjältinnas död). Nu blir det av: "Red Mandarin Dress" önskade jag mig och fick i julklapp. En presentbok till som jag inte vet mer om än att givaren och jag brukar gilla samma texter: "Where´d you go Bernadette" (Var blev du av Bernadette) av Maria Semple. Den är "divinely funny" enligt New York Times. Hoppas att jag kommer att hålla med!

Dessutom blir det med säkerhet någon "vanlig" deckare och kanske också något riktigt lättsmält, åt chick-litt-hållet. En bok ska jag läsa av plikt: "Statsministerns sommarläsning" av Torbjörn Forslid och Anders Ohlsson. Något av Alice Munro känns också lite som plikt, har inte kommit mig för.

Hur det än går med min lilla läslista så är jag i alla fall helt säker på en sak: jag kommer aldrig att sakna olästa böcker, någonsin. Ännu märkligare är det ju då att det ändå kan sägas om den bågnande bokhyllan precis som om den knökfulla garderoben: ingenting av allt detta passar mig just i dag ...

Copyright Klimakteriehäxan

Om Bokbloggsjerka: Har du ett genuint intresse för böcker? Bloggar du om böcker/litteratur/författare? Eller skriver du kanske ett och annat inlägg som har med ovanstående att göra? Då är du välkommen att delta i det som kallas för Bokbloggsjerka. Varje helg publiceras en fråga som är den du besvarar i din egen blogg för att sedan länka. Kanske hittar du nya roliga bokbloggare att få idéer och lästips av, kanske hittar andra samma sak hos dig?

När bokläsande blir traumatiskt ...

"Det finns fortfarande en missvisande romantisering kring bokcirklar. Många tar för givet att de är höjden av sofistikerat mys: idel ödmjuka entusiaster runt ett bord med plockmat, smultronteer och såna där franska macarons som piffiga tjejer petar på medan de kallar varandra 'finaste' och 'geni'. Stämningen skälver likt doftljusets låga. /.../ En snabb sökning på nätets bokforum räcker för att bekräfta att många bokcirklar är traumatiserade. /.../ Andra vittnar om plågan i att uthärda framhummade tvåtimmarsanalyser eller ständigt mästras av gruppens hobbydoktorand."

- Bibliotekarien Jenny Lindh svarar på alla möjliga sorters frågor om böcker i Dagens Nyheter. När det i dag handlar om hur man har det i landets otaliga bokcirklar (som blir ständigt fler) tänker jag att det kanske trots allt är lugnast att jag inte är med i någon ... Som tur är kan man samtala om det man läst utan att göra det under ordnade former. Och det är vi många som gör!

Veckans fönster är OMRINGAT

En båttur med Waxholmsbolagets Ballerina från Ropsten förra helgen bjöd mig på vyer jag faktiskt aldrig tidigare sett. De fina norra förorterna sedda från sjösidan får en rent av att häpna stundtals. Vilka kåkar, vilka altaner, vilka bryggor, vilka båtar! Och vilka stora fönster! Som naturligtvis bjuder de boende på helt fantastisk utsikt, speciellt när huset ligger på en holme omringad av vatten!

Ja ni ser själva och kan säkert tänka er hur de har det därinne bakom de många fönstren ... antagligen vackert också vintertid, även om åtminstone jag gillar sommaren bättre, särskilt om jag ska befinna mig på eller vid vatten.

OMRINGAT är denna veckans nyckelord för Veckans fönster. Alldeles bortsett från det kan jag rekommendera den där båtturen. Det kändes som att vara turist på riktigt, en halvtimme hemifrån!

Kontakt med vatten har man också vid Stockholms stadshus. Där är fönstren omringade av vildvin, en extra ram kring stadens siluett som speglar sig i glaset.

Copyright Klimakteriehäxan

Tisdagstema: Det här växer hos mig!

Det blir en sommaramaryllis på balkongen i år igen!
För tredje året i rad levererar löken, ursprungligen inköpt som julblomma. Och just i dag ser man det röda skymta fram, knoppen kommer snart att brista! Lustigt nog känner jag mig lite stolt ... som om det är min förtjänst. Fast det är det knappast. Kul är det hur som helst.

Denna veckas tisdagstema har rubriken "Det här växer i min/mitt" och amaryllisen växer alltså i en av mina balkongkrukor. Klicka på länken om du vill se vad som växer hos andra!

Copyright Klimakteriehäxan

Blommor till Kulturmannens dadda

Energiska villaägare, tillika trädgårdsinnehavare, brukar tillbringa många timmar tillsammans med sin gräsklippare så här års.

Men när en balkongbonde som jag kommer till en tomt som fortfarande väntar på klippning möter jag en ljuvlig äng, full av tusenskönor, kråkvicker, alsikeklöver och andra små blommor som aldrig ger upp livslusten.

Så snart de roterande, skoningslösa, motordrivna knivarna passerat börjar de kampen för sin överlevnad igen, upp mot ljuset. Och eftersom de är så fina bär det nästan emot att plocka en bukett. Fast när jag då hör att gräsklipparen ska tas fram allra senast i övermorgon, då tar jag det som carte blanche och skördar.

