söndag, december 14, 2008

Bokvägran pågår

Böcker har tillhört mina bästa vänner, ända sedan jag fick ”Kattilina och hennes bröder” när jag var pytteliten.
Det har varit en pålitlig vänskap som gett kunskaper, underhållning, skratt, tårar, hjärngymnastik och näring till drömmar av de mest skilda slag.

Jag sprang till biblioteket ungefär lika ofta som andra, mindre boksugna, sprang på fik. Ibland lånade jag en bok på måfå, och även om jag inte fann den alldeles fantastisk var det inte otroligt att jag av bara farten lånade resten som fanns på Hce-hyllan av samme författare.
Inte sällan höll jag mig vaken långt in på natten bara för att få veta ”hur det skulle gå” – det var mycket mer angeläget än att sova. Jag läste girigt, jag läste fort, jag läste allt.

Minns mammas min när hon upptäckte att jag slukat ”Söderhavs-kärlek” av Bengt Danielsson, upptäcktsresande som detaljerat skildrade sexuallivet på en exotisk ö långt bort i tropikerna – inte tänkt för en 11-åring, men det var så dags då!
En annan vuxenbok som oplanerat hamnade i mina händer handlade om valfångst i Ishavet och varje sida var fylld av grymheter, sprutande blod, blanka knivar och levande djur som blev flådda. Jag slukade det också.

Att läsa några sidor innan lampan släcks för natten är en vana som jag sällan brutit, hemma eller borta, oavsett klockslag. Och jag har aldrig haft någon brist på böcker, tvärtom: romanerna har stått på kö, och jag har girigt sträckt mig efter en ny så snart sista sidan var avklarad i en annan.

Men så där är det inte längre.
Jo, tillgången på saker att läsa, den är bra, bättre än någonsin till och med. Men det har hänt någonting med mig. Jag hamnar i perioder när jag plötsligt inte vill läsa över huvud taget. Och det sitter i, och det kommer tillbaka. Just nu, till exempel, är jag mitt inne i en bokvägran. Utan att ha en aning om orsaken, kan bara konstatera faktum.

Jag ersätter den där boken med annat: en tidning, ett korsord, en sudoku, en möbelkatalog. På bordet bredvid sängen ligger just nu Majgull Axelssons senaste, ”Is och vatten, vatten och is” och under den John Ajvide Lindqvists ”Människohamn”. Jag började med Axelsson, fick avbryta för ”Människohamns” skull på grund av jobbet. Har läst ungefär etthundra sidor i vardera, båda är bra. Och ändå … Där ligger också Maria Gustavsdotters ”Fem pärlor till jungfruns krona”, en Atwood och Carl Johan De Geers memoarer. För att nämna några.

I våra bokhyllor finns alltså rader av böcker som jag tänker att jag ska läsa, som jag verkligen vill läsa. Till råga på allt köper jag ständigt nya. Säkert får jag dessutom en eller annan bok i julklapp, förr i världen skulle det inte ha varit jul (eller födelsedag heller) om inte minst ett av mina paket innehöll en bok, och det där gäller väl på sätt och vis än.

Hemma i Barndomslandet var juldagen en högtidsdag, fast inte på grund av julottan – som vi gick i – utan för det som kom sedan: retur till sängen med ett fat med knäck och nya julklappsboken. Ren och skär njutning.
Det är faktiskt jättetråkigt att bokvägra. Kan bara hoppas att det går över snart.
Kanske till juldagen?
Såvitt inte någon vet och kan tipsa om en medicin som hjälper, förstås.

Copyright Klimakteriehäxan

7 kommentarer:

  1. Jag hade en sådan där period, när jag inte läste, efter min skilsmässa. Men då handlade nog mer om att jag inte orkade läsa. Mådde för dåligt. Men nu läser jag igen och har åter hamnat i bokslukaråldern. Tänk juldagarna när man som barn hade fått böcker i julklapp och bara ville ligga på sängen och läsa de nya godbitarna. Vilka minnen du lockar fram.....:-)

    SvaraRadera
  2. Is och vatten... ljuvlig! Blir boktips i mitt nästa nummer. Stor igenkänning i 60-talsavsnitten.

    Min första bok var Pippi i Söderhavet, -56 i Örebro. Kunde inte riktigt läsa hela själv. Men nästa år läste jag Kajsa reser till Solköping. Själv. I Uppsala.

    Jag känner igen mig precis - fast jag får korsordsperioder. Och vet du - jag har läst en kanonbra och inspirerande bok av Julia Cameron som tillråder läsfasta i perioder: när kreativiteten rinner till ska man avhålla sig från att läsa för mycket.

    Men somna utan att läsa nåt... om det så är att bläddra i gamla skolkataloger, det finns inte.

    Just nu är jag "mellan böcker" efter den roliga Otrohetesdieten. Ska jag läsa nåt djupt? Deckare? Snö - av nobelprisatgaren häromåret... har inte bestämt mig.

    SvaraRadera
  3. Det är väl nåt annat som pockar på uppmärksamhet, så tycker jag det har varit när läsandet gått i stå. Gäller bara att upptäcka vad...

    SvaraRadera
  4. Anonym10:21 fm

    Jag känner såväl igen ditt läsande, jag var oxå en av de bokhungrigaste. Det var en blandning av flykt och gammal bekantskap med mitt läsande. Jag drabbades också av bokvägran för några månader sedan, var då totalt överarbetad och fick inget sammanhang i det jag läste. Nu är förmågan på väg tillbaks och jag börjar bli lycklig igen ;)
    Kramis

    SvaraRadera
  5. Anonym11:52 fm

    Att läsa på kvällarna gör jag aldrig, för när jag väl stoppar näsan i kudden är de så sent och jag så slut att jag somnar omedelbums. Däremot gillar jag att läsa på morgnarna, så helgmorgnar och morgonläsning på bussen är toppen! Mina läsvägrarperioder infaller sig då och då och alltid mycket plötsligt. Jag kan sluka bok efter bok under en lång period och så plötsligt, mitt i en mening, säger det stopp. Stoppen varar i kanske en månad innan lusten kommer tillbaka, och varför det händer vet jag inte. Det är som en sorts mättnad.

    SvaraRadera
  6. Anonym12:30 em

    Jag har också perioder med bokvägran, men det gäller nya, olästa böcker. Det brukar gå helt fint att läsa om någon gammal, bra bok!

    SvaraRadera
  7. Jag har ju läst litteraturvetenskap på heltid i höst, mycket att läsa, intressant och kul, men jag hinner inte läsa något annat... Vill läsa lite mer tantböcker, Rosamunde Pilcher och annat lättsamt, inget om andras livskriser.

    SvaraRadera