söndag, april 21, 2019

Flaggdag

Påskdagen är en allmän flaggdag i vårt land. Vi har flaggstång i Barndomslandet, men den blågula nationalsymbolen kommer sällan upp. Det glöms helt enkelt bort  och skulle man råka hissa den är det nästan säkert att man missar att ta ner den i rätt tid.

Det var hårda regler för användande av flagga förr i världen, men de har luckrats upp betydligt. Fortfarande gäller att den får sättas upp från klockan åtta och ska ner senast nio på kvällen. Dessutom kan man bestämma alldeles själv vad man vill flagga för, det behöver verkligen inte vara en officiell anledning. Dock har jag inpräntat i mig från väldigt tidig barndom att den där duken måste hanteras med största respekt.

Min farfar var sjökapten och på sjön var det noga. Vilket även jag fick lära mig. Exempelvis får tyget aldrig vidröra marken. Och när man viker ihop flaggan ska det ske på sådant sätt att det gula fältet inte syns över huvud taget.

Jag kan inte lova att farfar skulle ge mig godkänt för hur jag hanterar vår flagga idag. Men tror att han nog skulle gilla att den flyger för vinden ovanför huset (där han själv en gång bodde), mot en himmel som nästan är flaggblå, den med. Fint, tycker jag också!

Copyright Klimakteriehäxan

8 kommentarer:

  1. det har jag inte tänkt på... hörde när svärdottern ringde på kyrkklockorna - hennes arbetsdag. Sonen lämnade barnen här och cyklade iväg och spela säckpipa med kompisen, kommer väl tillbaka till lunch.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man tänker inte särskilt ofta på flaggdagar ...

      Radera
    2. flaggstången som fanns på tomten innan vi byggde, finns inte...

      Radera
  2. Att hantera flaggan fick vi lära oss som scouter. Himla hissande upp och ned!

    Mormors vimpel var fnasig och trådig längst ut och hon ville att jag skulle klippa av och sy om änden. Jag gjorde det men min mamma satt och blängde surt på mig hela tiden, hon gillade inte att jag klippte i vimpeln. De trasiga resterna jag klippt bort samlade hon fint ihop och brände.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Där ser man - grundmurad respekt för flaggan! Den vajar snyggt där ute!

      Radera
  3. Jag längtar så till en flaggstång på gården... kanske det blir av i sommar. Har sett ut plats och nästan lyckats i övertalning... min livskamrat hatar flaggor. Hon fick nämnligen sköta flaggandet på ett arbete en gång i tiden då vi träffades ca... det var nästan alla världens flaggor och den egna flaggan för firman. Jag tror det var 5 flaggstänger irad också... så jag förstår motståndet. Men jag vet inte hur många gånger jag förklarat att jag sköter flaggningen. Jag är en gammal sjöbuse och satt Svenska flaggan högt på piedestal. Strax innan min farmor gick bort flr 20 tal år sedan fick jag hennes flaggstångsknopp från ett hus hon var tvungen att sälja 1966 för utvecklingen skulle gå framemot med bebyggelse, det var även mitt första hus i livet där jag föddes 6 år tidigare... Det finns på film hur farfar och jag på mycket korta ben halar den ståtliga flagga också i en sommarstuga. Morfar mormor hade också flaggstång... det ska bli av nu.

    SvaraRadera
  4. En komletering: På arbetet ena dagen kom det tyskar på besök och engelsmän nästa dag osv så jag förstår attt flaggandet av henne som kontorsvakmästare tog kraft för dessimellan skulle företagets flaggor också vaja... dessutom skulle hon hämta dem på flyget osv. Ja vikas och hållas i skick, det var en viktig uppgift också.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu har jag i alla fall kommit ihåg att ta ner den också, och den är hopvikt NÄSTAN som farfar ville ... Hoppas du fpår din flaggstång, det är faktiskt både fint och trevligt!

      Radera