Resultatet: en liten, och i somligas tycke kanske oansenlig, bukett. Vacker, säger jag. Som kan njuta av prakten i vissheten om att de där blommorna strax skulle ha slagits sönder och samman. Nu glädjer de mig i flera dagar!

I kulturens fina rabatter blommar det förvisso också, ibland vildvuxet, ibland tuktat i prydliga mönster och rader. Det är inte bara rabatterna som behöver TLC (= tender loving care), det behöver Kulturmannen också. Och till skillnad från den där blomsterodlingen som kan ge riklig belöning till den som ansträngt sig verkar det inte vara särskilt lönsamt att vara dadda åt den där intellektuellt framstående karlsloken.

Kulturmannens existens och livsvillkor har dykt upp på Dagens Nyheters sidor, senast i dag är det Elin Cullhed som skriver:

"Kulturmannen lever på sin fru som tar hand om hans barn, som förbättrar hans texter, som hittar på titlarna till hans böcker, som spökskriver hans debattartiklar, medan hennes egna drömmar skjuts upp och skjuts upp."
Hela hennes i mitt tycke tänkvärda artikel hittar du här. 

Låt mig då tillägna Elin och andra i den vårdbransch som specialiserat sig på Kulturmän min lilla sommarbukett. Mycket mer belöning verkar de inte få.

Copyright Klimakteriehäxan

Varning på en SKYLTSÖNDAG - och alla andra dagar också ...

Att cykla är nyttigt. Men det är också farligt. Statistiken berättar att långt fler människor skadas i cykelolyckor än i bilolyckor numera. 23 000 svenskar tvingades söka vård på grund av en olycka på cykel under 2013. 3 500 av dem behövde stanna på sjukhus i mer än ett dygn.

Fascinerande nog inträffar hälften av cykelolyckorna på cykelbana. Där vråltrampar buden utan hänsyn till damen i kavaj och högklackat som tar det lite lugnare. Där svänger folk lite hur som helst. Där hoppar någon av sadeln utan minsta förvarning. Resultat: kollisioner, av olika allvarlighetsgrad.

Tack och lov är inte dödsfallen bland cyklisterna många, men de finns. Några otäcka som man minns har inträffat i krockar med högersvängande buss eller lastbil, vars förare inte har kunnat se cykeln vid sidan av sitt eget stora och tunga fordon.

Nu har bussarna i Stockholm försetts med en varningsskylt. Den markerar "döda vinkeln", som chauffören inte har en chans att få in i sina backspeglar. Om skylten haft effekt har jag inte en aning om, men man kan alltid hoppas. 

Men jag vet att om jag dristar mig ut på cykel i Stockholms hårda trafik igen ska jag i görligaste mån välja bakgator i stället för cykelbanor. Samt definitivt ha koll på bussens varningsskylt. Som nu blir en i raden för SKYLTSÖNDAG!
Skyltar du också, söndagen till ära? Lägg en kommentar med länk så man kan kika!

Copyright Klimakteriehäxan

Sex saker att fundera på i bröllopstider ...

Det är pingstafton i dag, av hävd en dag som flitigt används för bröllop. Och just denna dag ramlar jag på en samling "visdomsord", som gjorda för att avskräcka från äktenskap. Om påståendena bär sannolikhetens prägel? Döm själv! Sex saker som kan sätta sina spår i vilken parrelation som helst!

Att tänka på: En gift man bör genast försöka glömma ett begånget misstag. 

Det räcker så bra med att frun minns det för alltid.

Äktenskap: En kvinna gifter sig med en man och tror att han går att ändra på. Det händer troligen inte.

En man gifter sig med en kvinna och tror att hon ska bli oförändrad, men det blir hon inte.

Framgång: En man med framgång tjänar mer pengar än hans kvinna kan göra av med.

En kvinna med framgång har hittat just en sådan man.

Shopping: En man betalar 200 kronor för en sak han behöver, även om den bara är värd 100 kronor.

En kvinna betalar 100 kronor för en sak hon inte behöver, men som – när det inte är extrapris – kostar 200.

Gräl: En kvinna får alltid sista ordet i ett ilsket meningsutbyte.

Vad än mannen säger efter det blir starten på ett nytt gräl.

Framtid: En kvinna oroar sig för framtiden tills hon hittat en man.

En man oroar sig aldrig för framtiden förrän han fått en fru.

Men till alla som knyter äktenskapliga band i hänryckningens tid skickas förstås en hjärtlig välgångsönskan. Fördomar kan komma på skam. Det har hänt förr och kommer att hända igen!

Copyright Klimakteriehäxan

MINNESVÄRT i Veckans fönster

Hur många som besökt Sverige har inhandlat en dalahäst som souvenir, semesterminne? Hur många svenskar som turistat i hemlandet har också gjort det? En klassisk rödmålad, eller kanske en modernare variant?

