söndag, april 28, 2019

I största hast

Med ett styng av sorg i hjärtat hade jag just tvingats konstatera att jag inte hade någon skylt redo för Veckans skyltsöndag.
Just då skulle jag slänga lördagens tidning. Och ser det ni nu ser på mitt foto!

För i massmediernas värld är det numera så att man i jakt på tid och effektivitet allt oftare jobbar genom att fylla i en befintlig mall. Alltså är förstasidan till Svenska Dagbladets lördagsbilaga Magasinet förberedd, och det betyder att man alltid har "hål" klart för ett citat i överkant. Ett citat som, det vet jag numera, är från "en person som säger något bra om något bra" ... och så fyller man i namnet och ett ord som anger vilket ämne det handlar om.

Så kan det bli extra bråttom, och då händer det: man glömmer fylla i hela den där tomma mallen, missar något av hålen. Med det där lite genanta resultatet. Ni har säkert sett exempel på samma fenomen i tv också, när en intervjuad människa i stället för namnskylt med eget namn får heta XXXXX XXXXX. Händer även där.

Nu inser jag att det är lite tveksamt att kalla detta för en skylt, men BP som är "chef" över bloggprojektet Skyltsöndag verkar vara lagd åt det generösa hållet, och kan tänkas godkänna även detta. Och om du klickar på länken här kommer du vidare till andra bloggare som visar skyltar, av de mest skilda slag. Dessutom: vem vet, jag kanske hittar en "riktig" skylt innan dagen är slut!

Copyright Klimakteriehäxan

6 kommentarer:

  1. Göteborgs-Posten har mer intressanta "hål"

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så talar en sann lokalpatriot! GP är naturligtvis bra!

      Radera
  2. Haha, det blev ju allt lite pinsamt. Roligt vore det att veta hur många som verkligen läste och reagerade! Du gjorde ju det, men det var också nästan "på övertid" när du skulle slänga blaskan! Jag älskar citat, läser dem med stort nöje varje dag, lika viktigt som att läsa dödsannonserna. Vilket är lite märkligt då sannolikheten att jag skulle känna någon avliden är ganska liten. Men jag ser det som en snäll handling, jag tycker det är artigt att uppmärksamma att någon ansträngt sig för att lägga in en vacker annons för en avliden anhörig. Nämen vad blev nu det här? Det skulle ju bara vara en kommentar till citatet! Ha en fin vecka

    SvaraRadera
    Svar
    1. Misstänker att de flesta inte märker något ... men jag är nog född till korrekturläsare, tror jag! Kollar också dödsannonser, av lite oklar anledning ...

      Radera
  3. Här skyltar du helt klart med att det inte vore helt fel att återinföra korrekturläsning som på de gamla goda tiderna.
    Facktidningarna som jag layoutade var ju också mallade, fast inte så "illa" som nu. Minns att jag också satte xxxxx på bylines. Här känner jag helt klart igen mitt "arbetssätt". Minns att en fotograf förblev xxxx en gång. Första och enda gången som tur var.

    Tusen tack för denna annorlunda skyltning och länken:-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är sorgligt med alla textfel, både i tryck och på webben. Men ingen verkar bry sig. Jag tänker ofta att de där nätnyhetsredaktionerna borde anställa någon som bara läste det de lägger ut. Skulle kunna bota så många töntfel.

      Radera