Numera finns de i svart, blått, vitt, gult. I Dalarna kan man köpa en i omålat trä för att själv sätta dit färgen, ja man kan t o m köpa en lämplig träbit och försöka sig på att tälja själv (med risk för rejäla skador för den ovane).

Sedan är frågan: vad gör man med den där träprylen? Ställer på en hylla? Intryckt mellan blomkrukorna? Använder som papperspress? Klämmer ner i en låda som så småningom hamnar i källaren eller på vinden, och därmed försäkrar dalahästen en evig plats i glömska?

Men bevisligen kan man hitta originellare placering än så. Den där souveniren kan gillras upp i gallret som ska stoppa tjuven. Där samsas den med en klassisk leksaksbil, också den i trä, en röd och en svart jojo, en sparbössa och en kollektion flaskor som verkar besitta betydligt lägre affektionsvärde.

Bilden från konsthantverkscentrum.se

Tanken med en souvenir ligger i ordets sanna betydelse: det handlar om något MINNESVÄRT, något som påminner om en upplevelse. Vilket är temat för Veckans fönster denna gång. Klicka på länken och bli en fönstertittare, du också!

Beträffande dalahästar (jo, jag äger flera men var finns dom?) är den mest minnesvärda jag sett den till ullmatta förvandlade som textilkonstnärerna Anne Carlquist och Anna Fjällbäck tog fram för mer än tjugo år sedan. Tänk er en klassisk djurfäll. Och sätt dalahästens mönster på den! Anslående!

Copyright Klimakteriehäxan

En dag för blågult

Må din flagga vaja i mild sommarvind medan solen lyser på både gula och blå!

Vill gärna passa på, som den balkongbonde jag är, och skryta med att campanulan på bilden nu förgyller tredje sommaren efter att ha övervintrat i krukan, insvept i bubbelplast och filt ... Tumme upp!

Men låt oss samtidigt hoppas att inte svenskheten slår knut på sig själv någonstans där ute. Det har bevisligen hänt förr. 

Önskar er alla en skön, ledig, nationaldag.

Copyright Klimakteriehäxan

Tisdagstema LYCKLIG

Den första födelsedagen i livet är förhoppningsvis bara starten på en lång, lång radda bemärkelsedagar. Men man kan ju undra om födelsedagsbarnet någonsin blir lyckligare än så här?

I sjömansklänning, med rosa rosor (ja, dem kanske hon inte uppskattade till fullo), tårta med ljus i och så en härlig, hemlig hög med paket. Fast kanske var hon fortfarande i det stadium då krulliga snören och färgglada papper var mest intressant ...

I morgon tar detta älskade flickebarn äntligen körkort om allt går som det ska. Och då kommer hon att vara lycklig, igen! Fast utan tårta och ganska tvärsäkert inte iklädd sjömanskrage. Det får naturligtvis gå bra ändå. Lyckliga barn betyder som bekant också lyckliga föräldrar!

Det är denna veckas tisdagstema som är LYCKLIG och då fick jag ett "återfall" och hamnade i svunna tider, härliga att minnas, underbara att tänka på och ljuvliga att se på bild.

UPPDATERING: Den unga damen kan nu kalla sig körkortsinnehavare och är (som jag förutspådde) lycklig igen! Det får bli en tårta vid första bästa tillfälle.

Copyright Klimakteriehäxan

Män från Mars?

Det heter ju att kvinnor kommer från Venus medan män är från Mars. Och plastbubblorna sprang på mansben, så därför dristar jag mig till att anta att vi faktiskt fått riktigt långväga besök på Södermalm!

Fast eftersom jag är en nyfiken människa var jag ju tvungen att ta reda på vad det egentligen handlade om. Svaret är bubbel-boll! Bollspark i jätteväst, helt enkelt. Fast man vill helst köra engelsk terminologi: bubble ball eller bumperball. Hur det går till kan man läsa om här. En aktivitet tänkt att pigga upp en eller annan seg konferensdag, kanske, avbrott i långbänk och power-point-tristess.

Det såg i alla fall roligt ut och ingen verkade skada sig trots att deltagarna rullade runt rätt friskt.
Om jag provade? Nej, jag var liksom inte med i gänget ... och tur var väl det ...

Copyright Klimakteriehäxan

Skyltsöndag i korvbranschen

"Säg det med ett leende", det har man ju hört.
Men Gösta, som står och säljer korv vid Årstavikens strand, han tar det ett snäpp till. Han tycks vilja sälja med ett leende. Roligt? Tja, döm själv.

Om det funkar som reklam? Vet jag inte heller. Såg ingen mer som tittade till på skylten. Fast några köpte faktiskt korv, det gjorde ju inte jag.
För en skyltsöndag i bloggvärlden (som har kommit till på Pumitas initiativ) tyckte jag hur som helst att det passade bra!

Det har varit dålig fart på skyltsöndagarna den senaste tiden. Skyltar du också? Lägg in en länk i en kommentar här så man kan hitta!

Copyright Klimakteriehäxan